Södertörnsderby i Björkängshallen

hockey100029På söndag startar Hockeyettan södra med en riktig kanonmatch i Björkängshallen. Ett äkta södertörnsderby mellan Huddinge Hockey och Södertälje. I serien spelar även andra (tidigare) storheter som Hammarby och Väsby. Vi få hoppas på en bra start och en lyckosam säsong för laget.

Huddinge 300002Huddinge Ishockeyklubb kom till efter en utbrytning ur Huddinge IF. Bildandet skedde 8 januari 1950. Drivkraften bakom bildandet var Wilhelm Wallenkampf. Han var både ordförande och lagledare/tränare för det nya hockeylaget. Som alla lag i regionen fick man börja i Stockholmsserien klass 3 och redan första säsongen vann man sin division. Åren efter hemfördes klass 2 respektive klass 1. Under 1950-talet nådde man så småningom division 3 som utgjorde tröskeln till den mer seriösa och nationella ishockeyn. Under 60-talet fortsatte klättringen uppåt i seriesystemet. Ett par gånger har man snubblat på mållinjen till dåvarande elitserien, allra närmast kanske 1978 då man med ett futtigt måls marginal tappade elitserieplatsen till Örebro. Om klubbens kanske mest kända match mot AIK i Globen har vi skrivit den 7 mar 2013 i denna blogg.

Huddinge 200001Huddinge IK är med rätta berömd för sin fina ungdomsverksamhet som numera även inkluderar flicklag. Egen hockeyskola startades på 60-talet och de stora framgångarna skördades från 1970-talet och framåt. 1974 vann ett Huddingelag för första gången S:t Erikscupen, något som under 50- och 60-talen närmast uppfattades som en utopi. Ungdomsverksamheten har producerat en rad spelare för det egna a-laget. Spelare som sedan vandrat vidare till elitserieklubbar, landslag och NHL. Nämnas bör Kent ”Lill-Kenta” Johansson, Michael Nylander, Mikael Johansson, Richard Franzén, Nichlas Falk och Björn Nord bland många andra. Laget har tränats av en rad kända profiler som Curt Lindström, Lars-Gunnar Jansson, Lasse Falk, Ingvar ”Putte” Carlsson och naturligtvis Bengt ”Nicke” Nilsson som var aktiv som spelare, tränare och ordförande från 1954 fram till sin död 1994.

Klubben har genom åren spelat sina hemmamatcher på lite olika platser i kommunen. Man började nere i Sjödalen, först i själva Sjödalsparken mittemot Klockarvägen 3-7, därefter på ”kyrkplan” på Kommunalvägen nedanför församlingshemmet. På 60-talet kom så Björkängens IP vid Sjövägen 23 till och på samma tomt byggdes Björkängshallen 1977/78.

Matchbild nedanför k00004

Föreningens arkiv som finns i kommunarkivet omfattar 2,5 hyllmeter och saknar dessvärre mycket av det äldsta materialet men innehåller framför allt en fina foto- och pressklippssamlingar. Ni ser några exempel här. Uppifrån och ner: ungdomshockey på planen nedanför kyrkan, foto Gilbert Ljungqvist; pressklipp rörande klubbens arenabekymmer innan Björkängens IP kom till, okänd tidning 1967; en korv i pausen, foto Fredrik Funck 1986 samt matchbild nedanför kyrkan, foto Gilbert Ljunqvist, troligen sent 50-tal. Bilderna går att klicka på för att göras större.

(Källa: Huddinge Hockey 50 år – från kyrkan till Globen 1950-2000, utgiven 1999 samt Huddinge Hockeys arkivförteckning)

 


Post festum

Nedan ser ni några exempel ur en lite gåtfull serie bilder som finns i kommunarkivet. De visar Huddinge Manskörs sommarfest som gick av stapeln den 22 juli 1939 i Fullersta Park. Det är bara det att samtliga foton är tagna efter det att musiken tystnat och alla har gått hem. Det ligger något förebådande över bilderna, som om det nära förestående kriget kastat sin skugga över arrangemanget. Men det är väl kanske så det ser ut post festum.

Med dessa bilder (fotograf okänd) tar vi ett litet sommaruppehåll och hoppas att ni liksom manskören kontrakterat vackert väder!

fest 100005fest 200007fest 300006


Badsäsongen i antågande

bad100001Så här inför sommaruppehållet kan det ju vara läge att uppmärksamma badsäsongen. Även om badtemperaturerna än så länge är – låt oss säga – blygsamma. På kommunens hemsida, under fliken Uppleva & Göra, finns ingående information om kommunens sjöar och badplatser. Inte mindre än 22 sjöar som ligger i eller i direkt anslutning till kommunen finns prydligt inprickade på en karta . Via en länk kan ni också ta del av Folkhälsomyndighetens badvattenprover och mätning av vattentemperaturer vid badplatserna.

