Petad av ”petmojen”

KM+71165Dagens inlägg kan sägas beröra ett teknikskifte inom telefonin och konsekvenserna av detta. I och med införandet av telefoner med fingerskiva (eller petmoj) möjliggjordes automatiseringen av telefontrafiken. I detta fall var USA förgångare där de nya telefonerna började införas kring sekelskiftet 1900. I Sverige lär det ha dröjt ända till 1920-talet innan automatiseringen inleddes och ännu 1942 fanns de gamla växlarna kvar. Åtminstone i Huddinge – om man får tro bildtexten till fotografiet till här nedan.

tele1Bildtexten lyder: 1942 31 december. Den avgående telefonstationsföreståndaren i Huddinge Carl Andersson blev på nyårsafton tackad för sin mångåriga tjänst. Tacksamma abonnenter överlämnade en större penningsumma och blommor. Hr Andersson har innehaft tjänsten i nära 30 år. I och med petmojens intåg blev han entledigad från sin befattning.

tele2Frågan är dock om mannen på bilden verkligen är hr Andersson? På den stående bilden härintill, som uppenbarligen är tagen vid samma tillfälle omnämns det äldre paret som föreståndare herr o fru Engqvist. Mystiskt. Är det någon som vem som är vem? Jag lutar nog att Andersson inte finns med på bild.

Vilka de 7 telefonisterna är förblir obekant – om inte någon känner igen en gammal släkting på bilden? Längst ner ser ni en bild av paret Engqvists villa på Hjortvägen som också utgjorde telefonstationen. Bilderna är tagna av Ragnar Larsson.

Ivar Engqvist var också skomakare och om honom kan ni läsa i ett inlägg från 2 oktober. Om Stuvsta telefonistation står även att läsa i Hans Björkmans: Stuvsta väster om Huddingevägen och i Huddinge Hembygdsförenings årsskrift 2007-2008

tele3

 


TV-villan på Sjövägen

tv-villaMinns ni TV-villan på Sjövägen? Den auktionerades ut tillsammans med två likadana hus i Stäket och Lomma till förmån för CP-skadade i Lennart Hylands program Stora Famnen 1959. Cerebral pares är ett samlingsnamn för ett rörelsehinder som orsakats av skada i hjärnan.   Auktionerna fick enorm uppmärksamhet i pressen – ni kan se flera exempel här. Att gå på visning kostade 1 krona och Huddingeborna vallfärdade till korsningen Sjövägen/Prästvägen. Den 31 maj sändes så auktionen i TV. Huddingevillan hade värderats högst, till 70 000 kr men budgivningen stannade på nästan det dubbla, 137 000 kr. En ansenligt summa på den tiden.

Tvilla2

Villorna uppfördes i en rasande fart, på bara några dagar och det talades därför följdaktligen om fuskbygge. Hur det var med den saken är oklart och kan vara bara elakt förtal. Huddingevillan stod i alla kvar i många år, men revs så småningom på 1980-talet om jag inte minns fel.

Tvilla1

Är det någon av våra (något) äldre läsare som har minnen av auktion och visning får ni gärna bidra! Klippen (uppifrån och ner) är hämtade ur Vårdkasen, Stockholmstidningen och Expressen. Den suddiga bilden längst ner – där radhusen på Gräsvägen och Lövängsvägen syns i bakgrunden –  är ur Stockholmstidningen.

