Skogås – fakta eller fantasi?

Den minnesgode kanske erinrar sig att vi för länge sedan (25 mars 2013) hade ett inlägg om kriminalromaner som åtminstone delvis utspelar sig i Huddinge. Idag tänkte vi vända blicken mot barn- och ungdomslitteratur och då speciellt en bok som heter ”Hörna från höger” av Stig Malmberg och härförleden hittades på en loppmarknad. Huddingeanknytningen är här förlagd till Skogås och väcker en del förbryllande frågor. I bokens inledning heter det:

Skogås var från början ett villasamhälle, men när Stockholm växte och fick sovstäder, sköt höghusen snart upp och förvandlade Skogås från en av stadens bortglömda och avlägsna delar till en av de populäraste förorterna. Samhället fick ett torg med affärscentrum, och detta torg kom att bilda en gräns mellan norra och södra delen av samhället lika tydligt som om någon skulle ha dragit en röd linje över det. Norr var det nya Skogås med enbart höghusbebyggelse, medan Söder var det Skogås som funnits redan på ”den gamla goda tiden”.

Malmbergs bok är utgiven 1960 – så vad är det för ett Skogås han beskrev? Ett framtida, ett planerat eller rena påhittet? Eller är det rentav Södertörns villastad och Farsta Centrum som stått som modell för skildringen. Skogås första stadsplan för de norra delarna av Skogås är från just 1960 (fastställd 1961) och 1964 följde planläggningen för de södra delarna. Då tillkom även Skogås centrum intill järnvägsstationen.

Beskrivningen av motsättningen mellan de södra och norra delarna har dessutom sin motsvarighet i den långt senare ”antagonismen” mellan västra och östra Skogås. I en artikel ur Södra Sidan från i fjol berättar Aimen Shawky för reportern Jonas Gosende Grönvik: – Ungdomar pratar om den finare och den fulare sidan. Vi hör det ofta och det är tyvärr en stor grej i Skogås. De skämtar med mig och Yousri. Gå till er sida! Bara för att vi har flyttat till den finare sidan. Så har det varit sen slutet av 70-talet. Då byggdes ett av Sveriges största radhusområde på den östra sidan av järnvägen. Den västra delen med loftgångar och höghus byggdes i början av 60-talet.

När det gäller barn- och ungdomslitteratur från Huddinge i övrigt har ju Stig Ericson skrivit en rad böcker om Huddinge Hockey och på senare år har Annika Huett skrivit ett par om Gittas uppväxt i Hörningsnäs på 1920-30-talet. Men i övrigt? Bidra gärna med egna tips.

Bilderna uppifrån och ner: omslag till Malmbergs bok, 1960, arkitektmodell över västra Skogås , 1961, utdrag ur stadsplan, 1960 samt vykort 1970-tal.

3 kommentarer

Kommentarrubrik

Hans Jakobsson

Hans Jakobsson

Jag tillhörde bland de först utlokaliserade Huddingeborna till Skogås. Fick en helt ny lägenhet på Stintavägen 7. Då var det fortfarande lantligt. Vaknade på nätterna av skrikande rävar och brölande råbockar.

Svara

Kommentarrubrik

Bertil Gelius

Bertil Gelius

Det finns ett antal ungdomsböcker av författaren Eric Nordin om ett pojkgäng som kallas Järngänget. I en av böckerna (kanske den hette Järngänget och den gråklädde mannen) beskrivs bl a vägen från Kommunalhuset, förbi Kyrkan på höger sida och nedför backen där huvudpersonen sen viker av på Klockarvägen för att slutligen landa i ett av punkthusen som numera heter Sjödalsbacken. Författaren nämner också att i Kommunalhuset finns en fresk av Sven X-et Erixson.

Svara

Kommentarrubrik

Nalle Skjönsberg

Nalle Skjönsberg

Konstigt hur väl man känner igen sig trots att det har gått 40 år sedan man flyttade från Loftvägen som man ser på vykortets övre del till vänster. Huset jag växte upp i ligger till vänster om det avlånga hus man ser längst upp. Bilden är tagen från Loftvägens sydvästra del... en del som vi som bodde på andra sidan Loftvägen, sällan besökte. Det var knappt 150-200 m dit, men på vår tid var det ett stort avstånd.

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*