Ormen Långe – igen

Ormen Långe i Vårby/Masmo är utan tvekan ett av kommunens mest spektakulära byggen. Vi har redan för några år sedan (20 februari 2013) berört Anders Carstens 300 meter slingrande ”mastodont”. Vi nämnde i detta tidigare inlägg den strid inom socialdemokratin som planerna på Ormen Långe startade. Bygget ledde till att två falanger inom partiet uppstod: en Tidefeldt-falang och en Eliasson-falang, där Tidefeldt anklagade den senare, ”Huddinges starke man” för maktfullkomlighet. Själva överklagandet föll dock på rent formella grunder och bygget blev av. Vi kompletterar nu med ett ytterligare pressklipp från DN 7/9 1962. Klicka på det för att göra det läsbart.

Men den egentliga anledningen till detta inlägg är det filminslag ni kan se nedan. Följ med Stockholms Läns Museums antikvarie Stina Hagelqvist på en initierad visning av huset. Allra längst ner avslutar vi med en översiktsbild över Masmo (fotograf okänd, 1960-tal) där Ormen Långe är självklar medelpunkt.

 


Butiksinteriörer

Backspegelns inlägg om livsmedelsaffärer tycks ha engagerat läsekretsen och en del bilder och kommentarer har flutit in. Det tackar vi för! Bland annat ovanstående fina bild från Flodströms livs i hörnet Stationsvägen/Stuvstavägen. Därför kör vi som ett extranummer lite interiörbilder från huddingeaffärer genom åren. Dessa bilder speglar också tydligt förändrade konsumtionsvanor från handel över disk till självbetjäning. Bilden ovan kommer från Kerstin Alm och grabben i den svarta mössan (nr två från höger) är hennes svärfar som jobbade som springpojke och expedit hos Flodström första halvan av 30-talet. Bilderna nedan visar uppifrån och ner: Charkuteriaffär vid Stuvsta station, Karl Sjöbergs fästmö (hon verkar inte vara begåvad med något eget namn), foto Karl Sjöberg, 1920-30-tal; personal i Sven Peterssons köttaffär vid Udden, foto Ragnar Larsson, 1947; Kvickly (Domus), Huddinge centrum, fotograf okänd, 1960-tal, ur KF:s arkiv och längst ner utgångkassorna på Obs i Vårby Haga, fotograf okänd, 1960-tal, ur KF:s arkiv

 


”Vårt fagra Huddinge”

Har ni sett att den nya Huddingekartan nu finns att tillgå? Det är en tryckt karta för dig som vill upptäcka Huddinges natur, kultur, historia och cykelvägar. Kartan är försedd med mycket tips och information om sevärdheter. Dessutom är nya Huddingeleden tydligt utmärkt för den som vill vandra genom kommunen. Kartan finns att hämta kostnadsfritt på Servicecenter, Patron Pehrs väg 6 eller på kommunens bibliotek. Den går också att ladda ner som PDF från kommunens hemsida.

Om olika huddingekartor har vi skrivit tidigare (15 april 2016, t ex), men idag tänkte vi uppmärksamma en karta över ”Vårt fagra Huddinge”. Ni ser den ovan – klicka för att förstora och närstudera. I vilket sammanhang denna karta ursprungligen togs fram är för mig något oklar. Jag vet att kartan fanns som vykort utgivet av Huddinge hembygdsförening redan 1953. När sedan föreningen utgav Seth-Stenungs bok Huddinge en socken i storstadens skugga 1956 fanns kartan fäst som utvik i bokens bakpärm. Längst ner i högra hörnet finns en lite otydlig signatur som ger en del ytterligare information. Där står Olle Hellgren, filmare, Segeltorp, dec 1950. Om Olof Hellgren (1891-1965), eller ”Olle filmare” som han stundom kallades, kan vi läsa i boken Huddingeprofiler av Alf Nordström. Det var en mångsidig man: civilingenjör, aktiv i föreningen Blostervännerna i Segeltorp, ledamot av Segeltorps municipalfullmäktige, filmproducent och så då konstnären bakom flera vackert tecknade och detaljrika hembygdskartor från Huddinge och Sörmland. Ni kan se ett par ytterligare av dem nedan. Kartorna från Vårby och Glömsta är skannade ur Huddinge hembygdsförenings årsskrifter 1954 respektive 1955. Har ni mer infromation om Olle Hellgren får ni gärna höra av er.

