Ishall eller inte ishall?

ishall3För några månader skrev vi om det rekordjämna valet 1976 och efterspelet till detta. Man kan säga att denna oroliga och osäkra höst kulminerade först på årets näst sista dag, alltså idag för jämnt 40 år sedan. Den 30 december 1976 mellan klockan 19.00-19.50 hölls ett extra fullmäktigemöte som i allt väsentligt ägnades ett ämne: ishallsfrågan.

Bo Öhngren har förtjänstfullt sammanfattat det komplicerade förloppet i sin bok om Samhällsutveckling, folkrörelser och politik i Huddinge 1900-1988 (nr 9 i serien Huddinges historia, 1991). Vi citerar därför Bo flitigt i detta inlägg.

ishall4Saken gällde alltså huruvida man skulle bygga en inomhusarena för ishockey i Huddinge. Svenska ishockeyförbundet hade tidigare bestämt att ishockeymatcher i översta divisionen framledes skulle spelas inomhus. Huddinge ishockeyklubb var vid den här tiden mycket framstående och hade god chans till spel i elitserien. Klubben var därför mycket angelägen att få till stånd en ishall.

De borgerliga var positiva till idén, men till följd av kort beredningstid hade man inte haft tid att fullständigt penetrera alla kostnadsaspekter. Den 20 december behandlade fullmäktige ärendet. Åhörarläktarna var fyllda till bristningsgränsen och utanför kommunalhuset demonstrerade ett par hundra av föreningens medlemmar för att politikerna skulle fatta ett positivt beslut.

ishall5ishall1Socialdemokraterna hade redan på ett tidigt stadium avvisat förslaget och menade att kommunen inte hade råd att betala kostnaderna för ishallen, vilka skulle uppgå till 2,5 miljoner kronor. Den politiska situationen var som berättats tidigare tillspetsad. Det socialistiska blocket hade vid valet i september återerövrat majoriteten i fullmäktige, men rent formellt hade de borgerliga makten fram till nyår. Efter en het och lång debatt, (mötet avslutades först halv ett på natten), blev frågan bordlagd – trots att det fanns en majoritet för ishallsbygget. För att få detta till stånd begärde S och VPK en s k minoritetsbordläggning, för vilket krävdes att minst en tredjedel av ledamöterna yrkade bifall. Syftet med denna taktik var att vid nästa ordinarie fullmäktigemöte som skulle äga rum 1977 besluta i frågan i enlighet med det socialistiska blockets förslag. Efter årsskiftet skulle ju maktförhållandena vara ändrade och det socialistiska blocket vara i majoritet. Ingen ishall alltså. Beslutet om bordläggning möttes av starka protester från stora grupper ute i samhället. De borgerliga gav inte upp och stärkta av allmänhetens upprördhet kallade man till ett extra sammanträde på årets näst sista dag för att besluta i frågan innan årsskiftet. Denna gång gick det inte att åberopa minoritetsbordläggning och beslutet blev därför att ishallen skulle byggas!

ishall2Illustrationerna på sidan: Bild på den färdiga hallen, fotograf okänd; två exempel på mängder av pressklipp, ur Dagens Nyheter och ur Aftonbladet; protokollutdrag fullmäktige 30 december och demonstrerande ishallsförespråkare,  20 december 1976, foto Stig Almqvist.


Affärslängan på Stationsvägen 21

Med anledning av planerna på rivning av den gamla affärslängan på Stationsvägen i Huddinge och protesterna som följt därav publicerar vi idag utdrag gällande den nu aktuella fastigheten, ur den bebyggelseinventering vi skrev om för en månad sedan. I inventeringen som är gjord av Carin Arnborg 1980-81 och som omfattar bara en bråkdel av husen i Stuvsta har affärslängan tagits med och klassats som ”intressant” enligt skalan: intressant-värdefull-omistlig.

Här kommer dokumentationen i sin helhet.

stationsv1 stationsv2 stationsv3


Omistlig villa i Stuvsta

lejon2I kommunarkivet finns flera intressanta kulturhistoriska bebyggelseinventeringar. Dessa gjordes i allmänhet under 1970- och 1980-talen och är i sig ett stycke historia. En av dessa, från 1980-1981, behandlar området centrala Stuvsta, d v s ungefär från Huddingevägen upp mot järnvägen och Stuvsta Station. Det är ju ett område med mängder av äldre villor men av kostnads- och tidsskäl begränsades inventeringen att omfatta ca 200 objekt. Arbete är gjort av Carin Arnborg på uppdrag av Kulturnämnden. Objekten klassas i stigande skala från intressant – värdefull – omistlig. Av objekten har endast två klassats som omistliga. Att Stuvsta station (ritat av Folke Zettervall och uppfört 1917-1919) är ett av dem överraskar ingen men det andra är kanske mer otippat. Det handlar om det så kallade ”postmästarhuset” i kvarteret Lejonet med adress Stuvstavägen 7.

