”Döda Bron”

Idag ska det handla om ”Döda Bron”. En bro över järnvägen i höjd med Tomtberga och Rådsbacken. Många har förundrats över namnet (vilket inte är officiellt) och varför den överhuvudtaget finns. Den verkar lite onödig. Och namnet: har någon dött här eller? Faktum är att här har funnits en bro lika länge som järnvägen funnits, den första bron här torde alltså kommit till redan kring 1860. Varför då?

Hembygdsföreningens dåvarande ordförande Ellert Ström har försökt reda ut det hela i en artikel i föreningens årsskrift 2009/2010. Så här ligger till: En arrendator hade sin gård ungefär där nuvarande biblioteket finns (jfr Arrendatorsvägen). Problemet var att hade sina kor på ena sidan av järnvägen och betesmarkerna på den andra. Marken ägdes av kyrkan som fick bra betalt för den del där järnvägen drogs fram genom ägorna. Dessutom ställde man alltså krav på att en bro skulle byggas. SJ som befann sig under tidspress gick utan prut med på förslaget och byggde bron. Det var vid järnvägens invigning 1860 den enda anlagda bron på sträckan Stockholm och Södertälje.

Och den byggdes alltså för en gäng kor!

Detta torde också vara upphovet till namnet i folkmun – en bro som enbart användes av kreatur syntes meningslös och död: Döda Bron. Mer spännande än så är det alltså inte.

Här har alltså ingen person förolyckats eller dött men det var nära ögat en gång, vilket framgår av pressklippet här ovan, från Expressen 1960. I artikeln har bron felaktigt fått namnet ”Dödens bro”. Två pojkar lekte med en metrev av stål som blev strömförande och gav pojkarna brännskador och kramper. Efter denna otäcka olycka byggdes stängsel över bron.

Som extra bonus kan ni också läsa ett litet kåseri signerat ”Thorén vid Myrängen” från Dagens Nyheter 1985. Här handlar det om hågkomster från en tid långt före Rådsbacken var bebyggd och Stambanevägen var en stig genom ”Kärleksdalen” minnsan!

Det fina fotot högst upp kommer från Barbro Nordlöf, fotograf okänd, ca 1920.

4 kommentarer

Kommentarrubrik

Jan Johansson

Jan Johansson

Jag bodde i mina unga år i Snättringe nära Långsjön. Mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet gick jag i Tomtbergaskolan resp. Kvarnbergsskolan. Under nio år cyklade jag fram och tillbaka till de skolorna såväl höst- som vårtermin. Passerade "Döda bron" många gånger under de nio åren. Så helt onödig var och är den bron inte. Minns Jan J

Svara

Kommentarrubrik

Raymond Broman

Raymond Broman

Bodde på Stambaneväg. 35. Ett stenkast från "Döda Bron", under åren 1945 - 1965. Så där har man cyklat mycket över den bron. Till & från Tomberga skola bland annat. Då var det mest skog & ängsmark, +cykelstig fram till skolan. "De var tider de"!

Svara

Kommentarrubrik

Åke Blomqvist

Åke Blomqvist

Döda bron var min sökväg till Centralskolan (idag Tomtbergaskolan) när man inte genade över järnvägen vid Stambanevägens början..

Svara

Kommentarrubrik

Mikael Öberg

Mikael Öberg

Jag är uppvuxen i Sörskogen (Första av området) mycket intressant och spännande läsning i det här forumet.

Svara

Kommentarrubrik

Peter Isoz

Peter Isoz

Intressant bild, "döda bron". Tänker då speciellt på telefrafstolparna med all blanktråd. En intressant detalj är att de verkar "raka" och inte snurrade för att inte få överhörning. Måste vara en bild nästan från 1800-talet.

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*