Färg TV:n – årets julklapp 1970?

jul 1970Årets julklapp är ju som bekant VR-glasögon, åtminstone enligt Handelns Utredningsinstitut. Någon sådan utnämning fanns inte 1970 men om så hade varit fallet kunde det mycket väl ha varit färg-TV:n som blivit årets val.

Visserligen hade försök med färg tv-sändningar gjorts sedan i mitten av 1960-talet och en del apparater såldes sannolikt för dem ”i framkant”, men den officiella starten skedde så sent som den 1 april 1970 – då regeringen gav klartecken för sex färgtimmar i veckan, fördelat på de två tv-kanalerna, (TV 2 hade startat i december 1969).

jul 1970 3Dagens klipp är hämtade ur samma nummer av DN-Sydväst (11/12 1970) och om man bläddrar igenom tidningen förstår man att TV-apparater detta år var ”big business”. På var och varannan sida lockas med olika fabrikat från olika återförsäljare. Redan på framsidan berättas om att stressade föräldrar ”parkerat” barnen framför apparaterna på Obs, eftersom man inte hunnit hem till årets julkalender, med det i sammanhanget lämpliga namnet ”Regnbågslandet”. Vi publicerar också i objektivitetens namn en sammanställning över fabrikat från SIFU.

Huddinge 150Att en färg-TV var en stor investering som sved rejält i plånboken är lätt att fatta om man använder en historisk prisomräknare. Jag vet att det inte är alldeles lätt att göra sådana jämförelser över tid men det kan kanske ändå vara intressant, låt vara taget med en nypa salt. I annonsklippet härintill ser vi en TV av märket Monark (!) som erbjuds till priset 3 100 kr på Telektrola vid Stuvsta Torg. Detta motsvarar ungefär 25 000 kr i dagens penningvärde!

test

Fotografiet ovan är taget vid utgångskassorna vi Obs i Masmo, i mitten av 60-talet. Bilden är hämtad ut KF:s arkiv. Fotograf okänd.


Affärslängan på Stationsvägen 21

Med anledning av planerna på rivning av den gamla affärslängan på Stationsvägen i Huddinge och protesterna som följt därav publicerar vi idag utdrag gällande den nu aktuella fastigheten, ur den bebyggelseinventering vi skrev om för en månad sedan. I inventeringen som är gjord av Carin Arnborg 1980-81 och som omfattar bara en bråkdel av husen i Stuvsta har affärslängan tagits med och klassats som ”intressant” enligt skalan: intressant-värdefull-omistlig.

Här kommer dokumentationen i sin helhet.

stationsv1 stationsv2 stationsv3


Huddinge Skidklubb 90 år

HSK2För några veckor sedan uppmärksammade vi jubilerande Trångsunds IF – idag fortsätter vi med en tio år äldre huddingeklubb.  Mig gick det förbi  att Huddinge Skidklubb i våras fyllde 90 år, måste erkännas. Det uppmärksammades inte särskilt vad jag vet och på föreningens webplats kan jag inte finna spår av historisk återblick. Man kanske samlar sig inför 100-årsjubileet? Material saknas inte: klubbens arkiv som finns bevarat  i kommunarkivet omfattar inte mindre än 15 hyllmeter, låt vara att mycket består av räkenskaper och resultatredovisning.

Klubben bildades alltså den 15 mars 1926. Från början fanns tre sektioner för längdåkning, backhoppning och skidorientering. Först på 1960-talet tillkom den gren som väl idag mest förknippas med klubben: alpin utförsåkning. Namn som Jessica Lindell Vikarby, Janette och Mattias Hargin har gjord klubben känd långt utanför kommungränsen.

HSK4Men det var snarare i hoppbacken som tonvikten låg i klubbens begynnelse. Skidklubbens initiativtagare och första ordförande Oscar Blomgren lyckades redan från början få till en rejäl hoppbacke i nuvarande Sjödalen/Storängen, på mark som skänktes av paret Sande på Stensättra gård. Skidbacksvägen i området minner om den tidigare verksamheten än idag. Under många år hölls tävlingar flitigt i backen. Lyckligtvis finns verksamheten väl dokumenterad I Ragnar Larssons fina bilder, som säkert många har sett. Olle Magnusson har skrivit om verksamheten och bilderna i sin bok om ”Larssons Huddinge” 1988.

HSK3

Bilderna uppifrån och ner: gåvobrev rörande marken för skidbacken, ur arkivet, observera att detta är daterat 1939; publikbild från backtävling 1930, foto Ragnar Larsson; bilder på uppförande av backen, ur förenings fotosamling, okänd fotograf 1926; pressklipp ur Stockholms läns tidning 1927.

