Skivspisande i Huddinge

Nu för tiden, när konsumerandet av musik sker med endast en knapptryckning och upplevelsen oftast är helt individuell kan det vara på sin plats att påminna andra tider och andra forum.

Kvicklyskivbar

På 50-talet när skivspelare ännu inte fanns i alla hem anordnades lyssnarcirklar flitigt, ofta i studieförbundens regi. Tanken var att på ett metodiskt sätt tillägna sig delar av musikhistorien under avspända former genom att blanda inläsning med lyssningsexempel. Det kunde handla om den klassiska musikens mästare eller spisande av jazz. Här nedanför syns ett par exempel ur ABF i Huddinges verksamhet. Bilden på kvinnorna är från 1956 och programmet Musikens Mästare, som presenteras som följer: En lyssnarcirkel för husmödrar, som behöver ett par timmars avkoppling i veckan kring musik och en kopp kaffe. Lägg särskilt märke till vem som sköter själva apparaturen. Bilden är tagen av Ragnar Larsson. Därunder syns också en bild på idel grabbar i cirkeln Vi spisar jazz. Här är programmet något mera ambitiöst: Utöver skivspisen och diskussionerna blir det levande musik. Jam-lystna stockholmsamatörer och någon riktig storstjärna inbjudes att ”jamma” tillsammans med våra egna lovande förmågor, heter det i programmet.  Bilden är från sent 50-tal, fotograf B. Jansson.

musik 300028

musik 200027musik100026Skivaffärer har alltid varit något av en bristvara i Huddinge – närheten till Stockholm spelar säkert in. Länge köpte man sina plattor på radioaffärer eller varuhus. Bilden högst upp är hämtad från Kvicklys skivbar i Huddinge centrum, ca 1960 (från KF:s arkiv, fotograf okänd). Mig veterligt har Huddinge bara haft en skivaffär riktigt värd namnet: Mr Blues på Kvarnbergsplan. Protestera gärna om ni inte håller med!  Med det menar jag en affär som exklusivt sålde skivor (och kassetter) och där innehavaren var en kunnig entusiast som gärna delade med sig av tips i någon slags folkbildande anda. Den lilla bilden visar ett kvitto från Mr Blues där vi kan se att en singel 1974 kostade 9 kr och en LP 22 kr.

I sammanhanget får vi inte heller glömma bibliotekens roll som spridare av inspelad musik. Bibliotekens skivsamlingar var ofta påfallande allsidiga. Även om inköpspolitiken favoriserade klassisk-, jazz- och folkmusik kunde man ta del av såväl Black Sabbath som Karl-Heinz Stockhausen. Den ena snurrade något oftare än den andra på skivtallrikarna! Skivor började köpas in i mitten av 60-talet och resterna av samlingen som stått magasinerad i kommunhuset såldes slutligen för ett par år sedan. Samtidigt som vinylskivan åter började komma i ropet!

2 kommentarer

Kommentarrubrik

Göran Johansson

Göran Johansson

Jag det verkar som om kommentarsfunktionen inte funkar som den ska. Följande vill Bertil Gelius bidra med: Jag köpte min första skiva Tutti Frutti med Little Richard i vad jag minns som skivaffär i “Liggande skyskrapan” 1955 eller 1956, Det var en present till min bror. Minnet är lite blekt men det kan ju ha varit en radioaffär med skivor men minnesbilden är att det bara fanns skivor där inne.

Svara

Kommentarrubrik

Göran Johansson

Göran Johansson

Och från Ywonne Koinberg: Läste din artikel på Bckspegeln. På bild nr 2 så är kvinnan längst till höger Inga Söderberg. Hon lever än idag och är 93 år och bor kvar i sitt hus i Solgård. Kul att se ett foto på henne när hon var ung. Varför är hon viktig då? Hon var gift med Huddinge kommuns första musikdirektör Gunnar Söderberg då när vi fortfarande hade en kommunal musikskola. Jag spelade piano hos henne privat i 6 år och sedan slussades man in i musikskolan när man blivit äldre och duktigare. Därför slapp jag spela blockflöjt för att kvala in. Vidare har de en son som är känd i Huddinge hockey, nämligen Staffan Söderberg. Detta var bara lite kuriosa.

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*