lejon1Huset, som ni ser avbildat exteriört och interiört på bilderna, uppfördes av postdirektören Johannes Enger 1922-23. Villan bedöms som unik i området, med ursprunglig fasad, samt ursprungliga interiöra snickerier, kakelugnar (3 st) samt behållen ursprunglig planlösning. Husets bemålning är dock ändrad – ursprungligen var fasaden målad med brun impregneringsfärg men var 1980 ommålad med gul akrylfärg som dock inte häftar på underlaget, enligt inventeringsrapporten.

Jag vet inte särskilt mycket om detta hus men jag tror det står kvar. Jag har letat i Hans Björkman stuvstaböcker men kan inte se det omnämnas där. Är det någon som vet mer får ni gärna höra av er.

Bilderna är från 1980 och är sannolikt tagna av Carin Arnborg.

lejon3


Flytande ö i Långsjön

I dagens inlägg tänkte vi bara publicera ett pressklipp ur Huddingeposten 28/9 1977. Som en följd av höststormen slet sig en ö i Långsjön och drev från segeltorpssidan över till stuvstasidan Med tanke på att sjön ju utgör gräns mot Stockholm får man vara tacksam över att den inte drev in mot grannkommunen och därmed gav upphov till gränsdragningsproblem! Vi vet inte mycket mer om denna fråga. Vad hände sen? Bogserades ön tillbaka till Segeltorp? Ni kan läsa artikeln nedan. Klicka för att förstora.

Är det någon som minnas denna händelse och kan berätta mer? Använd i så fall gärna kommentarsfältet.

DOC061016-06102016092650-0001


Rening av Trehörningen

trehörn1 1955Sjön Trehörningen i Stuvsta är sedan länge den mest förorenade sjön i kommunen. Nu ska där byggas en ny dagvattenanläggning under 2017, med dammar och kanaler för att rena sjön från bl a höga fosforhalter.

-Nu igen! skulle den minnesgode skulle kunna yttra. Det är sannerligen inte första gången sjön är föremål för mer eller mindre akuta insatser. Redan 1948, inför planerna på en omfattande upprensning och byggandet av ett reningsverk vid sjön sammanfattade Byggnadsnämnden: ”Denna sjö har sannolikt genom den näringstillförsel, som erhålles genom avloppsdikena Huddingeån och Sågbäcksån erhållit ökad takt i den igenväxningsprocess, som är naturlig för de allra flesta mellansvenska sjöar. Sålunda har den fria vattenytan år från år minskats enligt uppgift av gamla ortsbor, och vassen knappar för varje år in på sjöns fria yta”

trehörn2 1955

Under 60- och det tidiga 70-talet förvärrades situationen alltmer. Vi som var barn ombads iakta försiktighet i närheten av sjön. Och det var inte drunkningsrisken som var den stora faran! 1968 startades en omfattande utredning och 1972 påbörjades ett mångårigt restaureringsarbete.

trehörn4 1955I det nu planerade arbetet har kommunen efterfrågat synpunkter från allmänheten. Tanken är nämligen att förena nytta med nöje.  Planer på att kombinera området med en satsning på friluftsliv och rentav en vision om ett framtida friluftsbad har presenterats.  Att frågan engagerar är lätt att konstatera om man tittar i kommunens e-postlåda. Förslagen är många: strandpromenad, handbollsplan, utegym, hinderbana, fågeltorn, hundrastgård…  Ni har på er till den 25 september att komma med önskemål. Se mer på kommunens webbplats.

Bilderna visar uppifrån och ner: 1-2) vattenledning av platsrör läggs ner i Trehörningen, foto Huddinge kommun 1955; 3) sommarvattenledning i närheten av Trehörningen, foto Huddinge kommun 1955; 4) badliv vid Trehörningen, 1920-tal, foto Nils Enkvist. Att inte mycket är nytt under solen kan konstateras i klippet ur Vårdkasen, nr 3 1971, längst ner.

nils enqvist 32

treartikel

 