Ett par av bilderna här är hämtade från det kanske mest anrika av kommunens anläggningar: Vårby strandbad vid Vårbyfjärden. Badet anlades på 1920-talet av Vårby Gårds ägare C Harry Winberg. Abonnerade bussar transporterade naturberövade stockholmare från innerstaden till det sunda badlivet vid Mälaren. Ville man hellre ta båten så trafikerade Sjöfröken  Vårby brygga.

bad300003Just Vårbybadet är idag klassat som ett s k EU-bad då antalet badande per dag överskrider 200 en normal vecka under badsäsongen. Med strandlivet följer ju en del regler för uppförande. Vår vana trogen publicerar vi därför ordningsregler från 1940-talet. Mycket torde ännu vara aktuellt, se särskilt till att inte genom grävning, losstagning av sten och mossa, terrassering, plantering och dylikt göra ingrepp i markytan.

Bilderna visar uppifrån och ner: Badnymfer vid Vårby Strandbad, ca 1920, fotograf okänd; Vykort Vårbybadet 1950-tal, okänd fotograf och längst ner en bild från Huddinges kanske vackraste sjö Gömmaren, okänt årtal, (källa: Flickr). Klicka för att göra bilderna större.

bad200002Gömmaren badplats


Kollosommar

perols200007

Föreningen för Huddinge skollovskolonier startade sin verksamhet 1937. Ändamålet var att sjuka och klena barn i Huddinge som var i behov av miljö- eller luftombyte skulle få möjlighet till kolonivistelse på landet. Det var i första hand skolbarn som avsågs och tanken var också, enligt föreningens stadgar, att befrämja barnens hälsotillstånd och sunda utveckling. Barnens föräldrar skickade in en ansökan som sedan granskades av skolläkaren. En kontroll av familjens situation via socialregistret gjordes. Utifrån detta och lärarnas uttalanden angående barnen gjorde föreningen sitt urval. Kolonivistelsen varade i åtta veckor och till en början kunde föräldrarna välja hur stor avgift de var villiga att betala – beroende på förmåga. I början av 1950-talet övergick man till halverade vistelseperioder och en fast föräldraavgift på 100 kronor infördes.

perols300008Den första fastighet som föreningen inköpte var Per Ols-gården i Dalarna. Köpet blev möjligt med medel från Arvsfonden och anslag från föreningar som exempelvis Huddinge köpmannaförening, Stuvsta fastighetsägareförening och Stuvsta socialdemokratiska förening, men även genom gåvor. Det kommunala bidraget var också avsevärt. Per Ols-gårdens läge intill en närliggande sjö var avgörande vid köpet. Då gården var i behov av en omfattande restaurering kan man anta att priset också var tilltalande för föreningen. Något år senare förvärvades fastigheten Solhäll på Öland som låg en bit i från en långgrund vik av Kalmarsund.  1946 beslöts vid ett styrelsesammanträde i Huddinge kommunfullmäktige att kommunala anslag skulle möjliggöra inköp och drift av en tredje koloni. Valet föll på det relativt nybyggda pensionatet Steninge i Halland. Koloniföreningen fick disponera Steninge för koloniverksamhet, men Huddinge kommun ägde och förvaltade fastigheten. Nyförvärven gjorde det möjligt för fler Huddingebarn att åka på sommarkoloni och när man sedan övergick till fyra veckors-vistelser utökades antal barn per sommar betydligt. När koloniverksamheten var slut för sommaren användes fastigheterna för lägerverksamhet och husmodersemestrar i kommunal regi.

perols100006Till föreståndare vid kolonierna anställdes gärna folkskollärare. Aktiviteter som bad och simundervisning ägnades det en stor del av sommaren åt, då kolonierna bedrev egna simskolor. Barnens hälsotillstånd rapporterades noggrant, för att se om kolonivistelsen hade givit det resultat som förväntades. Vistelsen indelades enligt ett väl inrutat schema. Måltider och viltimmar avlöstes av simskola och mer fria aktiviteter. Barnen spelade gärna tunnelboll, fotboll och krocket eller ägnade sig åt terränglekar. Fiske och sångstund var andra aktiviteter på kolonin. Vissa dagar stortvättades barnen i tvättstugan och om söndagarna lästes högmässotext och sjöngs psalmer. Ett stort bekymmer för föreståndarna var de många och stora paket med godsaker som en del av barnen fick av sina föräldrar, vilket skapade avundsjuka bland de barn som inte fick något. Självklart reformerades verksamheten och kriterierna för urval vid kolonierna och den närmast militära disciplinen lättades. 1968 blev Huddinge skollovskoloniers sista verksamhetsår. Huddinge kommun övertog föreningens tillgångar och skulder för att låta kommunens barnavårdsnämnd driva koloniverksamheten vidare. Samtliga fastigheter är idag sedan länge sålda.

