Onöjaktigheter inom kommunförvaltningen

800px-Vårby_gård_mjölnarbostaden_1951Mjölnarbostaden vid Vårby Gård revs den 2 oktober 1976.  När Vårby Gård Scoutkår, som trodde att kommunen erbjudit stugan som föreningslokal, skulle titta till sina nya lokal fann de den plötsligt riven. Frågan är om rivningen rentav var ett missförstånd?

Exploateringskontorets handläggning JO-anmäldes av Föreningen Fittja Bro Miljöverkstad som menade att kommunen låtit riva byggnaden utan att ha erhållit sökt rivningslov. Man påpekade att kommunens kulturnämnd tidigare ansett att huset varit av kulturhistoriskt värde och därmed borde bevarats. Exploateringskontoret menade å sin sida att området låg i ett känsligt gravfält, enligt gällande stadsplan utlagt som park ”utan bibehållande av tidigare omgivande bebyggelse”. Huset skulle m a o rivas med hänsyn till andra kulturaspekter! Vi ska inte närmare gå in i alla turer i detta infekterade ärende men kan konstatera att JO i sitt utslag menade att kommunen gjort fel som låtit riva utan giltigt lov. Slutklämmen lyder:

Jag utgår ifrån att kommunstyrelsen i fortsättningen övervakar att onöjaktigheter av detta slag inte förekommer inom kommunförvaltningen. I övrigt finner jag inte anledning till vidare åtgärd i ärendet

mjölnar100004

Vid ovan nämnda kulturhistoriska inventering 1969 var mjölnarbostaden fortfarande bostadshus men under 70-talet förföll fastigheten, vilket syns på bilden här nedanför. Huset lär ha anor tillbaka till 1700-talet och utgjorde torp för mjölnaren vid Vårby Gård.

Stugan är för alltid borta men Backspegeln bidrar här med inte mindre än tre foton av lokaliteten. Uppifrån och ner:  bild från 1951, Malms reportagebyrå; bild ur kulturhistorisk inventering 1969, Huddinge kommun, fotograf okänd samt bild 1975 ur exploateringskontorets inlaga till kommunstyrelsen, fotograf okänd.

mjölnar200005


Huddinge i musiktexter

de_langa_rulltrapporna_i_flemingsbe-34926147-frntlI dagarna släpps jazzsaxofonisten Per Texas Johanssons nya album De Långa Rulltrapporna I Flemingsberg. Skivan, som är Pers första på hela 16 år, har mötts av mycket fina recensioner i pressen. Under det långa upphållet har Johansson delvis lämnat musiken och utbildat sig till-, och varit verksam som både sjuk- och narkossköterska. Med själva titeln avses givetvis rulltrapporna från Flemingsbergs Pendeltågsstation upp mot Södertörns Högskola och Pers tidigare arbetsplats på Karolinska Huddinge. I en intervju i musikmagasinet Lira säger Per:

”Det är både ångest och annat i de där rulltrapporna. Människor som ska till sjukhuset eller därifrån när de kanske träffat en anhörig.”

Skivtiteln får Backspegeln att fundera över hur Huddinge i allmänhet skildrats i musiktexter. För något år sedan hade webtidningen Mitt i Flempan en fyllig artikel om Sju tidlösa låtar med Huddingetema (hemsida: studentreportrarna.sh.se). Vi lånar en hel del av innehållet därifrån.

646095Sammanfattningsvis ger exemplen i artikeln en ganska dyster och problemorienterad bild av Huddinge – inga utsikter från natursköna nejder precis! Hoola Bandoola Band skildrar ett liv bland betongen som inte motsvarat förväntningarna: Huddinge, Huddinge, vad blev det av oss?/Allt som vi drömde och talade om?/Kuponger, rabattkort och andra reklamtricks/var det det som vi väntade av livet en gång?  Thåström skildrar utan vidare omskrivningar en Skyltfönsterdrottnings/ Domusgudinnas  flyende ungdom i Miss Huddinge 1972. Love Antell tar oss med till ett Vårby Gård: Bakom höga husen och planken/På parkeringen går alarmen/ Så kom om ni kan, kom om ni vill/ Till pokerkväll i Vårby gård. Rapduon Mohammed Ali skildrar livet i Visättra: Jag är ingen postkodsmiljonär/Är från ett område där postrån är ett alternativ/För att bli miljonär.

