Färg TV:n – årets julklapp 1970?

jul 1970Årets julklapp är ju som bekant VR-glasögon, åtminstone enligt Handelns Utredningsinstitut. Någon sådan utnämning fanns inte 1970 men om så hade varit fallet kunde det mycket väl ha varit färg-TV:n som blivit årets val.

Visserligen hade försök med färg tv-sändningar gjorts sedan i mitten av 1960-talet och en del apparater såldes sannolikt för dem ”i framkant”, men den officiella starten skedde så sent som den 1 april 1970 – då regeringen gav klartecken för sex färgtimmar i veckan, fördelat på de två tv-kanalerna, (TV 2 hade startat i december 1969).

jul 1970 3Dagens klipp är hämtade ur samma nummer av DN-Sydväst (11/12 1970) och om man bläddrar igenom tidningen förstår man att TV-apparater detta år var ”big business”. På var och varannan sida lockas med olika fabrikat från olika återförsäljare. Redan på framsidan berättas om att stressade föräldrar ”parkerat” barnen framför apparaterna på Obs, eftersom man inte hunnit hem till årets julkalender, med det i sammanhanget lämpliga namnet ”Regnbågslandet”. Vi publicerar också i objektivitetens namn en sammanställning över fabrikat från SIFU.

Huddinge 150Att en färg-TV var en stor investering som sved rejält i plånboken är lätt att fatta om man använder en historisk prisomräknare. Jag vet att det inte är alldeles lätt att göra sådana jämförelser över tid men det kan kanske ändå vara intressant, låt vara taget med en nypa salt. I annonsklippet härintill ser vi en TV av märket Monark (!) som erbjuds till priset 3 100 kr på Telektrola vid Stuvsta Torg. Detta motsvarar ungefär 25 000 kr i dagens penningvärde!

test

Fotografiet ovan är taget vid utgångskassorna vi Obs i Masmo, i mitten av 60-talet. Bilden är hämtad ut KF:s arkiv. Fotograf okänd.


Nya böcker om Huddinge

eugen00005Idag presenterar Backspegeln två alldeles nyutkomna, sinsemellan mycket olika böcker med stark Huddingeanknytning.

Om Åke Sanells bok Segeltorp municipalsamhälle 1924-1952 har vi berättat tidigare och nu är den äntligen tillgänglig. Boken handlar som synes framför allt om samhällets tid som municip men berör också kort tiden för och efter. Det handlar mycket om själva samhällsbygget med ekonomi och uppbyggnad av infrastruktur. Vi får också inblick i nöjeslivet och andra världskrigets återverkningar i lokalsamhället. Ett avsnitt berör frågan om eventuell inkorporering med Stockholm, tidigt 1950-tal. Kort sagt en fyllig bild av samhället Segeltorp under drygt 25 år.

Åke Sanell är numera pensionär men arbetade under sitt yrkesliv med ekonomistyrning och finansfrågor hos bl a Industrins Utredningsinstitut, Finansdepartementet och FN i New York.

13323762_1099578483434331_6973023596526028930_oBjörn Öijers bok När revolutionen kom till Vårby gård är en roman med starkt dokumentära inslag. Det handlar dels om politiskt arbete i miljonprogramsförorten Vårby Gård på 1970-talet. Bokens huvudperson Martin Tallid forskar i kyrkoböcker efter statarpojken Otto som hittade vårbyskatten 1871 och genom detta spår öppnar sig romanen mot Vårbys (och Huddinges) äldre historia. Boken är ganska omfattande (600 sidor) så vi har inte hunnit läsa än, men hängmattan hägrar ….!

Björn Öijer kommer ursprungligen från Linköping. Också han är numera pensionär men arbetade under många år som journalist. Bor numera i Fullersta men var under många år bosatt i just Vårby Gård och var bl a Vårby-Fittja hembygdsförenings första ordförande. Föreliggande bok är hans fjärde roman.

Björns bok går att beställa över nätet och Åkes torde gå att beställa genom Segeltorp Kulturförening. Gör det, eller be bokhandeln i Huddinge Centrum ta in böckerna!


