Bildföredrag på Folkes

bild 1I våras höll Backspegelns redaktör ett föredrag där exempel gavs på den rika skatt av historiska fotografier som finns i kommunens arkiv. Arrangören Huddinge hembygdsförening hade antagligen lyckats över förväntan med marknadsföreningen, vilket ledde att många personer helt enkelt inte fick plats! Därför görs arrangemanget om igen nu på tisdag den 6 oktober kl 18.00 på Folkes i Huddinge Centrum. Programmet är i allt väsentligt detsamma som förra gången. Ni som missade föredraget våras och andra som är intresserade är varmt välkomna!


Med anledning av fredsdagen 7 maj 1945

FREDMed anledning av att det idag är 70 år sedan freden i Europa, visar vi ett utdrag ur protokoll hållet vid sammanträde med Huddinge sockens kommunalnämnd torsdagen den 17 maj 1945.

§116

Vid sammanträdets öppnande erinrande ordförande (Wilgot Blixman, vår anm.) om krigets avslutande i Europa, varigenom Nordens länder återfått sin frihet. Idag den 17 maj firar Norge icke enbart sin nationaldag utan också sin frihetsdag och föreslog han fördenskull att kommunen måtte deltaga i den startade insamlingen till Norges frihetsgåva genom att lämna ett anslag å 1000 :- kronor.

Kommunalnämnden beslöt biträda ordförandens förslag och hemställer att anslaget i fråga måtte få utgå av det i årets utgiftsstat under18/30 upptagna anslaget för oförutsedda utgifter.

 



Invigningen av Västerängs IP

Västeräng 1Nu när Västerängs IP:s  saga tyck vara all tänkte Backspegeln uppmärksamma själva invigningen av anläggningen. Exploateringsavtalet för fastigheterna Gulsparven 4 och Kråkvik 2:5 är visserligen överklagade, så än ligger idrottsplatsen där i sakta förfall. Tanken är att den gamla anläggningen ska ge plats för flerbostadshus och en skola/förskola. I år är det jämnt 60 år sedan idrottsplatsen invigdes. Längst ner ser ni två inskannade diabilder, gissningsvis från sent 60-tal eller tidigt 70-tal. Bägge hämtade ur Fritidskontorets arkiv, fotograf okänd.Västeräng 3

Söndagen den 12 juni 1955 hölls invigningen. På programmet stod bland annat tal av kommunalnämndens ordförande Nils Eliasson, gymnastikuppvisning av Solflickorna och fotbollsmatch mellan en Huddingekombination (spelare från Huddinges, Stuvstas och Segeltorps idrottföreningar) och Djurgårdens allsvenska reservlag. Man hade önskat sig AIK:s reserver men fick alltså nöja sig med det näst bästa! Mer om evenemanget står att läsa i artikeln ur Vårdkasen härintill. Liksom omslaget till själva programmet går det att förstora genom att klicka på bilderna.

Västerängs IP är ju intimt förknippad med föreningen Segeltorps IF. Idrottsplatsen stod färdig samma år som föreningen firade 30 år. Sålunda fyller Segeltorps IF i år 90 år, vilket kommer att firas med en jubileumsdag den 9 maj. Om detta återkommer vi sannolikt längre fram.Västeräng 61 Västeräng 51


Välkomna till Backspegeln!

Välkomna till Huddinge kommuns historieblogg Backspegeln. På den här platsen ska vi uppmärksamma Huddinges historia i stort och smått med hjälp av arkivhandlingar, fotografier, pressklipp m m. Har ni synpunkter på inlägg vore det kul om ni ville skriva en kommentar. Har ni förslag på vad vi ska skriva om – hör av er till redaktören på mailadressen härintill!

Som synes finns här en hel del äldre inlägg. De kommer från en gammal blogg som heter Huddinge 150 som skrevs framför allt under 2013 med anledning av kommunernas 150-årsjubileum.