HSK1


Reaktortransport till Ågesta 1961

Jvm.KBDB12393 06I dagarna är det jämnt 55 år sedan en mycket uppmärksammad transport gick genom Huddinge. Reaktordelarna anlände till Huddinge station per tåg från Degerfors natten till onsdagen den 8 november. Under onsdagen skedde omlastning från tågvagnar till landsvägsboggi. Omlastningen var mycket komplicerad – bara reaktorblocket vägde 75 ton – och beräknades ta 12 timmar i anspråk. Vägtransporten till Ågesta skedde sedan natten till torsdagen i mycket låg fart, 5 km i timmen enligt pressklippet ur Dagens Nyheter nedan. Färden gick från Kommunalvägen – Björkängsvägen – Västergårdsvägen – Sofiebergsvägen – Ågestavägen – Peder Smeds väg fram till slutdestinationen. Är det någon som var vaken och minns denna häpnadsväckande kolonn?

ågesta2Ågestareaktorn var det första kärnkraftverket i Sverige (om man inte räknar en försöksreaktor på KTH). Tanken var  att förse stadsdelen Farsta med el och fjärrvärme. Verket laddades 1961 och inledde sin verksamhet 1963. År 1974 lade man ned verksamheten sedan el- och fjärrvärmeproduktionen blivit olönsam. Många förknippar kärnkraftsmotståndet med 1970-talet och folkomröstningen, men faktum är att det redan 1959 bildats en motståndsorganisation lokalt i form av Intresseföreningen Magelungen. Syftet var att föra en process gentemot Aktiebolaget Atomenergi och hävda att sjön Magelungen var olämplig som plats för ett atomkraftverk. En publicitetskampanj fördes under flera år: insändare skrevs, smärre artiklar publicerades och åtminstone en större artikel med rubriken ”Blir jag atomförgiftad” publicerades i Folket i Bild  1959. Ni kan läsa den längre ner på sidan. I kvällstidningarna var tonläget uppskruvat, Aftonbladet talade om en ”pyrande atombomb” och i Expressen kallades reaktorn för ”Ågestamonstret”.

Alla bilder och pressklipp går att förstora med ett klick. Uppifrån och ner: Bild från omlastningen vid Huddinge station, lånad från Sveriges Järnvägsmuseum; artikel ur Dagens Nyheter 9 nov 1961; artikel i Folket i Bild 1959 i fem delar.

fib1 fib2 fib3

 

 

fib4 fib5


Omistlig villa i Stuvsta

lejon2I kommunarkivet finns flera intressanta kulturhistoriska bebyggelseinventeringar. Dessa gjordes i allmänhet under 1970- och 1980-talen och är i sig ett stycke historia. En av dessa, från 1980-1981, behandlar området centrala Stuvsta, d v s ungefär från Huddingevägen upp mot järnvägen och Stuvsta Station. Det är ju ett område med mängder av äldre villor men av kostnads- och tidsskäl begränsades inventeringen att omfatta ca 200 objekt. Arbete är gjort av Carin Arnborg på uppdrag av Kulturnämnden. Objekten klassas i stigande skala från intressant – värdefull – omistlig. Av objekten har endast två klassats som omistliga. Att Stuvsta station (ritat av Folke Zettervall och uppfört 1917-1919) är ett av dem överraskar ingen men det andra är kanske mer otippat. Det handlar om det så kallade ”postmästarhuset” i kvarteret Lejonet med adress Stuvstavägen 7.

lejon1Huset, som ni ser avbildat exteriört och interiört på bilderna, uppfördes av postdirektören Johannes Enger 1922-23. Villan bedöms som unik i området, med ursprunglig fasad, samt ursprungliga interiöra snickerier, kakelugnar (3 st) samt behållen ursprunglig planlösning. Husets bemålning är dock ändrad – ursprungligen var fasaden målad med brun impregneringsfärg men var 1980 ommålad med gul akrylfärg som dock inte häftar på underlaget, enligt inventeringsrapporten.

Jag vet inte särskilt mycket om detta hus men jag tror det står kvar. Jag har letat i Hans Björkman stuvstaböcker men kan inte se det omnämnas där. Är det någon som vet mer får ni gärna höra av er.

Bilderna är från 1980 och är sannolikt tagna av Carin Arnborg.

lejon3


Trångsunds IF 80 år

trånkan1Nyligen har Trångsunds idrottsförening firat 80-årsjubileum. Lagom till det har delar av föreningens arkiv lämnats in till kommunarkivet. Materialet består av sedvanliga protokoll och beslutshandlingar, klubbtidningen TIF-aren, lite fotografier, pressklipp och korrespondens. Sannolikt är mycket intressant material spritt för vinden eller förvarat hos diverse tidigare styrelsemedlemmar, vilket ofta är fallet när det gäller föreningars arkiv.