 

 



Färg TV:n – årets julklapp 1970?

jul 1970Årets julklapp är ju som bekant VR-glasögon, åtminstone enligt Handelns Utredningsinstitut. Någon sådan utnämning fanns inte 1970 men om så hade varit fallet kunde det mycket väl ha varit färg-TV:n som blivit årets val.

Visserligen hade försök med färg tv-sändningar gjorts sedan i mitten av 1960-talet och en del apparater såldes sannolikt för dem ”i framkant”, men den officiella starten skedde så sent som den 1 april 1970 – då regeringen gav klartecken för sex färgtimmar i veckan, fördelat på de två tv-kanalerna, (TV 2 hade startat i december 1969).

jul 1970 3Dagens klipp är hämtade ur samma nummer av DN-Sydväst (11/12 1970) och om man bläddrar igenom tidningen förstår man att TV-apparater detta år var ”big business”. På var och varannan sida lockas med olika fabrikat från olika återförsäljare. Redan på framsidan berättas om att stressade föräldrar ”parkerat” barnen framför apparaterna på Obs, eftersom man inte hunnit hem till årets julkalender, med det i sammanhanget lämpliga namnet ”Regnbågslandet”. Vi publicerar också i objektivitetens namn en sammanställning över fabrikat från SIFU.

Huddinge 150Att en färg-TV var en stor investering som sved rejält i plånboken är lätt att fatta om man använder en historisk prisomräknare. Jag vet att det inte är alldeles lätt att göra sådana jämförelser över tid men det kan kanske ändå vara intressant, låt vara taget med en nypa salt. I annonsklippet härintill ser vi en TV av märket Monark (!) som erbjuds till priset 3 100 kr på Telektrola vid Stuvsta Torg. Detta motsvarar ungefär 25 000 kr i dagens penningvärde!

test

Fotografiet ovan är taget vid utgångskassorna vi Obs i Masmo, i mitten av 60-talet. Bilden är hämtad ut KF:s arkiv. Fotograf okänd.


Nya böcker om Huddinge

eugen00005Idag presenterar Backspegeln två alldeles nyutkomna, sinsemellan mycket olika böcker med stark Huddingeanknytning.

Om Åke Sanells bok Segeltorp municipalsamhälle 1924-1952 har vi berättat tidigare och nu är den äntligen tillgänglig. Boken handlar som synes framför allt om samhällets tid som municip men berör också kort tiden för och efter. Det handlar mycket om själva samhällsbygget med ekonomi och uppbyggnad av infrastruktur. Vi får också inblick i nöjeslivet och andra världskrigets återverkningar i lokalsamhället. Ett avsnitt berör frågan om eventuell inkorporering med Stockholm, tidigt 1950-tal. Kort sagt en fyllig bild av samhället Segeltorp under drygt 25 år.

Åke Sanell är numera pensionär men arbetade under sitt yrkesliv med ekonomistyrning och finansfrågor hos bl a Industrins Utredningsinstitut, Finansdepartementet och FN i New York.

13323762_1099578483434331_6973023596526028930_oBjörn Öijers bok När revolutionen kom till Vårby gård är en roman med starkt dokumentära inslag. Det handlar dels om politiskt arbete i miljonprogramsförorten Vårby Gård på 1970-talet. Bokens huvudperson Martin Tallid forskar i kyrkoböcker efter statarpojken Otto som hittade vårbyskatten 1871 och genom detta spår öppnar sig romanen mot Vårbys (och Huddinges) äldre historia. Boken är ganska omfattande (600 sidor) så vi har inte hunnit läsa än, men hängmattan hägrar ….!

Björn Öijer kommer ursprungligen från Linköping. Också han är numera pensionär men arbetade under många år som journalist. Bor numera i Fullersta men var under många år bosatt i just Vårby Gård och var bl a Vårby-Fittja hembygdsförenings första ordförande. Föreliggande bok är hans fjärde roman.