Trafiksäkerhet på 60-talet

såg300011Ur bildarkivet vill vi uppmärksamma ovanstående bild i dag. Den är tagen i korsningen Huddingevägen och Sågbäcksvägen/Lännavägen. Det som först slår en är hur förändrat allt är idag. Jämför med färgbilden nedan. Vinkeln är bara möjlig att få från något av klassrummen i skolan men det får duga. Sedan börjar man titta lite närmare på bilden. Vad är det som har hänt? Tydligen en bilolycka av något slag. En Volvo har hamnat i diket, en Fiat står övergiven i körbanan, en bärgare är på plats … På bilden finns ett datum angivet: 16/10 -68. Vi tittar i kommunens förträffliga pressklippssamling och hittar orsaken. Två av Sågbäcksskolan elever har skadats i en bilolycka vilket utlöst en spontan demonstration bland elever och personal. Se mer i klippet från DN längst ner (klicka för att göra läsbart). Vi kan konstatera att denna allvarliga händelse ledde fram till att vi åtminstone har rödljus i korsningen idag. Är det någon som var med denna dag och kan berätta mer? Använd gärna kommentarsfältet för att bidra.

såg1

Med uppmaningen att ta det lugnt i sommartrafiken tar nu Backspegeln lite ledigt och återkommer senare i sommar!

såg200010


Häradsvägen 2A

LAR 313En bild från 1948 och motsvarande motiv (så gott det går) i dag. Mycket är som synes förändrat. Här uppförs huset på Häradsvägen 2A som ni ser idag på färgbilden nedan. Huset som byggdes av kommunen huserade municipalläkaren och hyreslägenheter. stuvstakonsum00015Undervåningen hyrdes under många år ut till Konsum enligt fördelaktiga villkor. Köpmän i Stuvsta och inte minst den borgerliga oppositionen menade att den subventionerade hyran var ett exempel på otillbörligt gynnande.  Ni kan läsa mer i pressklippen från Expressen och Stockholmstidningen. Klicka för att göra bilden läsbar. Idag är som synes Konsum borta och i huset finns sedan länge en klädaffär. Huset bakom (Häradsvägen 2B), som syns i mitten av den svartvita bilden, står kvar men är idag helt dolt av 40-talsbyggnaden. Detta hus var tidigare privatvilla med idag finns här Balders Hage föräldrakooperativ. Till vänster på bilderna ser ni, då som nu, en fin 30-talsvilla: Lilla Berga.

Häradsvägen 2A

Somligt är förändrat annat sig likt. 1948 har kommunen ca 20 000 innevånare och växer så det knakar. Flerbostadshus börjar byggas som ett komplement till villaidyllerna. En ny tid är i antågande och med den ett nytt kommunhus – en symbol för det nya. Municipalsamhällena är (undantaget Segeltorp) upphörda. Kommunalnämndens ordförande sedan 1926 Wilgot Blixman ersätts av den yngre och moderne Nils Eliasson.

Bilderna är tagna av Ragnar Larsson 1948 och Göran Johansson 2015.


Bussnostalgi

buss 200010Idag ska Backspegeln ägna sig åt lite bussnostalgi. Mer om trafikformen som sådan än enskilda fabrikat dock: att skilja en Leyland från en Scania ingår inte i uppdraget! Att med några ord beskriva busstrafikens och kollektivtrafikens historia i Huddinge är en grannlaga uppgift. Jag har inte hittat någon bra sammanställning och vi ska inte ge oss på något försök här. Generellt kan sägas att busstrafiken i länet innan Hörjelöverenskommelsen 1964 bedrevs av en rad olika aktörer. Under 1920-talet sköttes busstrafiken av flera lokala privata företagare. I Huddinge fanns bl a Stuvsta Lokaltrafik AB. Dessa köptes sedan i allmänhet upp av större regionala bussbolag som inte sällan ägdes av länets olika järnvägsbolag (t.ex. Nynäsbanan, Roslagsbanan och statliga SJ). Just SJ trafikerade Huddinge med bland annat linjerna 3 och 6 vars linjesträckning ni kan se nedan till höger.

2113

buss 100009Den rådande ordningen med olika aktörer i länet innebar ett samordningsproblem som ledde till att resenärerna fick sämre service. Framför allt omstigningen mellan olika trafikslag och aktörer förde med sig att resorna fördyrades och bristen på samordning av tidtabeller gjorde resandet ineffektivt. Hörjelöverenskommelsen (som har sitt namn efter Nils Hörjel , stadssekreterare i Kommunikations-departementet) innebar en principöverenskommelse mellan landstingskommunen och Stockholms stad som ledde fram till att all kollektiv lokaltrafik i Stockholms län kom att samlas under AB Storstockholms Lokaltrafik.

buss 400005buss 300002

 

Bilderna uppifrån och ner: Tidtabell för Huddingelinjerna, 1960; linje 16X (?) på Sjödalsvägen, bild Spårvägsmuseet, fotograf okänd; linjekarta 1959; två bilder från bussgaragen vid Kvarnbergsplan, ca sent 60-tal-tidigt 70-tal, Huddinge kommun, okänd fotograf;  Snättringebussen på plats utanför Stuvsta station, 1940-tal, vykort ur Trafikverkets museisamling fotograf okänd. Samtliga bilder blir större om ni klickar på dem.