Huddingesonen Orup, som tidigare ju konstaterat att Stockholm har blivit kallt, utgör undantaget som möjligen bekräftar regeln i sin låt Huddinge . Här möter vi vår hemort med mera positiva förtecken, genom en tjej som är målmedveten och självsäker men också hårdare än stål : När hon går förbi på gatan / har hon redan valt sitt mål. Tack för det!

Har ni andra exempel på låtar med Huddingetema får ni gärna bidra i kommentarsfältet. Jag vet att bl a Hela Huset Skakar skaldat om Flempans Centrum /som har en egendomlig charm, men det borde finnas fler. Bilden längst ner visar Thomas Orup Eriksson på scen med Intermezzo i Huddinge, sent 70-tal/tidigt 80-tal. Bilden är från Fritidskontoret och är beskuren.

orupkopia


Badsäsongen i antågande

bad100001Så här inför sommaruppehållet kan det ju vara läge att uppmärksamma badsäsongen. Även om badtemperaturerna än så länge är – låt oss säga – blygsamma. På kommunens hemsida, under fliken Uppleva & Göra, finns ingående information om kommunens sjöar och badplatser. Inte mindre än 22 sjöar som ligger i eller i direkt anslutning till kommunen finns prydligt inprickade på en karta . Via en länk kan ni också ta del av Folkhälsomyndighetens badvattenprover och mätning av vattentemperaturer vid badplatserna.

Ett par av bilderna här är hämtade från det kanske mest anrika av kommunens anläggningar: Vårby strandbad vid Vårbyfjärden. Badet anlades på 1920-talet av Vårby Gårds ägare C Harry Winberg. Abonnerade bussar transporterade naturberövade stockholmare från innerstaden till det sunda badlivet vid Mälaren. Ville man hellre ta båten så trafikerade Sjöfröken  Vårby brygga.

bad300003Just Vårbybadet är idag klassat som ett s k EU-bad då antalet badande per dag överskrider 200 en normal vecka under badsäsongen. Med strandlivet följer ju en del regler för uppförande. Vår vana trogen publicerar vi därför ordningsregler från 1940-talet. Mycket torde ännu vara aktuellt, se särskilt till att inte genom grävning, losstagning av sten och mossa, terrassering, plantering och dylikt göra ingrepp i markytan.

Bilderna visar uppifrån och ner: Badnymfer vid Vårby Strandbad, ca 1920, fotograf okänd; Vykort Vårbybadet 1950-tal, okänd fotograf och längst ner en bild från Huddinges kanske vackraste sjö Gömmaren, okänt årtal, (källa: Flickr). Klicka för att göra bilderna större.

bad200002Gömmaren badplats


Masmo i vinterskrud

Huddingestationerna på t-banans röda Norsborgsgren invigdes på hösten 1972. Tidigare hade banan sin ändstation i först Sätra och sedan från 1967 i Vårberg. Som brukligt är i sådana omfattande infrastrukturprojekt finns ett före och ett efter.

De bilder vi publicerar idag är tagna vårvintern 1970 och inkom till kulturförvaltningen tillsammans med ett brev samma år. Fotografen är Sven Dahlin som jobbade vid Riksantikvarieämbetet och dessförinnan var en av de ursprungliga ledamöterna i Huddinge Hembygdsförening. Som han säger i brevet handlar det om miljöbilder från den av vägdragningen och T-bygget hotade bebyggelsen hitom Fittja Bro.  Det var tänkt att bilderna skulle kompletteras under våren och försommaren men ett olycksfall satte stopp för detta. Sven föreslog då att uppdraget borde gå till hans bror Sanfrid som har Hasselbladsutrustning, är mycket skicklig fotograf samt bilburen. Hur det blev med den saken vet jag inte.

Vi visar en handfull av Sven Dahlins atmosfäriska bilder. Vad som finns kvar av bebyggelsen och vad bilderna exakt visar är jag inte alldeles klar över. Använd gärna kommentarsfältet för att bidra med information. Som vanlig går det bra att klicka på bilderna för att göra dem större.

masmo 600006masmo 500005masmo 400004

masmo 300003

masmo 100001masmo 200002


Skodon åt de fattiga

Skor1 Ibland kan det som först verkat anspråkslöst, vardagligt och lite trist i själva verket rymma information som öppnar upp mot det förflutna.