Björns bok går att beställa över nätet och Åkes torde gå att beställa genom Segeltorp Kulturförening. Gör det, eller be bokhandeln i Huddinge Centrum ta in böckerna!


Semesterminne från Vårby

vårbyannons2Huddinge är kanske inte känt som ett stort semestermål precis. Men faktum är att Vårby, som dagens inlägg handlar om, har gamla anor som badort och semesterparadis! I gamla annonser som den härintill kallades trakten rentav för ”Stockholms solsida”. Här handlar det om försäljning av tomtmark 1926. Vi har tidigare (11 juni 2015) skrivit om Vårby Strandbad som bevistades av mången stockholmare som tog sig hit via båt från stan.

Berättelsen här nedanför har jag fått från Kent Meissner som hört av sig med ett minne från en campingsemester i våra trakter från 1959. Kartbilderna har Kent tagit fram själv: den ena från Google Maps och den andra från en ekonomisk karta daterad 1951 från Wårby-bryggeriet (eller ”mineralvattenfabrik” som kartan anger). Kent tillägger ”- Den dåvarande campingplatsen (då markerad på Motormännens Riksförbunds vägkarta) låg vid den nutida badplatsen, men var ytmässigt större. Den lilla allén bredvid Wårby bryggeri ner till campingplatsen motsvarar den mindre vägen (den nutida Vårby allé tycks, breddad, ligga vid sidan av den gamla) bredvid den nutida Vårby allé”. Klicka på bilden för att förstora. Stora bilden är ett vykort, gissningsvis från 50/60-tal

*

Det hände i Wårby under en bilsemester sommaren 1959. Jag och mina föräldrar tältade och resan gick från Skåne, över ostkusten till Stockholm och därefter över Örebro till Västergötland och västkusten hem igen.

karta 2Wårby campingplats var markerad på Motormännens Riksförbunds karta och min far körde dit. Den skulle vara vår bas för besöken i Stockholm under några dagar. Vi svängde vänster från Riksettan in på den smala allén förbi bryggeriet, som då ägdes av Konsumtionsföreningen Stockholm. En bit in i allén såg min far i backspegeln att en man sprang efter oss och vinkade. ”Det kanske är något fel på bilen?” trodde han och stannade. En man i trettioårsåldern fram till fars nervevade bilruta. ”Är ni från Skåne?” frågade han glatt och andfådd. Jo, det stämde. Vår Zephyr hade bokstaven M före siffrorna. Det betydde ”Malmöhus län”. Mannen arbetade på ”Mineralvattenfabrik”:en, som det stod på vår bilkarta, och hade sett hans hemläns beteckning på bilen som sakta körde förbi. Han förklarade ”Det kommer nästan aldrig någon bil från Malmöhus län hit. Var kommer ni ifrån?”. Under samtalet visade det sig att min far, som arbetade med enskilda vägar i hela Malmöhus län, och mannen hade gemensamma bekanta! Mannen lämnade sin adress och sade: ”Skriv ett vykort när ni kommer tillbaka till Åkarp!” Vi körde så vidare till campingplatsen och mannen återvände till sin arbetsplats vid bryggeriet. Vi pratade om mötet med mannen medan vi satte upp vårt tält.

vårbybadet

Så kom en Mercedes med en båt på släp och parkerade bredvid oss. Bilen hade en registreringsskylt som började på HH, dvs ”Hansestadt Hamburg” i dåvarande Västtyskland. Förmodligen en ännu mer sällsynt gäst på campingplatsen! De sjösatte båten som hade en utombordsmotor baktill. De försvann över vattnet åt Ekeröhållet. Till vår förvåning kom de inte tillbaka den kvällen och på morgonen såg vi att någon varit inne i deras tält. Min far kontaktade mannen från bryggeriet och far frågade honom om han kunde ringa till polisen. Vid denna tiden fanns inga mobiltelefoner utan bara telefonkiosker och fasta telefoner. Efter en ganska lång stund kom en polisbil med två konstaplar. Far berättade vad vi sett, ägarna till tältet hade inte kommit tillbaka och vi hade inte hört något på natten. Poliserna undersökte tältet och satte dit en lapp på svenska om att de kunde kontakta polisen. Jag vågade inte säga något till poliserna, men sade till min far, som i sin tur sade till poliserna att ägarna till tältet kanske inte kunde svenska. Jag hade en vag förhoppning om att någon – kanske jag – kunde översätta det som stod på lappen till tyska. Jag hade läst tyska på realskolan under fyra år och tyckte att jag behärskade språket. Men den ene polisen sade bara: ”Då får dom väl hitta någon som kan översätta!”