Tvilla3


Livat i ”Holken”

10689716_800278266698777_4829493203512571808_n

I protokollet från Tomtbergaskolans Hem & Skolaförening den 31 maj 1959, står att läsa:

Holken3Mors dag, söndag, invigningsdag. Strålande solsken, fladdrande fana, klingande spel och lottor som svarade för förplägnaden. Just så är det den stora dagen då resultatet av så mycket arbete, glädje och gamman ska redovisas.. Till och med hemlighuset hade i tid kommit på plats. Visserligen står det på dörren ”Arbeta ej under spänning”, men det spända förhållandet får väl lättas under tryck. Hr. Herman Löfgren högtidstalade och vår ordförande Henry Johansson lade ut texten. Skolans hornmusikkår spelade under ledning av dir. Söderberg. Kanonfotografer från tidningen Vårdkasen och de andra tidningsdrakarna var där. Så kom det stora ögonblicket då täckelset skulle falla och avslöja namnet på friluftsgården, och si, allting fungerade. Herman Löfgren drog i snöret och wellpappen singlade som höstlöv. ”Holken” stod det upphöjt i trä. /…/

Holken ligger än i dag i anslutning till Balingsnäsvägen inte så långt från Trehörningen. Den ursprungliga byggnaden brann dock ner på 1970-talet. Idag är stugan föreningslokal för Balingnäs Byalag men den fungerade alltså ursprungligen som skolornas friluftsgård. Har du minnen av verksamheten vid Holken vore det trevligt om du skrev en kommentar nedan.

Bilderna är hämtade ur Tomtberga Hem & Skolaförenings arkiv och pressklippet är ur Dagens Nyheter.

Holken1

Holken2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Huddingeprofil: Stig Johannesson

stig2Stig Johannesson var Trångsundsbo med rötterna i Blekinge. Han flyttade till Trångsund 1961. I det civila arbetade han som hälsovårdskonsulent i Stockholm men på fritiden var han en amatörkonstnär som gärna använde Trångsundmiljöer i sina motiv. Efter pensioneringen var han av dem som engagerade sig Trångsundsprojektet som syftade till att uppmärksamma bygdens historia. I kommunarkivet finns en del material från detta projekt. Bland detta material finns en redogörelse där Stig berättar om den första tiden i Trångsund. Vi publicerar den lätt förkortad med några av Stig bilder som illustration. Färgbilden visar utsikten från Stigs sovrumsfönster. Bilden på Stig är hämtad från ett pressklipp ur Södernyheterna 1986.

En iskall vinterkväll åkte jag till Farsta. Varför? Jo, av outgrundliga skäl hade jag efter årsvis pendlande mellan min hemort och arbetsplats i Stockholm fått en lägenhet i Trångsund. Från Farsta till Trångsund var endast ett stenkast – sas det. Det var ett långt stenkast. Nåja, jag hittade dit. Året var 1961.

stig1

Mina första intryck av samhället var synnerligen blandade. Högt uppe på ett berg fanns ett åttavåningshus. I min blivande bostad höll hantverkare på med justeringsarbeten. Ett antal liknande hus var under uppförande. Nåja i bostadsbristens dagar var jag glad över att få samla ihop min familj och vi flyttade in.

stig4Hur såg samhället ut i övrigt? Jo det fanns en hel del gamla vackra byggnader. Men efterhand försvann de. De användes oftast av brandpersonal som övningsobjekt. Något centrum fanns inte. Servicen i fråga om butiker etc. inskränkte sig till en butik. Så småningom tillkom en barack som Konsum byggt. Kommunikationerna var bedrövliga. Ett tuff-tuff-tåg gick då och då mot stan. Däremot fanns det många bussar som tyvärr oftast stod i kö vid Johanneshov. En arbetsresa från Trångsund till Gärdet kunde ta en timme. Skolor etc var provisorier. En av mina döttrar fick pendla till Huddinge eftersom högstadium inte fanns. I stort sett bestod Trångsunds centrala del av ett antal höghus utan den service vi nu är vana vid.

Men med tiden har jag kommit att tycka om Trångsund och känner mig som en länk i en kedja i ett samhälle vars tidigare öden jag är ganska obekant med – men vill kära mig känna.