Finns det några gamla TIF:are där ute som vet mer får ni gärna höra er!

stortorp1

Vid ett möte på Stortorps pensionat 1936 bildades Trångsunds IF:s föregångare IF Stortorparna. trånkan3Namnbytet skedde först 1964. Från starten hade man särskilda sektioner för fotboll, allmän (fri) idrott, bandy schack, bordtennis samt damidrott (som tydligen utgjorde en sektion i sig!). Genom åren har sedan grenarna kommit och gått men från mitten av 1950-talet kan man säga att lagidrotterna var dominerande. Från 1993 ingick klubben i Trånsund/Skogås-alliansen vars material också lämnats in arkivet.

trånkan2

Illustrationerna är hämtade ur klubbens arkiv (undantaget diabilden och bilden på pensionatet som är hämtade ur kommunens bildsamlingar) och visar uppifrån och ner: klubbmärke; Stortorps pensionat med förståndaren Alma Eklund, fotograf okänd, 1930; pressklipp från Länstidningen, troligen från 1964 när klubbens fotbollsektion relanserades; tjejlag, Huddingemästerskapen 1972, fotograf okänd samt Stortorps IP 1966, foto Huddinge kommun

trånkan4


Flytande ö i Långsjön

I dagens inlägg tänkte vi bara publicera ett pressklipp ur Huddingeposten 28/9 1977. Som en följd av höststormen slet sig en ö i Långsjön och drev från segeltorpssidan över till stuvstasidan Med tanke på att sjön ju utgör gräns mot Stockholm får man vara tacksam över att den inte drev in mot grannkommunen och därmed gav upphov till gränsdragningsproblem! Vi vet inte mycket mer om denna fråga. Vad hände sen? Bogserades ön tillbaka till Segeltorp? Ni kan läsa artikeln nedan. Klicka för att förstora.

Är det någon som minnas denna händelse och kan berätta mer? Använd i så fall gärna kommentarsfältet.

DOC061016-06102016092650-0001


Målfoto vid valet 1976

valprop76Kommunalvalet i Huddinge 1976 har gått till historien som det kanske allra jämnaste i kommunens historia. På valnatten framgick att det socialistiska blocket hade ett övertag med ett mandat. Men ledningen var knapp och kunde påverkas av poströsterna. Efter det att poströsterna räknats tycktes det klart att socialdemokraterna erövrat det sista mandatet med 44 rösters övervikt och därmed fick s och vpk majoritet med 31 mandat mot de borgerligas 30. Men det var inte slut med detta. Centerpartiets ledare Arthur Wadman överklagade valresultatet då han fått veta att kommunens valnämnd underkänt så många som drygt 200 valsedlar. Valprövningsnämnden handlade överklagandet och kontrollerade dessa s.k. ”kladdar” men fann att detta inte påverkade det konstaterade valresultatet.

val76

Också efter valet fortsatte tonläget i kommunhuset vara högt. Socialdemokraterna sa sig vara tvungna att frångå sitt vallöfte om oförändrad skatt. Man menade att Wadman medvetet hållit tyst om det bekymmersamma budgetläget inför valet. – Illvilligt förtal kontrade centerpartisten! En annan tvistefråga gällde löftet om en ishockeyhall i Björkängen. Mer om denna fråga och dess remarkabla upplösning ska vi berätta om vid ett senare tillfälle.

sossarValet 1973 hade inneburit att Huddinge fick borgerligt styre och att socialdemokraterna kom i opposition för första gången sedan 1920-talet. Valets store segerherre den gången var centerpartisten Arthur Wadman. Valet 1976 innebar början till en förskjutning inom det borgerliga blocket, moderaterna gick framåt och centerpartiet bakåt. Ledaren för borgerligheten i Huddinge skulle snart vara moderaten Petrén och inte centerpartisten Wadman.

Bilder: Högst upp ses ett urval av den valpropaganda som skickades till hushållen inför valet 1976. Materialet hämtat ur respektive partis arkiv. Pressklipp från DN med redogörelse för valrysaren. Till höger: glada socialdemokrater – partiets ledartrojka fr v Gunnel Jacobsen, Hjalmar Söderström och Ulla-Britt Larsson, ur Vårdkasen nr 8 1976 och lägst ner, valrörelse i Huddinge centrum, inte från 1976 men väl 1979, foto Stig Almqvist.