Så är fallet med ett litet, ganska medfaret räkenskapshäfte som finns i kommunarkivet. Boken utgör en Redovisning för den del af hundskattemedlen som blifvit anslagen till skodon åt fattiga skolbarn. Boken är förd mellan åren 1880 och 1891. Instucket mellan sidorna finns några kvitton och erkännanden om mottagna medel. Inte mer än så, lätt att ignorera. Här får vi bland annat veta att änkan Lindbladhs flicka fått ett par kängor för 4.25 och likaledes har ett par barnkängor tilldelats Carlströms barn i Flemingsberg. De årliga inköpen uppgår till ca 25 par. De flesta skorna har distribuerats ut till skolor som Kyrkskolan, Wårby-, Balingsta-, Ågesta-, Länna- och Lisma skolor. Där saknas namn på mottagarna.

Skor2

1871 kom fattigvården närmare att regleras av kommunalstämman. Man beslöt sig då för att täcka fattigvårdens utgifter genom att ta ut skatt med 50 öre för varje mantalsskriven mansperson och 25 öre för varje mantalsskriven kvinnoperson. Ett reglemente upprättades och det beslutades att kommunalnämnden (motsvarande dagens kommunstyrelse) skulle vara fattigvårdsstyrelse och besluta i fullmäktiges ställe. Först på 1910-talet tillkom en särskild fattigvårdsnämnd och 1917 en barnavårdsnämnd.Skor3

Möjlighet att ta ut skatt för hundar har förekommit i socknar och kommuner sedan 1860-talet då ett riksdagsbeslut medgav att skatt med högst 5 kr per år och hund kunde tas ut. Dessa influtna pengar har genom åren används till diverse ändamål. Till exempel till medel för kråkors dödande som framgår av ett tidigare inlägg på Backspegeln (1/10 2012).

Bilden nedan är tagen utanför skolan vid Snickarkrogen i Vårby kring sekelskiftet 1900, fotograf okänd. Som vanligt är det bara att klicka på bilderna för att förstora dem.

vårbyskola00001


Vårby – bildminnen från förr

vårby bildminnen00001Att Huddinges vagga stod i Vårby kan man med visst fog säga. Men den utställning som för närvarande pågår på Segeltorps bibliotek innehåller främst fotografier från åren 1890-1930, när Vårby var landsbygd med Vårby Gård som självklar centralpunkt. Ni kan läsa mer om utställning och arrangemang om ni klickar på affischen härintill.

Utställningen togs ursprungligen fram av Barnskonstmuseet i Vårby bibliotek under fjolåret och materialet är till stor del hämtat ur kommunarkivets samlingar. Utställningen avslutas redan 6 mars, så passa på!

Backspegeln  bidrar med en annons signerad Vårby Aktiebolag tryckt på baksidan av 1926-års upplaga av Polislagen, utgivare C C Sporrong & Co. Kanske hoppades man på så vis få en större polisiär närvaro i området?

Om Vårby har vi skrivit många gånger på denna sida, 19/11 2013  om Vårby Gård t.ex. Använd sökfältet för att leta vidare.

vårby bildminnen00002


Vårby Slott brinner

VGbrandVårby herrgårds huvudbyggnad, i folkmun ofta kallad ”slottet”, ödelades fullständigt i en brand i maj 1975. Elden tog en våldsam fart i den putsbeklädda träbyggnaden, brandmän från Skärholmen, Huddinge, Kungsholmen och Brännkyrka deltog i släckningsarbetet. Ni kan läsa en notis ur Dagens Nyheter härintill (klicka för att göra den större). En aktionsgrupp hade under flera år försökt rädda gården från rivning. Omständigheterna kring vad som orsakat branden var oklara. Huset byggdes på 1700-talet och försågs under 1800-talet med diverse slottsliknande torn och tinnar. Idag utgörs området för den tidigare mangårdsbyggnaden vid Vårbyfjärden huvudsakligen av park och koloniträdgårdar.

