Jubileer i kommunfullmäktige

Det politiska livet i Huddinge firar detta år två tunga jubileer som kanske gått de flesta förbi.

1919, alltså för jämnt 100 år sedan, inrättades kommunfullmäktige och första mötet avhölls den 21 maj i Församlingssalen. Av fullmäktiges 22 ledamöter var 21 närvarande. Endast Hr K Simonsson var frånvarande på grund av resa kan vi läsa i protokollet vars första sida ni kan se härintill (klicka på det för att förstora). Mandatfördelningen i församlingen var som följer: Arbetarpartiet 10 mandat, Borgerlig samling 6 samt Frisinnade 6. 3 av ledamöterna var kvinnor, bland dem Signe Boye, Karins mamma.

Riksdagen beslutade 1918 att i kommuner över 1500 invånare skulle kommunfullmäktige ersätta sockenstämman. 1918 hade Huddinge drygt 3000 invånare.

Som om detta inte vore nog är det nu i höst dessutom 70 år sedan den äldre delen av kommunhuset invigdes. Huset stod visserligen delvis klart 1948 men själva verksamheten drog igång 1949. Den 26/9 1949 hölls det första fullmäktigemötet i den nya vackra sessionssalen och i november samma år skedde den officiella invigningen med närvaro av landshövding och representanter från vänorterna.

Fullmäktigesalen är sig ganska lik nu 70 år senare. Det ursprungliga, av arkitekten Sture Frölén designade, möblemanget byttes dock ut för ett tiotal år sedan. Stolarna var erkänt obekväma! Om ni inte varit där kan ni med fördel besöka ett fullmäktigemöte om inte annat för att titta på själva lokalen!

En särskild plats i salen har naturligtvis Sven X-et Erixsons magnifika fresk. Den tillkom 1948-49 på initiativ av dåvarande kommunalrådet Vilgot Blixman. Inga särskilda pengar för utsmyckningen fanns med i kommunalhusbyggets budget så Blixman ordnade med en insamling som räckte inte bara till fresken utan också till Bror Hjorts staty ”Flicka med fruktkorg” som står utanför huset. X-et har själv kallat motivet för ett slags memoarer över stationssamhällen som Huddinge och Tumba (X-ets hemort). Några genuina huddingemotiv är igenkännbara: kyrkskolan, kyrkan och kyrkans altartavla.

Bilderna uppifrån och ner: Utdrag ur fullmäktiges protokoll 21 maj 1919; framsidan till program vid invigningen; ledamöter och åhörare i fullmäktigesalen 1950-tal, fotograf Olssons fotostudio; X-ets fresk fotograferad vid renovering av sessionssalen, ca 1980-90-tal, fotograf Stig Almqvist.

För den som vill meta mer om tillkomsten av sessionssalen och höra X-et själv berätta om fresken rekommenderas filmen Huddinge åren omkring 1950 – en historisk kavalkad  som finns på Youtube och på annat ställe i denna blogg.


Huddinge på YouTube

På Huddinge kommuns YouTube-sida finns en hel del egenproducerade filmer. De flesta av dessa handlar naturligtvis om aktuella spörsmål som nybyggnationer och olika kommunala tjänster. Men bland filmerna finns också en kort historisk exposé på 3 minuter (!) om Huddinges moderna historia. Denna film är en bland flera som tagits fram som en introduktion för nyanställda i kommunen. Vi tänkte att den kanske kunde vara av allmänt intresse.

 


Nya böcker om Huddinge

eugen00005Idag presenterar Backspegeln två alldeles nyutkomna, sinsemellan mycket olika böcker med stark Huddingeanknytning.