Jvm.KDAA13205


Sportklubben Ilion

Ilion400004Idag tänkte vi fortsätta med lite sportnostalgi. Men denna gång genom att presentera en förening som idag sannolikt är okänd för de flesta: SK Ilion. En av grundarna Sigvard Sjöqvist har skrivit lite mer fylligt om klubben i Huddinge Hembygdsförenings årsbok 2001-2002. Vi lånar här en del uppgifter därifrån.

Grunderna till Ilion lades av ett gäng grabbar som höll till på familjen Sjöqvists äng i närheten av Trehörningen i Stuvsta. Många av dessa sökte sig sedan till Stuvsta IF som på 1920-talet hade en livlig friidrottsverksamhet. När denna sedan falnade bildades SK Ilion 1934. Framförallt ägnade man sig som framgår av Fri Idrott, i början under mycket enkla former på nämnda äng och på själva Solfagravägen!

”Vi i Ilion hade mest besvär av mjölkskjutsen från Stuvsta Gård. Hästen hade ju ingen brådska”, skriver Sigvard i sin artikel i hembygdsföreningens årsbok

Ilion100001Verksamheten växte och under 30-40-talen var man kommunens ledande friidrottsförening,  innan HAIS tog över den stafettpinnen. Man excellerade framför allt i stafettlöpning där flera segrar togs hem runtom i Stockholmstrakten. Klubben stod även som arrangör för de första Huddingemästerskapen som hölls 1945 på Stuvsta idrottplats (se affischen härintill). 1940 breddades verksamheten till att inkludera även orientering. 1943 anordnade man budkavle i Huddingeskogarna.

Från 1960-talet vidtog en långsam nedgångsperiod, andra klubbar växte sig starka,  och föreningen lades så småningom i malpåse. När, eller ens om, Ilion upphörde att existera vet jag inte bestämt. Är det någon som vet mer om föreningens öde får ni gärna höra av er.

Ilion200002För några år sedan överlämnades Ilions handlingar till kommunarkivet. Arkivet består av knappt en hyllmeter av mestadels protokoll, verksamhetsberättelser, korrespondens och resultatredovisningar och omspänner åren 1934-1964. Bilderna är hämtade ur arkivet och föreställer Stuvsta Runt 1948 och Ilion-laget vid Länstidningens orientering 1947. Fotograf okänd. Rit-Olas teckning är saxad ur artikeln i hembygdsföreningens årsbok och går förstora med ett knapptryck.

Ilion300003


Översvämningen 1930

Tycker ni att det regnar mycket nu? I Huddinge uppstår ju som bekant lätt översämningar på sina ställen. Inte minst i det så passande benämnda Sjödalen. Vi får se hur det utvecklar sig men det ska mycket till om vi får uppleva något liknande den stora översvämningen 1930. I Olle Magnussons bok om Ragnar Larsson heter det:  För forntidens huddingebönder förde översvämningarna med sig värdefull gödning till de sanka betesmarkerna. Patron Pehrs uttorkande dikesgrävningar under 1800-talet snabbade på avrinningen från högre marker och skapade nya vattenproblem vid plötsliga nederbördstoppar  (Larssons Huddinge, förlag: Tomtberga Fastigheter, 1997). Efter två dagars intensivt regnande svämmade kommunen över på flera ställen. Denna översvämning som drabbade Huddinge, Stuvsta, Stockholm, Södertälje och Tullinge den 8 augusti 1930 finns rentav upptagen i Myndighetens för samhällsskydd och beredskapsplanerings sammanställning av betydande översvämningar i Sverige 1901-2010.   Ni har säkert sett Ragnar Larssons bilder från detta tillfälle så de ska inte repriseras denna gång, (de torde vara de mest sedda i Larssonska bildarkivet).  Istället vänder vi oss till Svenska Dagbladet och publicerar tre bilder. Fotografen är okänd. Kan det rentav av vara Ragnar som varit i farten igen? Jag har i alla fall inte sett dem förut. Bildtexterna är kortfattade: Översvämmad väg Stuvsta och Översvämning i Huddinge. Är det någon som kan bidra med mer detaljerad information? Upplösningen är inte den bästa men om ni klickar på bilderna blir de i alla fall lite skarpare.

Olyckor översvämningar oväder, sid. 026Olyckor översvämningar oväder, sid. 026

 

Olyckor översvämningar oväder, sid. 027