Semesterminne från Vårby

vårbyannons2Huddinge är kanske inte känt som ett stort semestermål precis. Men faktum är att Vårby, som dagens inlägg handlar om, har gamla anor som badort och semesterparadis! I gamla annonser som den härintill kallades trakten rentav för ”Stockholms solsida”. Här handlar det om försäljning av tomtmark 1926. Vi har tidigare (11 juni 2015) skrivit om Vårby Strandbad som bevistades av mången stockholmare som tog sig hit via båt från stan.

Berättelsen här nedanför har jag fått från Kent Meissner som hört av sig med ett minne från en campingsemester i våra trakter från 1959. Kartbilderna har Kent tagit fram själv: den ena från Google Maps och den andra från en ekonomisk karta daterad 1951 från Wårby-bryggeriet (eller ”mineralvattenfabrik” som kartan anger). Kent tillägger ”- Den dåvarande campingplatsen (då markerad på Motormännens Riksförbunds vägkarta) låg vid den nutida badplatsen, men var ytmässigt större. Den lilla allén bredvid Wårby bryggeri ner till campingplatsen motsvarar den mindre vägen (den nutida Vårby allé tycks, breddad, ligga vid sidan av den gamla) bredvid den nutida Vårby allé”. Klicka på bilden för att förstora. Stora bilden är ett vykort, gissningsvis från 50/60-tal

*

Det hände i Wårby under en bilsemester sommaren 1959. Jag och mina föräldrar tältade och resan gick från Skåne, över ostkusten till Stockholm och därefter över Örebro till Västergötland och västkusten hem igen.

karta 2Wårby campingplats var markerad på Motormännens Riksförbunds karta och min far körde dit. Den skulle vara vår bas för besöken i Stockholm under några dagar. Vi svängde vänster från Riksettan in på den smala allén förbi bryggeriet, som då ägdes av Konsumtionsföreningen Stockholm. En bit in i allén såg min far i backspegeln att en man sprang efter oss och vinkade. ”Det kanske är något fel på bilen?” trodde han och stannade. En man i trettioårsåldern fram till fars nervevade bilruta. ”Är ni från Skåne?” frågade han glatt och andfådd. Jo, det stämde. Vår Zephyr hade bokstaven M före siffrorna. Det betydde ”Malmöhus län”. Mannen arbetade på ”Mineralvattenfabrik”:en, som det stod på vår bilkarta, och hade sett hans hemläns beteckning på bilen som sakta körde förbi. Han förklarade ”Det kommer nästan aldrig någon bil från Malmöhus län hit. Var kommer ni ifrån?”. Under samtalet visade det sig att min far, som arbetade med enskilda vägar i hela Malmöhus län, och mannen hade gemensamma bekanta! Mannen lämnade sin adress och sade: ”Skriv ett vykort när ni kommer tillbaka till Åkarp!” Vi körde så vidare till campingplatsen och mannen återvände till sin arbetsplats vid bryggeriet. Vi pratade om mötet med mannen medan vi satte upp vårt tält.

vårbybadet

Så kom en Mercedes med en båt på släp och parkerade bredvid oss. Bilen hade en registreringsskylt som började på HH, dvs ”Hansestadt Hamburg” i dåvarande Västtyskland. Förmodligen en ännu mer sällsynt gäst på campingplatsen! De sjösatte båten som hade en utombordsmotor baktill. De försvann över vattnet åt Ekeröhållet. Till vår förvåning kom de inte tillbaka den kvällen och på morgonen såg vi att någon varit inne i deras tält. Min far kontaktade mannen från bryggeriet och far frågade honom om han kunde ringa till polisen. Vid denna tiden fanns inga mobiltelefoner utan bara telefonkiosker och fasta telefoner. Efter en ganska lång stund kom en polisbil med två konstaplar. Far berättade vad vi sett, ägarna till tältet hade inte kommit tillbaka och vi hade inte hört något på natten. Poliserna undersökte tältet och satte dit en lapp på svenska om att de kunde kontakta polisen. Jag vågade inte säga något till poliserna, men sade till min far, som i sin tur sade till poliserna att ägarna till tältet kanske inte kunde svenska. Jag hade en vag förhoppning om att någon – kanske jag – kunde översätta det som stod på lappen till tyska. Jag hade läst tyska på realskolan under fyra år och tyckte att jag behärskade språket. Men den ene polisen sade bara: ”Då får dom väl hitta någon som kan översätta!”