Om Åke Sanells bok Segeltorp municipalsamhälle 1924-1952 har vi berättat tidigare och nu är den äntligen tillgänglig. Boken handlar som synes framför allt om samhällets tid som municip men berör också kort tiden för och efter. Det handlar mycket om själva samhällsbygget med ekonomi och uppbyggnad av infrastruktur. Vi får också inblick i nöjeslivet och andra världskrigets återverkningar i lokalsamhället. Ett avsnitt berör frågan om eventuell inkorporering med Stockholm, tidigt 1950-tal. Kort sagt en fyllig bild av samhället Segeltorp under drygt 25 år.

Åke Sanell är numera pensionär men arbetade under sitt yrkesliv med ekonomistyrning och finansfrågor hos bl a Industrins Utredningsinstitut, Finansdepartementet och FN i New York.

13323762_1099578483434331_6973023596526028930_oBjörn Öijers bok När revolutionen kom till Vårby gård är en roman med starkt dokumentära inslag. Det handlar dels om politiskt arbete i miljonprogramsförorten Vårby Gård på 1970-talet. Bokens huvudperson Martin Tallid forskar i kyrkoböcker efter statarpojken Otto som hittade vårbyskatten 1871 och genom detta spår öppnar sig romanen mot Vårbys (och Huddinges) äldre historia. Boken är ganska omfattande (600 sidor) så vi har inte hunnit läsa än, men hängmattan hägrar ….!

Björn Öijer kommer ursprungligen från Linköping. Också han är numera pensionär men arbetade under många år som journalist. Bor numera i Fullersta men var under många år bosatt i just Vårby Gård och var bl a Vårby-Fittja hembygdsförenings första ordförande. Föreliggande bok är hans fjärde roman.

Björns bok går att beställa över nätet och Åkes torde gå att beställa genom Segeltorp Kulturförening. Gör det, eller be bokhandeln i Huddinge Centrum ta in böckerna!


Prestigematch på Stuvsta IP

Dagens inlägg utgår från ett Ragnar Larsson-foto från 1933 och den mycket omfattande bildtext som medföljer bilden. Jag undrar om inte text och bild varit införd i någon tidning. Oklart vilken dock. Texten läses med fördel högt, med tidstypisk journalfilmsröst.

Stuvsta IP 100001

Deltagarna i fotbollsmatchen mellan lärare och målsmän voro inte större antagonister än att de läto sig ”knäppas” på samma plåt. Den stora idrottsfesten på Stuvsta Idrottsplats med Huddinge skolors idrottsförening som arrangör blev verkligen en i ordets allra bästa bemärkelse lyckad tillställning. Tusentals personer hade strömmat till för att få vara med om arrangemanget, och de erlagda tributerna för att få komma in på platsen blevo så många att nettot väl täcker kostnaderna för den planerade simkursen – det var ju huvudsakligen för det ändamålet, som festen kom till stånd. Givetvis fingo de många åskådarna full valuta för sina utlagda pengar, och man torde inte misstaga sig, om man lite till mans höll fotbollsmatchen mellan lärarelaget och målsmännens elva och med kommunalkamrerare J.R. Nyborg som domare för middagens clou. Resultatet blev, att målsmännen segrade med 1-0 efter mållös första halvtid. De båda lagen hade – för att nu tala ”riktigt” idrottsspråk – följande sammansättning; Lärarna: fr. vänster: G. Fritzell, T. Bodlund, L. Nygren, fröken M.L. Veyler, G. Israelsson. G. Asplund. G. Eriksson, fröken A-G. Bengtsson, S. Zetterlund, H. Claesson, F. Lindqvist och domare: J.R. Nyborg. Målsmännen: K.E. Pilgren, N. Alm, H. Johansson, Greta Larsson, N. Malmqvist, Oscar Bengtsson, H. Kjellgren, Axel Nilsson, Kurt Anderson, fru Helga Zetterlund, Johan Andersson.