Efter att ha ätit frukost körde vi in till det centrala Stockholm. Då vi kom tillbaka på kvällen var tyskarnas tält och bil borta.

– Kent Meissner 


Wårbydrycker

sinalco_headerIdag tänkte vi göra ohämmad reklam för nedlagda Wårbybryggerier och i synnerhet för citrusläsken Sinalco. Är det någon som minns den?

sinalco 100013Sinalco är en läskedryck som lanserades redan 1905 i Duisburg, Tyskland och är därmed en av de allra äldsta läskedyckerna i Europa. Redan på 1930-talet såldes drycken på licens i Sverige och i början av 60-talet var det som synes Wårbybryggeriernas tur att ta över lanseringen. Pressklippet där drycken förtärs av såväl landshövding som högvakten är hämtat ur Kooperativa förbundets tidning Storstaden 1961. Klicka på artikeln för att göra den läsbar.

På bilden nedanför syns Wårbyprodukter i ett av Kvicklys skyltfönster i Huddinge Centrum. Den skarpögde kan se ett antal Sinalcoflaskor ungefär i mitten av bilden till salu från 52 öre flaskan. Bilden är ur KF:s arkiv, fotograf okänd, tidigt 60-tal.

kvicklyskyltning2

Sinalco var som ni ser en licensprodukt, men det var inte ovanligt att bryggerierna försökte lansera egna varianter av världsprodukter som t.ex Coca-Cola. Apotekarnes hade sin Cuba Cola och Wårby Mexi Cola. Vi avslutar med lite reklam för den senare.

Mexicola


Onöjaktigheter inom kommunförvaltningen

800px-Vårby_gård_mjölnarbostaden_1951Mjölnarbostaden vid Vårby Gård revs den 2 oktober 1976.  När Vårby Gård Scoutkår, som trodde att kommunen erbjudit stugan som föreningslokal, skulle titta till sina nya lokal fann de den plötsligt riven. Frågan är om rivningen rentav var ett missförstånd?

Exploateringskontorets handläggning JO-anmäldes av Föreningen Fittja Bro Miljöverkstad som menade att kommunen låtit riva byggnaden utan att ha erhållit sökt rivningslov. Man påpekade att kommunens kulturnämnd tidigare ansett att huset varit av kulturhistoriskt värde och därmed borde bevarats. Exploateringskontoret menade å sin sida att området låg i ett känsligt gravfält, enligt gällande stadsplan utlagt som park ”utan bibehållande av tidigare omgivande bebyggelse”. Huset skulle m a o rivas med hänsyn till andra kulturaspekter! Vi ska inte närmare gå in i alla turer i detta infekterade ärende men kan konstatera att JO i sitt utslag menade att kommunen gjort fel som låtit riva utan giltigt lov. Slutklämmen lyder:

Jag utgår ifrån att kommunstyrelsen i fortsättningen övervakar att onöjaktigheter av detta slag inte förekommer inom kommunförvaltningen. I övrigt finner jag inte anledning till vidare åtgärd i ärendet

mjölnar100004

Vid ovan nämnda kulturhistoriska inventering 1969 var mjölnarbostaden fortfarande bostadshus men under 70-talet förföll fastigheten, vilket syns på bilden här nedanför. Huset lär ha anor tillbaka till 1700-talet och utgjorde torp för mjölnaren vid Vårby Gård.

Stugan är för alltid borta men Backspegeln bidrar här med inte mindre än tre foton av lokaliteten. Uppifrån och ner:  bild från 1951, Malms reportagebyrå; bild ur kulturhistorisk inventering 1969, Huddinge kommun, fotograf okänd samt bild 1975 ur exploateringskontorets inlaga till kommunstyrelsen, fotograf okänd.

mjölnar200005