I kommunarkivet har vi en serie diabilder (Vårby Kommundelsnämnds arkiv, volym K1:2) bestående av ”syster” Märta Olssons bildarkiv. Vem hon är vet jag inte säkert men sannolikt var hon knuten till gården under de år Stockholm stad bl a drev ett konvalescenthem i byggnaden (fram till 1968). Motiven är hämtade från Vårbys omgivningar och består av byggnader och naturskildringar. Enligt en medföljande förteckning sägs att dessa bilder är tagna av Sven Lindelöf. Bilderna är sannolikt från 1950-talet. Kvaliteten är inte den bästa: färgerna förändrade och skärpan dålig. Men just därför ger bilderna ett lite drömskt intryck av ett Vårby för länge sedan. En pastoral idyll i väntan på miljonprogrammets grävskopor. Nedan kan ni se ett litet urval.
Uppifrån och ner: Vårby slott; slottets rosengård med utsikt över Mälaren; möjligen del av Vårby Allé (fel i registret); ”flickan i parken” samt solnedgång över Vårbyfjärden.

Märta Ohlsson 9Märta Ohlsson 20Märta Ohlsson 5Märta Ohlsson 42Märta Ohlsson 100


Stormarknader i kooperativ regi

Idag ser vi måhända med längtan tillbaka på den gamla lanthandeln, där man beställde varorna av handlaren över disk. Men för 60 år sedan önskade kunderna något annat, något nytt. I dagens inlägg på Huddinge 150 beskriver vi en trestegsraket mot för alltid förändrade inköpsvanor!

pressklipp19551952 öppnade Konsum sitt första ”varuhus” i Huddinge. Affären vid Fullersta torg motsvarar kanske inte vår bild av ett varuhus men faktum är att det på sin tid var något av ett genombrott och att affären med sitt centrala läge förväntades bli ”de södra förorternas speciella varuhus”. Ni kan läsa mer om detta i pressklippet från tidningen Vi här intill.

interiörKvickly3

1960 öppnade sedan Kvickly (sedemera Domus) i nya Huddinge Centrum som ju kom att stå som en av symbolerna för det moderna Huddinge. Många huddingebor har minnen förknippade med skivbaren eller cafeterian här. Kvickly var ett typiskt varuhus, ett sådant som snart fanns i varje större ort landet runt. Inte så mycket att yvas över kanske, men inredningsbilder från 1960 vittnar ändå om ett slags exklusivitet som med tiden bleknade bort. På bilden ovan syns disponent Bernhard Eriksson drilla personalen på husgerådsavdelningen (fotograf okänd).

vårdobsNär sedan Obs i Vårby invigdes i slutet av 1963 var det kooperationens första riktiga stormarknad i Sverige. Konceptet hade noggrant studerats i USA, där kallades det one stop shopping som försvenskat blev ”allt under ett tak”. Prisnivån på livsmedel uppgavs vara upp till 15% lägre än i vanliga butiker. Ytan var 15 000 kvm och utanför fanns 900 parkeringsplatser. Att man verkligen kunde köpa allt här kan vi läsa i en artikel skriven av KF:s bibliotekarie Michael Hagström. Förutom livsmedel, kläder och andra daglig- och kapitalvaror kunde man rentav inhandla båtar och till och flygplan här. En Piper Cherokee i standardutförande kostade endast 79 600 kr! Vill ni läsa en annan samtida artikel kan ni förstora klippet från Vårdkasen nr 12 1963 härintill.

interiörobsreseeffekter

Vid starten tvivlade många på konceptets framgång. Skulle verkligen kunderna åka så långt utanför staden bara för att handla? Men resultatet blev över förväntan och det första året (1964) uppgick omsättningen till 36 miljoner kronor, vilket var betydligt över budgeten.

Själva byggnaden är också anmärkningsvärd. Arkitekt var Niels Lund-Hansen vid KF:s eget arkitektkontor KFAI. Byggnaden är formad som en triangel med 63 takpyramider som bildar ett intrikat mönster. Invändigt var två våningar förbundna med rullband så man lätt skulle kunna medföra sin shoppingvagn runtom i affären. Samtliga fotografier är hämtade ut KF:s arkiv.

obsparkering2