Stuvsta IP 200002

Stuvsta idrottsplats kom till stånd 1932 efter flera års, till stor del, ideellt arbete. Marken som Stuvsta Idrottsförening tilldelats av municipalsamhället dög inte till villatomter. Det var sankt och unket. Dränerings- och diktningsarbeten krävdes. Därför tog arbetet med att färdigställa platsen många år och mycket slit. Men bra blev det! Ni kan läsa mer om Stuvsta IP i Hans Björkmans förträffliga bok ”Stuvsta – väster om Huddingevägen” (2010). Bilden ovan är ett vykort i form av en flygbild, år okänt men sannolikt 1940-50-tal. (Foto: Aero Nord). Kommunstyrelsen beslutade för ett par år sedan om utökande av idrottsplatsen. En ny idrottshall med ungdomsgård och en del andra ombyggnadsarbeten finns i planerna.


Sjödalsparken

park200003

Idag ska det handla lite om Sjödalsparken som i dagarna ju är så aktuell. Ska det byggas ett kommunhus i ena kanten och i hur stor utsträckning kommer det i så fall påverka parkens areal och funktionalitet?  Just i dessa försommartider känns parken särskilt välutnyttjad: det är jazzfestivaler, huddingedagar och loppmarknader i stort sett varje helg.

LAR 4100002

Parken planlades 1959 som en del av planerna för Huddinge Centrum och invigdes i början av 60-talet. Men också tidigare har här varit ett rekreationsområde i form av ängsmark och senare idrottsplan. I boken om Huddinges vägnamn (Alf Nordström, 1988) står att läsa om Sjödalen att området på en karta från 1709 benämns som Kyrkängen och att det under Patron Pehrs tid på 1800-talet låg under Fullerstas ägor och benämndes Söderängen. Senare byggdes i området fastigheten Sjödalen (se Backspegeln 24/2 2016) och efter det talar man om Sjödalsområdet.

LAR 5204

Som illustrationer tar vi med fyra fotografier, uppifrån och ner: översiktsbild från hörnet av Klockarvägen, vykort 1960-tal; bild tagen ca 1950 på Huddinge bollplan – platsen där parken senare anläggs. Bildtexten lyder ”Dessa hus ska rivas, idrottsplatsen ska flyttas till Storängen. Foto från Klockarvägen 1”. Fotograf Ragnar Larsson. Tredje bilden visar en brottningsuppvisning från 1928 på Isakssons kulle, som ju ligger i anslutning till parken. Längst ner ser vi ännu ett vykort från 60-talet visande Forelltorget med plaskdamm, som väl också kan sägas ligga i anslutning till parken. Jag tror att det låg ungefär där nuvarande Forellgaraget ligger. Kanske vet någon av läsarna närmare besked.

park100002


Wilhelmine Sande – Huddingeprofil

sande00032Idag, den 21 januari, tänkte Backspegeln uppmärksamma att det är jämnt 40 år sedan Wilhelmine Sande dog. Hon var vid sin död Sveriges äldsta person dittills. Hon uppnådde en ålder av 111 år och 89 dagar.

Wilhelmine Sande föddes 1874 i Hoffs socken i Norge av släkten Holst som hade sina rötter i Tyskland. Under sin uppväxt siktade hon mot läraryrket men dessa planer slogs ur hågen när hon träffade sin blivande man Johan Sande och gifter sig med denne 1897. Man slår sig ner i Oslo. Johan Sande blir så småningom generalagent för det amerikanska företaget National Kassaregister och paret flyttar till Stockholm 1915.

Stensättra Stensättr00025

Till Huddinge kom hon 1919 då hon bosatte sig tillsammans med sin man på Stensättra gård. Hon blev sedan gården trogen till dess hon var 95 år. De sista åren bodde hon på Sophiahemmet i Stockholm. På Stensättra bedrev paret under många år bl a en rävfarm. Maken dör 1943 men just under krigsåren är verksamheten febril på Stensättra. Wilhelmine upplåter villa Björkliden till rekreationshem för norska flyktingar och finska krigsbarn får också en fristad på Stensättra.