val79


Huvudbiblioteket 50 år

biblioteket 1969I dag den 23/9 är det exakt 50 år sedan huvudbiblioteket på Kommunalvägen invigdes. Detta skedde gemensamt med invigningen av kommunalhusets nyare del som trots att det avviker utseendemässigt alltså är byggt samtidigt.  Biblioteksdelen anknyter ju stilmässigt bättre till kommunalhusets äldre del – den från 1948. I samtliga fall är arkitekten Sture Frölén. Lustigt nog hölls själva invigningsfestligheterna i ABF-husets studiehem. Man kan ju undra varför – kanske var inte allt klart? Nåväl, kommunpolitiker höll anförande, fanfarer smattrade, landshövdingen förrättade invigning och Bo Setterlind reciterade. I en artikel om festligheterna ur Svenska Dagbladet meddelar bibliotekarien Daisy Dahl att man redan påföljande måndag kan välkomna nya och trogna gäster till den nya byggnaden som invändigt utrustats av inredningsarkitekten Gustaf Berglund. Dahl konstaterar nöjt att här finns plats för utlåningshallar, tidningsrum, musikrum, sagorum med barnteaterscen, forskar- och studierum, TV-hall, utställningslokaler, samt arkiv- och bokmagasin. Man förstår att det nya biblioteket innebär ett rejält lyft för verksamheten.

I och med invigningen av den nya byggnaden fick biblioteket för första gången lokaler som var avsedda för verksamheten. Hittills hade man blivit lite styvmoderligt behandlade och fått överta lokaler från andra verksamheter som snart, eller rentav från början, blivit för små. Det framgår med önskvärd tydlighet i en skrivelse till kommunstyrelsen från bibliotekstyrelsens ordförande Harry Claesson, redan 1960. Claesson påpekar som en slutkläm i sin inlaga ”att biblioteket bör beredas möjlighet till en fortsatt utveckling som står i proportion till samhällets allmänna expansion”. Huddinge folkbibliotek fick sina första egentliga lokaler i Klockargården 1950 och fick sedan i mitten av 1950-talet överta hela Klockargården sedan kommunförvaltningen i sin helhet flyttat därifrån. Under åren i Klockargården växte bokbestånden från 4000 titlar (1950) till 28 000 titlar (1959). Bibliotekets yta växte under motsvarande tid från 100 till endast 250 kvadratmeter. Så man förstår att man var trångbodda.

Bibl 5000014

Vill ni läsa mer om biblioteksverksamhetens historia i Huddinge har skrifter författats till såväl 25-års som 40-årsjubileerna. Dessa finns förstås på bilioteket. Under nästa vecka planerar huvudbiblioteket att uppmärksamma jubileet med en liten utställning och en del andra arrangemang.

Illustrationerna uppifrån och ner: behagligt blekt färgdia från 1969, foto Huddinge kommun; pressklipp ur Vårdkasen, juni 1966; bild från det elegant inredda musikrummet, Dagens Nyheter Syd, 10/1 1968.

Bibl 5000012


Rening av Trehörningen

trehörn1 1955Sjön Trehörningen i Stuvsta är sedan länge den mest förorenade sjön i kommunen. Nu ska där byggas en ny dagvattenanläggning under 2017, med dammar och kanaler för att rena sjön från bl a höga fosforhalter.

-Nu igen! skulle den minnesgode skulle kunna yttra. Det är sannerligen inte första gången sjön är föremål för mer eller mindre akuta insatser. Redan 1948, inför planerna på en omfattande upprensning och byggandet av ett reningsverk vid sjön sammanfattade Byggnadsnämnden: ”Denna sjö har sannolikt genom den näringstillförsel, som erhålles genom avloppsdikena Huddingeån och Sågbäcksån erhållit ökad takt i den igenväxningsprocess, som är naturlig för de allra flesta mellansvenska sjöar. Sålunda har den fria vattenytan år från år minskats enligt uppgift av gamla ortsbor, och vassen knappar för varje år in på sjöns fria yta”

trehörn2 1955

Under 60- och det tidiga 70-talet förvärrades situationen alltmer. Vi som var barn ombads iakta försiktighet i närheten av sjön. Och det var inte drunkningsrisken som var den stora faran! 1968 startades en omfattande utredning och 1972 påbörjades ett mångårigt restaureringsarbete.

trehörn4 1955I det nu planerade arbetet har kommunen efterfrågat synpunkter från allmänheten. Tanken är nämligen att förena nytta med nöje.  Planer på att kombinera området med en satsning på friluftsliv och rentav en vision om ett framtida friluftsbad har presenterats.  Att frågan engagerar är lätt att konstatera om man tittar i kommunens e-postlåda. Förslagen är många: strandpromenad, handbollsplan, utegym, hinderbana, fågeltorn, hundrastgård…  Ni har på er till den 25 september att komma med önskemål. Se mer på kommunens webbplats.

Bilderna visar uppifrån och ner: 1-2) vattenledning av platsrör läggs ner i Trehörningen, foto Huddinge kommun 1955; 3) sommarvattenledning i närheten av Trehörningen, foto Huddinge kommun 1955; 4) badliv vid Trehörningen, 1920-tal, foto Nils Enkvist. Att inte mycket är nytt under solen kan konstateras i klippet ur Vårdkasen, nr 3 1971, längst ner.

nils enqvist 32

treartikel