Bilden nedan visar en utsikt över Sjödalen med kyrkan mitt i byn. Tagen någon gång på 1950-talet av en brandman från gamla brandstationens slangtorkartorn.

valkommen2


Millennieskiftet

hum00015I morgon är det nyårsafton, vilket kommer mig att tänka på nyårsafton 1999 och hotet om den stora millenniebuggen. Minns ni? Hotet om buggen orsakade stor uppståndelse när millennieskiftet närmade sig, och stora summor pengar spenderades av företag, organisationer och myndigheter över hela världen för att åtgärda problemet och korrigera programmen. Millennieskiftet kom och gick emellertid utan att några större problem uppstod. I media talades det om antiklimax och många människor reagerade med upprördhet över att så mycket pengar och arbete hade slösats bort i onödan på något som tydligen inte var något större problem.

Också i Huddinge kommun gjordes ett omfattande förberedelsearbete. Ett särskilt ”Projekt 2000” tillsattes av kommunstyrelsen redan 1998. En politisk styrgrupp inrättades och tjänstgöring på nyårsnatten aviserades. Projektgruppen bemannades av bl a IT-strateg, IT-chef, kanslichef och informationschef och särskilda 2000-samordnare inrättades på respektive förvaltning och i kommundelarna. Reservrutiner sågs över, el- och vattenförsörjning garanterades, medicinsk utrustning kontrollerades, en lista över kritiska produkter med allt från kärnkraftverk till videoapparater upprättades av regeringens 2000-delegation. Innevånare och personal informerades i Vårt Huddinge och interntidningen HUM. Det första numret 1999 av den senare ägnades helt millennieproblematiken. Ni kan se omslaget högst upp och den inledande artikeln om hotbilden nedan. Tonläget var onekligen uppskruvat.

När sedan januari inföll var det som om frågan bara dog. I ovan nämnda publikationer, inte en rad. Inget hade hänt och allt var som vanligt.
Det är ju lätt att bli upprörd eller göra sig lustig över hela historien men som det heter, efterklokhet är en exakt vetenskap. Eller, för att citera den store filosofen Homer J Simpson: After the event, even a fool is wise.

hum200016


Tallgården – en mönsteranstalt

Tall1Äldreomsorgen i kommunen sköttes i äldre tid av fattigvårdsstyrelsen som först sorterade under den kyrkliga socknen och från 1863 den borgerliga kommunen. Verksamheten vilade på två ben, dels fattighuset, dit i huvudsak endast vanföra och åldringar som ej var försörjningsförmögna hänvisades och dels ett system som brukar kallas husbondeansvar/husbonderätt. Detta innebar att åldringar och fattiga som i någon men ringa omfattning kunde bidra till sin egen försörjning bortackorderades under husbondeansvar att vårdas och försörjas. Husbonden hade då rätt att dra nytta av den arbetsinsats dessa kunde bidra med. Då denna insats inte översteg kostnaden för vård och försörjning utgick ett understöd per ackorderad person.
002Vid ingången av 1900-talet spelade gårdarnas ägare inte längre samma roll som arbetsgivare varför uppkomsten av moderna inrättningar s k ålderdomshem blev nödvändiga. Fattigvårdsstyrelsens mångårige (1909-44) ordförande Emil Andersson var drivande bakom realiserandet av ett sådant i Huddinge.
1912 invigdes hemmet av landshövdingen Sahlin och lär då ha varit det första ålderdomshemmet med enskilda rum i Sverige. På ritningen härintill förefaller dock de flesta rum vara för två personer men sovsalar lyser onekligen med sin frånvaro. Överhuvudtaget var Tallgården, som det senare kom att kallas, en modern mönsteranstalt med praktiska anordningar för vatten och avlopp, värmeledning och vädringskanaler. 1928 byggdes ytterligare en byggnad på samma tomt. 1961 revs de gamla byggnaderna för att ge plats åt en ny anläggning som invigdes året efter.

Tall2
Bilden högst upp torde vara tagen vid själva invigningen. På bilden trängs kända Huddingepotentater från såväl kommun som kyrka med personal och, vad jag kan se, en av de inneboende. Han står längst till vänster på verandan och heter Johan Kling. Vi lämnar alla de andra därhän denna gång och koncentrerar oss på denna Johan. I boken Huddingeprofiler (Huddinges Historia 10, 1992) beskriver författaren Alf Nordström honom så här:
kling/…/ Johan Kling, det något förståndshandikappade originalet eller ”byfånen”, som det hette på dåtida språk. Också han ömmade för sina medmänniskor och hade sett som sin uppgift här i livet att varna alla som tog genvägen över spåren nere vid stationen – gångtunnel kom först 1922. Som hans tal var något obegripligt och främlingen kanske inte alltid förstod hans högljudda ”Se upp för tåget!” brukade han bryskt greppa tag i den försumlige vare sig faran var överhängande eller ej. Något som gjorde att Johan Kling fick sluta med sin välmenande verksamhet.
Kling finns förevigad på den fina bilden härintill där han syns hämtandes posten till Tallgården. I bakrunden Huddinge kyrka. Alla fotografier är tagna av Ragnar Larsson och visar uppifrån och ner: invigningen av ålderdomshemmet 1912 (möjligen visar bilden invigningen av den nya byggnaden 1928), Tallgården 1928 och Johan Kling, 1927. Klicka på bilderna för att göra dem större.