När Wilhelmine fyller 110 år 1984 uppmärksammas jubilaren stort i riksmedia. Hon är vid detta tillfälle Nordens äldsta medborgare. Wilhelmine Sande är begravd på Tomtberga kyrkogård i Huddinge kommun.

Mitti 800026

Bilder uppifrån och ner: Bild på Wilhelmine (årtal okänt) ur boken Huddingeprofiler, 1992; Stensättra gård 1969, foto Huddinge kommun samt pressklipp från Mitt i Huddinge i samband med 110-årsdagen 1984. (Källa Svenska dagbladet och Wikipedia).


Bildföredrag på Folkes

bild 1I våras höll Backspegelns redaktör ett föredrag där exempel gavs på den rika skatt av historiska fotografier som finns i kommunens arkiv. Arrangören Huddinge hembygdsförening hade antagligen lyckats över förväntan med marknadsföreningen, vilket ledde att många personer helt enkelt inte fick plats! Därför görs arrangemanget om igen nu på tisdag den 6 oktober kl 18.00 på Folkes i Huddinge Centrum. Programmet är i allt väsentligt detsamma som förra gången. Ni som missade föredraget våras och andra som är intresserade är varmt välkomna!


Med anledning av fredsdagen 7 maj 1945

FREDMed anledning av att det idag är 70 år sedan freden i Europa, visar vi ett utdrag ur protokoll hållet vid sammanträde med Huddinge sockens kommunalnämnd torsdagen den 17 maj 1945.

§116

Vid sammanträdets öppnande erinrande ordförande (Wilgot Blixman, vår anm.) om krigets avslutande i Europa, varigenom Nordens länder återfått sin frihet. Idag den 17 maj firar Norge icke enbart sin nationaldag utan också sin frihetsdag och föreslog han fördenskull att kommunen måtte deltaga i den startade insamlingen till Norges frihetsgåva genom att lämna ett anslag å 1000 :- kronor.

Kommunalnämnden beslöt biträda ordförandens förslag och hemställer att anslaget i fråga måtte få utgå av det i årets utgiftsstat under18/30 upptagna anslaget för oförutsedda utgifter.

 



Invigningen av Västerängs IP

Västeräng 1Nu när Västerängs IP:s  saga tyck vara all tänkte Backspegeln uppmärksamma själva invigningen av anläggningen. Exploateringsavtalet för fastigheterna Gulsparven 4 och Kråkvik 2:5 är visserligen överklagade, så än ligger idrottsplatsen där i sakta förfall. Tanken är att den gamla anläggningen ska ge plats för flerbostadshus och en skola/förskola. I år är det jämnt 60 år sedan idrottsplatsen invigdes. Längst ner ser ni två inskannade diabilder, gissningsvis från sent 60-tal eller tidigt 70-tal. Bägge hämtade ur Fritidskontorets arkiv, fotograf okänd.Västeräng 3

Söndagen den 12 juni 1955 hölls invigningen. På programmet stod bland annat tal av kommunalnämndens ordförande Nils Eliasson, gymnastikuppvisning av Solflickorna och fotbollsmatch mellan en Huddingekombination (spelare från Huddinges, Stuvstas och Segeltorps idrottföreningar) och Djurgårdens allsvenska reservlag. Man hade önskat sig AIK:s reserver men fick alltså nöja sig med det näst bästa! Mer om evenemanget står att läsa i artikeln ur Vårdkasen härintill. Liksom omslaget till själva programmet går det att förstora genom att klicka på bilderna.

Västerängs IP är ju intimt förknippad med föreningen Segeltorps IF. Idrottsplatsen stod färdig samma år som föreningen firade 30 år. Sålunda fyller Segeltorps IF i år 90 år, vilket kommer att firas med en jubileumsdag den 9 maj. Om detta återkommer vi sannolikt längre fram.Västeräng 61 Västeräng 51