Stig Johannesson, november 1986

stig3


På bio i Huddinge

bio2I årets första inlägg behöver vi hjälp med att skriva Huddinges biografhistoria. Bilden härintill är hämtad från Huddinge Tidning 1924 och visar Huddinge Biografteaters program. Men var låg denna byggnad?

bio3Ska man gå på bio i Huddinge idag är det ju Heron City eller Huddinge Filmstudio på Bio Hjärtat som gäller. Men hur var det förr? Här behöver vi lite hjälp. Är det någon som har koll på vilka biografer som funnits i kommunen och kan dela med sig av egna erfarenheter? Vi känner till att Fullersta, Stuvsta och Segeltorp har haft egna biografer – men har det funnits fler? Kanske har ni minnen av Tarzanmatinéer på Fullersta bio, bioklubbsvisningar av ryska 3-timmarsepos i gymnasiets aula eller från besök på näraliggande förortsbiografer som Focus i Hagsätra, Rondo i Högdalen eller Fanfaren i Farsta. Hör av er och bidra gärna med berättelser eller rentav bilder i kommentarsfältet.

Fotot längst ner visar interören från Fullersta bio vid tiden för invigningen 1933 och är hämtad ur KF:s arkiv. Vi har skrivit mer om byggnaden i ett ilägg från 9 oktober 2013. Filmaffischen med Elisabeth Taylor är också från Fullersta bio – hämtad ur ABF:s arkiv.

Interiör2Fullerstabio


Ishall eller inte ishall?

ishall3För några månader skrev vi om det rekordjämna valet 1976 och efterspelet till detta. Man kan säga att denna oroliga och osäkra höst kulminerade först på årets näst sista dag, alltså idag för jämnt 40 år sedan. Den 30 december 1976 mellan klockan 19.00-19.50 hölls ett extra fullmäktigemöte som i allt väsentligt ägnades ett ämne: ishallsfrågan.

Bo Öhngren har förtjänstfullt sammanfattat det komplicerade förloppet i sin bok om Samhällsutveckling, folkrörelser och politik i Huddinge 1900-1988 (nr 9 i serien Huddinges historia, 1991). Vi citerar därför Bo flitigt i detta inlägg.

ishall4Saken gällde alltså huruvida man skulle bygga en inomhusarena för ishockey i Huddinge. Svenska ishockeyförbundet hade tidigare bestämt att ishockeymatcher i översta divisionen framledes skulle spelas inomhus. Huddinge ishockeyklubb var vid den här tiden mycket framstående och hade god chans till spel i elitserien. Klubben var därför mycket angelägen att få till stånd en ishall.

De borgerliga var positiva till idén, men till följd av kort beredningstid hade man inte haft tid att fullständigt penetrera alla kostnadsaspekter. Den 20 december behandlade fullmäktige ärendet. Åhörarläktarna var fyllda till bristningsgränsen och utanför kommunalhuset demonstrerade ett par hundra av föreningens medlemmar för att politikerna skulle fatta ett positivt beslut.

ishall5ishall1Socialdemokraterna hade redan på ett tidigt stadium avvisat förslaget och menade att kommunen inte hade råd att betala kostnaderna för ishallen, vilka skulle uppgå till 2,5 miljoner kronor. Den politiska situationen var som berättats tidigare tillspetsad. Det socialistiska blocket hade vid valet i september återerövrat majoriteten i fullmäktige, men rent formellt hade de borgerliga makten fram till nyår. Efter en het och lång debatt, (mötet avslutades först halv ett på natten), blev frågan bordlagd – trots att det fanns en majoritet för ishallsbygget. För att få detta till stånd begärde S och VPK en s k minoritetsbordläggning, för vilket krävdes att minst en tredjedel av ledamöterna yrkade bifall. Syftet med denna taktik var att vid nästa ordinarie fullmäktigemöte som skulle äga rum 1977 besluta i frågan i enlighet med det socialistiska blockets förslag. Efter årsskiftet skulle ju maktförhållandena vara ändrade och det socialistiska blocket vara i majoritet. Ingen ishall alltså. Beslutet om bordläggning möttes av starka protester från stora grupper ute i samhället. De borgerliga gav inte upp och stärkta av allmänhetens upprördhet kallade man till ett extra sammanträde på årets näst sista dag för att besluta i frågan innan årsskiftet. Denna gång gick det inte att åberopa minoritetsbordläggning och beslutet blev därför att ishallen skulle byggas!