Badbussarna

bad3Redan sommaren 1954 började badbussarna rulla mot Albybadet (numera Flottsbrobadet). En motion från Anna Nergårdh och Ragnar Norén föreslog att försöket skulle utvärderas för att sedan eventuellt permanentas. Bakom initiativet fanns på nationell nivå även Simfrämjandet och denna simskoleverksamhet fanns i många kommuner. I början var intresset ganska klent men verksamheten växte för att nå sin topp på 1960- och 1970-talet. Då badades det även på andra ställen som synes här intill. Under toppåren bussades upp till femhundra barn till baden på soliga dagar. Vid baden fanns förutom simlärare även lekledare och badvakter. Många minns en närmast militärisk disciplin inte minst när det vankades utspisning av mjölk, saft och bullar. Å andra sidan, säg den Huddingebo född på 1950- eller 1960-talet som inte blir nostalgisk när de hör om solbullar och vic-jos!

bad1Med tiden lärde sig ungarna i allmänhet att simma i inomhusbassänger istället varför verksamheten klingade av. Nedan kan ni läsa en fyllig artikel om verksamheten. Bland annat får vi veta att konsumtionen av sjukvårdsartiklar detta år uppgick till en liter desivon och tio meter plåster!

Illustrationerna är hämtade ur Fritidskontorets arkiv: en broschyr från 1969, pressklipp ur Länstidningen, 20/8 1970 samt en redogörelse för verksamhetsåret 1973 härintill. En rekordsommar f ö , ännu varmare och soligare än den vi har i år. Som vanligt, klicka på de små bilderna för att göra dem större.

bad2


Idel jubilarer

Det är inte bara hela kommunen som fyller jämnt detta år. Bara i höst duggar jubileerna tätt. Obs i Vårby invigdes för 50 år sedan, Trångsunds Centrum fyller också 50 och Vårby Gårds Centrum 40 år. Det finns säkert anledning att återkomma till detta. Tillsvidare nöjer vi oss dock med trycksaken Vårat Vårby Gård utgiven av kommunen inför den då stundande invigningen av ”stadsdelen” Vårby Gård. Invigningen varade i fyra dagar och bland höjdpunkterna fanns konserter med Solar Plexus (pris 1 krona!) och Sylvia Vrethammar, invigningstal av kommunfullmäktiges ordförande samt möjlighet till färd med tuff-tuff-tåg.

vårbycentrum


Vårby källas 250-årsjubileum 1957

Vårby källaSom redan tidigare meddelats på dessa sidor håller verksamheten på Vårby Bryggerier på att avvecklas. Spendrups avser att succesivt flytta produktionen till Grängesberg.

Annat var det 1957. Då firades Vårby Hälsobrunns 250-årsjubileum. Bryggeriet (som vid tiden ägdes av Konsumtionsföreningen, KF) producerade då nedanstående jubileumsfilm som vi hämtat från Youtube. Kvaliteten är kanske inte den bästa (fast bleknad färgfilm ger ju en viss patina!) men vi belönas ändå med lite fina Huddingemiljöer inledningsvis. Ur tidningen Vårdkasen, juni 1957 hämtar vi den fylliga artikeln om mineralvattenfabriken här intill. Klicka upp och läst!

För den som verkligen vill fördjupa sig i källans historia och verksamheten som bedrivits där rekommenderas den bok som utgavs av Kooperativa Förbundets Bokförlag redan 1951. Inte helt lätt att få tag på men säkert tillgänglig på biblioteket.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=X2PoFOpA_jY&w=420&h=315]