perols300009Arkivet efter Huddinge skollovskolonier finns förvarat hos Huddinge kommunarkiv . Handlingarna består bland annat av årsmötes- och styrelseprotokoll med tillhörande verksamhetsberättelser, där man kan få utförlig information om den verksamhet som föreningen bedrivit genom åren. Berättelser från de barn som vistades på kolonierna lyser emellertid med sin frånvaro. Har ni erfarenheter och vill dela med er av dessa får ni gärna komentera inlägget eller skicka ett mail till redaktören. Alla bilder går som vanligt att klicka på för att göra större. Pressklippen är från Södra Dalarnas Tidning 1963 och skollovskoloniernas vårtidning Solkatten 1944. Bilden från sandgropen är från Södra Dalarnas tidning 1967 och teckningen från Per-Ols högst upp är av okänd konstnär.


Samebyn i Paradiset

same200010Paradisets skogar i Hanveden är Huddinges största sammanhängande skogsområde och anses vara länets äldsta boplats. Området har sitt förpliktande namn efter torpet Paradiset som idag fungerar som raststuga och som startpunkt för ett flertal vandringsleder inom Hanvedens skogsområde. En av dessa vandringsleder heter Sameslingan och utgör en ca 5 km lång vandring bland annat i anslutning till sjöarna Trehörningen och Långsjön (inte att förväxlas med sjöarna med samma namn i Stuvsta/Snättringe).  Sameslingan heter så för att det tidigare fanns ett sameläger vid sjön Trehörningen. Vid området där Ugglekojan ligger finns de sista resterna av de en gång stolta planerna på ett samiskt centrum, till stor del skapat av eldsjälen Aslak Partapuoli. Drivande i tillkomsten var Same Siita, en förening för samer i förskingringen som bildades redan på 1940-talet. På 1950-talets mitt fick föreningen arrendera marken kring Trehörningen av dåvarande ägaren Stockholms Stad. Numera tillhör marken Huddinge Kommun. Man började därefter planera för en sameby med plats för kåtor, kyrkkåta, visthusbod, brunn och en samlingsstuga m m. Särskilt många av dessa byggnader kom inte till och 1970-talet markerar en nedgångsperiod i verksamheten. Till slut revs det förfallna samelägret 1994.

same300011Vill ni läsa mer om samelägret rekommenderas en fyllig historik från Föreningen Paradiset Hanvedens vänners hemsida (http://www.paradiset-hanveden.se/his.html). På hemsidan kan ni också läsa mer om Paradisets historia och om vandringslederna i området.

Bilderna är tagna ur en broschyr från 1960-talet, hämtade ur Föreningen Paradiset Hanvedens vänners arkiv som finns bevarat i kommunarkivet. Som synes vajar grannkommunens flagga på flaggstången. Pressklippet är ur Aftonbladet 28 april 1967. Som vanligt går det att klicka på bilderna för att förstora.

same4


Invigningen av Västerängs IP

Västeräng 1Nu när Västerängs IP:s  saga tyck vara all tänkte Backspegeln uppmärksamma själva invigningen av anläggningen. Exploateringsavtalet för fastigheterna Gulsparven 4 och Kråkvik 2:5 är visserligen överklagade, så än ligger idrottsplatsen där i sakta förfall. Tanken är att den gamla anläggningen ska ge plats för flerbostadshus och en skola/förskola. I år är det jämnt 60 år sedan idrottsplatsen invigdes. Längst ner ser ni två inskannade diabilder, gissningsvis från sent 60-tal eller tidigt 70-tal. Bägge hämtade ur Fritidskontorets arkiv, fotograf okänd.Västeräng 3

Söndagen den 12 juni 1955 hölls invigningen. På programmet stod bland annat tal av kommunalnämndens ordförande Nils Eliasson, gymnastikuppvisning av Solflickorna och fotbollsmatch mellan en Huddingekombination (spelare från Huddinges, Stuvstas och Segeltorps idrottföreningar) och Djurgårdens allsvenska reservlag. Man hade önskat sig AIK:s reserver men fick alltså nöja sig med det näst bästa! Mer om evenemanget står att läsa i artikeln ur Vårdkasen härintill. Liksom omslaget till själva programmet går det att förstora genom att klicka på bilderna.