ishall2Illustrationerna på sidan: Bild på den färdiga hallen, fotograf okänd; två exempel på mängder av pressklipp, ur Dagens Nyheter och ur Aftonbladet; protokollutdrag fullmäktige 30 december och demonstrerande ishallsförespråkare,  20 december 1976, foto Stig Almqvist.


Tomtberga bollplan – 1950-tal

non2Att Backspegeln har många initierade läsare tror vi oss veta. Då och då bidrar dessa med kommentarer och någon gång ibland med egna berättelser. Det är självklart något vi uppmuntrar och uppskattar! För någon vecka sedan hörde Bengt Larsson från Svartsjö av sig med nedanstående berättelse och bilder:

Jag kan kanske få bidra till Backspegeln med en lagbild i fotboll med namn och allt – Ett vinnande lag – tagit efter en klassmatch hösten 1952 på Tomtbergaskolans bollplan i Huddinge?

Jag och mina medspelare gick i 4:e klass då och fotot fick jag publicerat på Namn o Nytt i DN 2009-06-25. DN hade något tema vid den tiden, minns inte vad det var, kanske gamla bilder. Fotograf okänd, men det var antagligen någon spelare i det förlorande laget som chevalereskt ställde upp för att bevara den historiska händelsen till eftervärlden – och ingen kunde då ana att bilden skulle publiceras 57 år senare i den stora draken Dagens Nyheter… Och inte för den delen heller, förhoppningsvis, i Backspegeln i nutid…

unspecified2

Det blev även en liten rättelse i DN dagen därpå då jag lyckades skriva att jag hade en pullover på mig på fotot, men det var i själva verket en slipover (korta ärmar, ej långa), sic – och all publicitet (nästan) är ju inte att förakta…

unspecifiedStrax efter publiceringen blev jag uppringd av Reie Nordmark, en av spelarena på fotot och som tipsats av publiceringen av en vän. Det visade sig att Reie nu bodde i Skogås och det blev en hel del hågkomster vid samtalet. Själv hade jag och min fru bott i över två decennier i Skogås till strax innan millenniumskiftet, och jag själv över tre decennier, utan att Reie och undertecknad sprungit på varandra. Förra året var jag, och även min fru Anita, äntligen hemma hos Reie och hans fru Fai i Skogås för en trevlig återträff 63 år efter det att vi två klasskamrater hösten 1952 spelat fotboll på bollplanen precis bakom Tomtbergaskolan i Huddinge. Ja, vi spelade även på några andra bollplaner i Huddinge och vann nog de flesta matcherna, vad jag minns…!

Det är ju i alla fall vinter, kolla i almanackan om ni inte tror mig, så vi bidrar även med en underbar liten vintersportbild från Tomtberga idrottsplan. Hämtad ur Barbro Nordlöfs fotoalbum. Gissningsvis från 1950-talet. Med detta tar vi lite julledigt!

nordlöf 8


Huddinge orkesterförening 1931-2004

HOF 5

Under hösten 1931 samlades ett antal intresserade amatörmusiker under ledning av Huddinge församlings kantor Åke Brunfelter för att musicera tillsammans. Man bildade Huddinge Orkesterförening som från början bestod av 17 medlemmar. Det i stadgarna uttalade ändamålet med föreningen var ”att samla musikintresserade för att under värdiga former inom Huddinge verka för klassisk och kulturellt bildande orkestermusik”.

HOF 3Orkestern blev genom åren ofta efterfrågad i offentliga sammanhang som invigningar och jubileer, vid hembygdsfester och föreningsmöten. Man ordnade egna friluftskonserter och konserterade flitigt i Huddinge kyrka.