Efter att ha ätit frukost körde vi in till det centrala Stockholm. Då vi kom tillbaka på kvällen var tyskarnas tält och bil borta.

– Kent Meissner 


Wårbydrycker

sinalco_headerIdag tänkte vi göra ohämmad reklam för nedlagda Wårbybryggerier och i synnerhet för citrusläsken Sinalco. Är det någon som minns den?

sinalco 100013Sinalco är en läskedryck som lanserades redan 1905 i Duisburg, Tyskland och är därmed en av de allra äldsta läskedyckerna i Europa. Redan på 1930-talet såldes drycken på licens i Sverige och i början av 60-talet var det som synes Wårbybryggeriernas tur att ta över lanseringen. Pressklippet där drycken förtärs av såväl landshövding som högvakten är hämtat ur Kooperativa förbundets tidning Storstaden 1961. Klicka på artikeln för att göra den läsbar.

På bilden nedanför syns Wårbyprodukter i ett av Kvicklys skyltfönster i Huddinge Centrum. Den skarpögde kan se ett antal Sinalcoflaskor ungefär i mitten av bilden till salu från 52 öre flaskan. Bilden är ur KF:s arkiv, fotograf okänd, tidigt 60-tal.

kvicklyskyltning2

Sinalco var som ni ser en licensprodukt, men det var inte ovanligt att bryggerierna försökte lansera egna varianter av världsprodukter som t.ex Coca-Cola. Apotekarnes hade sin Cuba Cola och Wårby Mexi Cola. Vi avslutar med lite reklam för den senare.

Mexicola


Onöjaktigheter inom kommunförvaltningen

800px-Vårby_gård_mjölnarbostaden_1951Mjölnarbostaden vid Vårby Gård revs den 2 oktober 1976.  När Vårby Gård Scoutkår, som trodde att kommunen erbjudit stugan som föreningslokal, skulle titta till sina nya lokal fann de den plötsligt riven. Frågan är om rivningen rentav var ett missförstånd?

Exploateringskontorets handläggning JO-anmäldes av Föreningen Fittja Bro Miljöverkstad som menade att kommunen låtit riva byggnaden utan att ha erhållit sökt rivningslov. Man påpekade att kommunens kulturnämnd tidigare ansett att huset varit av kulturhistoriskt värde och därmed borde bevarats. Exploateringskontoret menade å sin sida att området låg i ett känsligt gravfält, enligt gällande stadsplan utlagt som park ”utan bibehållande av tidigare omgivande bebyggelse”. Huset skulle m a o rivas med hänsyn till andra kulturaspekter! Vi ska inte närmare gå in i alla turer i detta infekterade ärende men kan konstatera att JO i sitt utslag menade att kommunen gjort fel som låtit riva utan giltigt lov. Slutklämmen lyder:

Jag utgår ifrån att kommunstyrelsen i fortsättningen övervakar att onöjaktigheter av detta slag inte förekommer inom kommunförvaltningen. I övrigt finner jag inte anledning till vidare åtgärd i ärendet

mjölnar100004

Vid ovan nämnda kulturhistoriska inventering 1969 var mjölnarbostaden fortfarande bostadshus men under 70-talet förföll fastigheten, vilket syns på bilden här nedanför. Huset lär ha anor tillbaka till 1700-talet och utgjorde torp för mjölnaren vid Vårby Gård.

