Kollosommar

perols200007

Föreningen för Huddinge skollovskolonier startade sin verksamhet 1937. Ändamålet var att sjuka och klena barn i Huddinge som var i behov av miljö- eller luftombyte skulle få möjlighet till kolonivistelse på landet. Det var i första hand skolbarn som avsågs och tanken var också, enligt föreningens stadgar, att befrämja barnens hälsotillstånd och sunda utveckling. Barnens föräldrar skickade in en ansökan som sedan granskades av skolläkaren. En kontroll av familjens situation via socialregistret gjordes. Utifrån detta och lärarnas uttalanden angående barnen gjorde föreningen sitt urval. Kolonivistelsen varade i åtta veckor och till en början kunde föräldrarna välja hur stor avgift de var villiga att betala – beroende på förmåga. I början av 1950-talet övergick man till halverade vistelseperioder och en fast föräldraavgift på 100 kronor infördes.

perols300008Den första fastighet som föreningen inköpte var Per Ols-gården i Dalarna. Köpet blev möjligt med medel från Arvsfonden och anslag från föreningar som exempelvis Huddinge köpmannaförening, Stuvsta fastighetsägareförening och Stuvsta socialdemokratiska förening, men även genom gåvor. Det kommunala bidraget var också avsevärt. Per Ols-gårdens läge intill en närliggande sjö var avgörande vid köpet. Då gården var i behov av en omfattande restaurering kan man anta att priset också var tilltalande för föreningen. Något år senare förvärvades fastigheten Solhäll på Öland som låg en bit i från en långgrund vik av Kalmarsund.  1946 beslöts vid ett styrelsesammanträde i Huddinge kommunfullmäktige att kommunala anslag skulle möjliggöra inköp och drift av en tredje koloni. Valet föll på det relativt nybyggda pensionatet Steninge i Halland. Koloniföreningen fick disponera Steninge för koloniverksamhet, men Huddinge kommun ägde och förvaltade fastigheten. Nyförvärven gjorde det möjligt för fler Huddingebarn att åka på sommarkoloni och när man sedan övergick till fyra veckors-vistelser utökades antal barn per sommar betydligt. När koloniverksamheten var slut för sommaren användes fastigheterna för lägerverksamhet och husmodersemestrar i kommunal regi.

perols100006Till föreståndare vid kolonierna anställdes gärna folkskollärare. Aktiviteter som bad och simundervisning ägnades det en stor del av sommaren åt, då kolonierna bedrev egna simskolor. Barnens hälsotillstånd rapporterades noggrant, för att se om kolonivistelsen hade givit det resultat som förväntades. Vistelsen indelades enligt ett väl inrutat schema. Måltider och viltimmar avlöstes av simskola och mer fria aktiviteter. Barnen spelade gärna tunnelboll, fotboll och krocket eller ägnade sig åt terränglekar. Fiske och sångstund var andra aktiviteter på kolonin. Vissa dagar stortvättades barnen i tvättstugan och om söndagarna lästes högmässotext och sjöngs psalmer. Ett stort bekymmer för föreståndarna var de många och stora paket med godsaker som en del av barnen fick av sina föräldrar, vilket skapade avundsjuka bland de barn som inte fick något. Självklart reformerades verksamheten och kriterierna för urval vid kolonierna och den närmast militära disciplinen lättades. 1968 blev Huddinge skollovskoloniers sista verksamhetsår. Huddinge kommun övertog föreningens tillgångar och skulder för att låta kommunens barnavårdsnämnd driva koloniverksamheten vidare. Samtliga fastigheter är idag sedan länge sålda.

perols300009Arkivet efter Huddinge skollovskolonier finns förvarat hos Huddinge kommunarkiv . Handlingarna består bland annat av årsmötes- och styrelseprotokoll med tillhörande verksamhetsberättelser, där man kan få utförlig information om den verksamhet som föreningen bedrivit genom åren. Berättelser från de barn som vistades på kolonierna lyser emellertid med sin frånvaro. Har ni erfarenheter och vill dela med er av dessa får ni gärna komentera inlägget eller skicka ett mail till redaktören. Alla bilder går som vanligt att klicka på för att göra större. Pressklippen är från Södra Dalarnas Tidning 1963 och skollovskoloniernas vårtidning Solkatten 1944. Bilden från sandgropen är från Södra Dalarnas tidning 1967 och teckningen från Per-Ols högst upp är av okänd konstnär.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*