Hvad tjänar det till att göra Huddinge till stad?

Under tidigt 1900-tal organiserade sig Huddinges villasamhällen i så kallade municipalsamhällen för att kunna tillämpa vissa stadsstadgor. Från 1930-talet hade dessa mindre municipalsamhällen vuxit ihop och frågan väcktes om hur Huddinge skulle organisera sig. En större utredning tillsattes 1933 med syfte att slå ihop municipalsamhällena till en stormunicip. Ett förslag fanns även att ombilda hela Huddinge socken till en köping, som skulle ha inneburit en juridsk mellanställning mellan landskommun och stad.

samhällenslåsihop

Redan tidigt i utredningsskedet stod det klart att ett ombildande till köping skulle bli för dyrt eftersom en köping skulle omfatta hela socknen och att Huddinge skulle ha mist sitt bidrag till polisväsendet. Kommunen skulle också ha blivit tvungen att anställa en allmän åklagare.

Nämndeman A. W. Åberg, som år 1933 var en av kommunens äldsta invånare och ordförande i hälsovårdsnämnden, anförde mot en sammanslagning av municipalsamhällena:

”Min erfarenhet säger mig att det nuvarande sättet med små municipalsamhällen, styrda av nämnder som arbeta gratis och vilkas medlemmar in i detalj känna sina kommittenters behov och önskemål är det bästa och billigaste.”

År 1946 stod det klart att en stormunicip bestående av Hörningsnäs villasamhälle, Stuvsta, Huddinge, Fullersta och Snättringe skulle bildas från och med 1947. Segeltorp valde tills vidare att vara kvar som eget municipalsamhälle. Den omgivande landsbygden i socknen stannade också utanför stormunicipen.

En invånare hade invändningar: ”Hvad tjänar det till att göra Huddinge till stad?”

brevordf2

Från 1952 centraliserades hela samhällsorganisationen under Huddinge kommun för att åter decentraliseras i kommundelsnämnder med start från 1986 – en epok som varade fram till 2003.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*