Stugan är för alltid borta men Backspegeln bidrar här med inte mindre än tre foton av lokaliteten. Uppifrån och ner:  bild från 1951, Malms reportagebyrå; bild ur kulturhistorisk inventering 1969, Huddinge kommun, fotograf okänd samt bild 1975 ur exploateringskontorets inlaga till kommunstyrelsen, fotograf okänd.

mjölnar200005


Huddinge i musiktexter

de_langa_rulltrapporna_i_flemingsbe-34926147-frntlI dagarna släpps jazzsaxofonisten Per Texas Johanssons nya album De Långa Rulltrapporna I Flemingsberg. Skivan, som är Pers första på hela 16 år, har mötts av mycket fina recensioner i pressen. Under det långa upphållet har Johansson delvis lämnat musiken och utbildat sig till-, och varit verksam som både sjuk- och narkossköterska. Med själva titeln avses givetvis rulltrapporna från Flemingsbergs Pendeltågsstation upp mot Södertörns Högskola och Pers tidigare arbetsplats på Karolinska Huddinge. I en intervju i musikmagasinet Lira säger Per:

”Det är både ångest och annat i de där rulltrapporna. Människor som ska till sjukhuset eller därifrån när de kanske träffat en anhörig.”

Skivtiteln får Backspegeln att fundera över hur Huddinge i allmänhet skildrats i musiktexter. För något år sedan hade webtidningen Mitt i Flempan en fyllig artikel om Sju tidlösa låtar med Huddingetema (hemsida: studentreportrarna.sh.se). Vi lånar en hel del av innehållet därifrån.

646095Sammanfattningsvis ger exemplen i artikeln en ganska dyster och problemorienterad bild av Huddinge – inga utsikter från natursköna nejder precis! Hoola Bandoola Band skildrar ett liv bland betongen som inte motsvarat förväntningarna: Huddinge, Huddinge, vad blev det av oss?/Allt som vi drömde och talade om?/Kuponger, rabattkort och andra reklamtricks/var det det som vi väntade av livet en gång?  Thåström skildrar utan vidare omskrivningar en Skyltfönsterdrottnings/ Domusgudinnas  flyende ungdom i Miss Huddinge 1972. Love Antell tar oss med till ett Vårby Gård: Bakom höga husen och planken/På parkeringen går alarmen/ Så kom om ni kan, kom om ni vill/ Till pokerkväll i Vårby gård. Rapduon Mohammed Ali skildrar livet i Visättra: Jag är ingen postkodsmiljonär/Är från ett område där postrån är ett alternativ/För att bli miljonär.

Huddingesonen Orup, som tidigare ju konstaterat att Stockholm har blivit kallt, utgör undantaget som möjligen bekräftar regeln i sin låt Huddinge . Här möter vi vår hemort med mera positiva förtecken, genom en tjej som är målmedveten och självsäker men också hårdare än stål : När hon går förbi på gatan / har hon redan valt sitt mål. Tack för det!

Har ni andra exempel på låtar med Huddingetema får ni gärna bidra i kommentarsfältet. Jag vet att bl a Hela Huset Skakar skaldat om Flempans Centrum /som har en egendomlig charm, men det borde finnas fler. Bilden längst ner visar Thomas Orup Eriksson på scen med Intermezzo i Huddinge, sent 70-tal/tidigt 80-tal. Bilden är från Fritidskontoret och är beskuren.

orupkopia


Badsäsongen i antågande

bad100001Så här inför sommaruppehållet kan det ju vara läge att uppmärksamma badsäsongen. Även om badtemperaturerna än så länge är – låt oss säga – blygsamma. På kommunens hemsida, under fliken Uppleva & Göra, finns ingående information om kommunens sjöar och badplatser. Inte mindre än 22 sjöar som ligger i eller i direkt anslutning till kommunen finns prydligt inprickade på en karta . Via en länk kan ni också ta del av Folkhälsomyndighetens badvattenprover och mätning av vattentemperaturer vid badplatserna.

Ett par av bilderna här är hämtade från det kanske mest anrika av kommunens anläggningar: Vårby strandbad vid Vårbyfjärden. Badet anlades på 1920-talet av Vårby Gårds ägare C Harry Winberg. Abonnerade bussar transporterade naturberövade stockholmare från innerstaden till det sunda badlivet vid Mälaren. Ville man hellre ta båten så trafikerade Sjöfröken  Vårby brygga.

bad300003Just Vårbybadet är idag klassat som ett s k EU-bad då antalet badande per dag överskrider 200 en normal vecka under badsäsongen. Med strandlivet följer ju en del regler för uppförande. Vår vana trogen publicerar vi därför ordningsregler från 1940-talet. Mycket torde ännu vara aktuellt, se särskilt till att inte genom grävning, losstagning av sten och mossa, terrassering, plantering och dylikt göra ingrepp i markytan.