Föreningen strävade vid sitt val av repertoar att finna musik, som var publikvänlig men också av en sådan svårighetsgrad att ingen orkestermedlem uteblev för att musiken upplevdes alltför svårspelad. Samtidigt som ambitionen varit att hela tiden höja ribban.

HOF 4När orkesterföreningen lades ner 2004 överlämnade arkivet till kommunarkivet. I leveransen ingick en stor mängd partitur till diverse orkesterverk. Vid överlämnandet bestämdes att detta notbibliotek skulle vara öppet för utlån till andra orkesterföreningar. Notbiblioteket  innehåller drygt 350 verk. Tonsättarregister i kortlåda därtill. Hör av er om ni är en orkester som vill låna!

HOF 2

För dem som vill fördjupa sig i föreningens historia finns förutom arkivet också jubileumsskrifter författade till 10-, 50- och 60-årsjubileerna. Bilderna är hämtade ur föreningens arkiv. Uppifrån och ner: repetition 1950 i ”högtidssalen”; stråksektionen vid repetition i Centralskolans högtidssal 1938; orkestern avbildad tillsammans med Västerhaningekören i Huddinge kyrka 1937. Fotagraferna okända. Pressklippet nedan är ur Huddingeposten 1981 i samband med 50-årsjubileet.

HOF 1


Färg TV:n – årets julklapp 1970?

jul 1970Årets julklapp är ju som bekant VR-glasögon, åtminstone enligt Handelns Utredningsinstitut. Någon sådan utnämning fanns inte 1970 men om så hade varit fallet kunde det mycket väl ha varit färg-TV:n som blivit årets val.

Visserligen hade försök med färg tv-sändningar gjorts sedan i mitten av 1960-talet och en del apparater såldes sannolikt för dem ”i framkant”, men den officiella starten skedde så sent som den 1 april 1970 – då regeringen gav klartecken för sex färgtimmar i veckan, fördelat på de två tv-kanalerna, (TV 2 hade startat i december 1969).

jul 1970 3Dagens klipp är hämtade ur samma nummer av DN-Sydväst (11/12 1970) och om man bläddrar igenom tidningen förstår man att TV-apparater detta år var ”big business”. På var och varannan sida lockas med olika fabrikat från olika återförsäljare. Redan på framsidan berättas om att stressade föräldrar ”parkerat” barnen framför apparaterna på Obs, eftersom man inte hunnit hem till årets julkalender, med det i sammanhanget lämpliga namnet ”Regnbågslandet”. Vi publicerar också i objektivitetens namn en sammanställning över fabrikat från SIFU.

Huddinge 150Att en färg-TV var en stor investering som sved rejält i plånboken är lätt att fatta om man använder en historisk prisomräknare. Jag vet att det inte är alldeles lätt att göra sådana jämförelser över tid men det kan kanske ändå vara intressant, låt vara taget med en nypa salt. I annonsklippet härintill ser vi en TV av märket Monark (!) som erbjuds till priset 3 100 kr på Telektrola vid Stuvsta Torg. Detta motsvarar ungefär 25 000 kr i dagens penningvärde!

test

Fotografiet ovan är taget vid utgångskassorna vi Obs i Masmo, i mitten av 60-talet. Bilden är hämtad ut KF:s arkiv. Fotograf okänd.


Affärslängan på Stationsvägen 21

Med anledning av planerna på rivning av den gamla affärslängan på Stationsvägen i Huddinge och protesterna som följt därav publicerar vi idag utdrag gällande den nu aktuella fastigheten, ur den bebyggelseinventering vi skrev om för en månad sedan. I inventeringen som är gjord av Carin Arnborg 1980-81 och som omfattar bara en bråkdel av husen i Stuvsta har affärslängan tagits med och klassats som ”intressant” enligt skalan: intressant-värdefull-omistlig.

Här kommer dokumentationen i sin helhet.

stationsv1 stationsv2 stationsv3