Bilderna visar uppifrån och ner: Badnymfer vid Vårby Strandbad, ca 1920, fotograf okänd; Vykort Vårbybadet 1950-tal, okänd fotograf och längst ner en bild från Huddinges kanske vackraste sjö Gömmaren, okänt årtal, (källa: Flickr). Klicka för att göra bilderna större.

bad200002Gömmaren badplats


Masmo i vinterskrud

Huddingestationerna på t-banans röda Norsborgsgren invigdes på hösten 1972. Tidigare hade banan sin ändstation i först Sätra och sedan från 1967 i Vårberg. Som brukligt är i sådana omfattande infrastrukturprojekt finns ett före och ett efter.

De bilder vi publicerar idag är tagna vårvintern 1970 och inkom till kulturförvaltningen tillsammans med ett brev samma år. Fotografen är Sven Dahlin som jobbade vid Riksantikvarieämbetet och dessförinnan var en av de ursprungliga ledamöterna i Huddinge Hembygdsförening. Som han säger i brevet handlar det om miljöbilder från den av vägdragningen och T-bygget hotade bebyggelsen hitom Fittja Bro.  Det var tänkt att bilderna skulle kompletteras under våren och försommaren men ett olycksfall satte stopp för detta. Sven föreslog då att uppdraget borde gå till hans bror Sanfrid som har Hasselbladsutrustning, är mycket skicklig fotograf samt bilburen. Hur det blev med den saken vet jag inte.

Vi visar en handfull av Sven Dahlins atmosfäriska bilder. Vad som finns kvar av bebyggelsen och vad bilderna exakt visar är jag inte alldeles klar över. Använd gärna kommentarsfältet för att bidra med information. Som vanlig går det bra att klicka på bilderna för att göra dem större.

masmo 600006masmo 500005masmo 400004

masmo 300003

masmo 100001masmo 200002


Skodon åt de fattiga

Skor1 Ibland kan det som först verkat anspråkslöst, vardagligt och lite trist i själva verket rymma information som öppnar upp mot det förflutna.

Så är fallet med ett litet, ganska medfaret räkenskapshäfte som finns i kommunarkivet. Boken utgör en Redovisning för den del af hundskattemedlen som blifvit anslagen till skodon åt fattiga skolbarn. Boken är förd mellan åren 1880 och 1891. Instucket mellan sidorna finns några kvitton och erkännanden om mottagna medel. Inte mer än så, lätt att ignorera. Här får vi bland annat veta att änkan Lindbladhs flicka fått ett par kängor för 4.25 och likaledes har ett par barnkängor tilldelats Carlströms barn i Flemingsberg. De årliga inköpen uppgår till ca 25 par. De flesta skorna har distribuerats ut till skolor som Kyrkskolan, Wårby-, Balingsta-, Ågesta-, Länna- och Lisma skolor. Där saknas namn på mottagarna.

Skor2

1871 kom fattigvården närmare att regleras av kommunalstämman. Man beslöt sig då för att täcka fattigvårdens utgifter genom att ta ut skatt med 50 öre för varje mantalsskriven mansperson och 25 öre för varje mantalsskriven kvinnoperson. Ett reglemente upprättades och det beslutades att kommunalnämnden (motsvarande dagens kommunstyrelse) skulle vara fattigvårdsstyrelse och besluta i fullmäktiges ställe. Först på 1910-talet tillkom en särskild fattigvårdsnämnd och 1917 en barnavårdsnämnd.Skor3

Möjlighet att ta ut skatt för hundar har förekommit i socknar och kommuner sedan 1860-talet då ett riksdagsbeslut medgav att skatt med högst 5 kr per år och hund kunde tas ut. Dessa influtna pengar har genom åren används till diverse ändamål. Till exempel till medel för kråkors dödande som framgår av ett tidigare inlägg på Backspegeln (1/10 2012).

Bilden nedan är tagen utanför skolan vid Snickarkrogen i Vårby kring sekelskiftet 1900, fotograf okänd. Som vanligt är det bara att klicka på bilderna för att förstora dem.

vårbyskola00001