Västerängs IP är ju intimt förknippad med föreningen Segeltorps IF. Idrottsplatsen stod färdig samma år som föreningen firade 30 år. Sålunda fyller Segeltorps IF i år 90 år, vilket kommer att firas med en jubileumsdag den 9 maj. Om detta återkommer vi sannolikt längre fram.Västeräng 61 Västeräng 51


Sportlov förr och nu

fiske00004Sportlovet står för dörren. Eller Vinterlovet som det stundom hetat i Huddinge.

Lovet har sitt ursprung i det kokslov som dåvarande Bränslekommissionen införde under 2:a världskriget i syfte att spara på uppvärmningen av skolorna. Lovet minskade också risken för infektionsspridning i skolorna under den kritiska senvintern. Snart kom olika aktiviteter att anordnas för de sysslolösa barnen. Fokus låg från början på vintersport, antingen genom utövande i hemorten eller genom resor till de svenska fjällen eller vintersportorterna. Senare har inslagen utvecklats i riktning mot mer allmänna fritidsaktiviteter (också inomhus) och inte enbart sport. Bara genom att studera utbudet från kommunen i de vinterlovsprogram (varav några visas nedan) kan man skönja breddningen. 1967 var det mycket idrott och då vintersport i synnerhet på programmet. Snötåget avgick tisdag och torsdag med destination Högbyn (utanför Fagersta). Om man i stället studerar 1984 års motsvarighet Vinterlovspalatsen är inriktningen snarare mot kulturupplevelser som Cirkus, Mora Träsk, TV-skola, disco, teater och bio. Som en extra bonus kan den med designintresse studera utvecklingen av broschyrernas layout

Vem killen är på bilden högst upp vet vi inte. Inte om den är tagen inom en sportlovsaktivitet, av vem, när och var heller. Men fin är den! Alla bilder går att klicka på för att göra dem större.

Här kan ni läsa mer om årets program: Sportlov 2015

Lov6800001Lov8400003Lov7400002


Vintersport

fri100006Snart jul men vintervädret lyser med sin frånvaro. För att få den där rätta vintersportkänslan vänder vi oss därför till arkivet. Ur Fritidsnämndens arkiv hämtar vi dagens bildkavalkad av foton och trycksaker.

Som en särskild hyllning till Jessica Lindell Vikarby, som för tillfället framgångsrikt vässar OS-formen, tar vi med några bilder från hemmabacken Flottbro. Den fina kvällsbilden från backen är tagen av Bengt H Malmqvist. Dagsbilden från backen är tagen av Stig Almqvist och bilden på gratisbussen av Ulf Tingström. På bilden av konståkaren saknas uppgift. Trycksakerna är från 1967 och 1980. Miniatyrbilden går att klicka på för att göra större.

fri600011
fri200007
fri500010
fri400009
fri300008


Huddinge på väg mot division 1

DYobLMuVUTsGs3tPm7ZPLite i skuggan av den allsvenska slutstriden spelas på lördag (28/9) en mycket viktig match i toppen av Division 2 – Norra Svealand. Huddinge IF möter då Syrianska Kerburan på Källbrink kl 14.00. I senaste omgången besegrades Västerås på bortaplan med 3-1, efter ett äkta hattrick av Joel Johansson. På klubbens hemsida ges alla förutsättningar: med två omgångar kvar leder Huddinge IF serien med 2 poäng före jagande Akropolis och Konyaspor. Huddinge har kvar att möta Syrianska Kerburan på hemmaplan nu på lördag och sedan Rotebro IS på bortaplan nästa helg. För att göra det hela lite extra dramatiskt så möts dessutom Akropolis och Konyaspori sista omgången!

Det ser onekligen bra ut för kommunens kanske äldsta och mest anrika klubb. Med fog skulle man kunna kalla HIF för huddingeidrottens moderklubb. Flera senare riksbekanta klubbar har börjat sin bana som sektioner inom HIF, t. ex Huddinge Hockey, Huddinge Bordtennisklubb och HAIS (Huddinge Allmänna Idrottssällskap). Idag är dock HIF en renodlad fotbollsförening. Klubben bildades 1912, tydligt inspirerad av solskenolympiaden i Stockholm samma år. I fjol firades således hundraårsjubileum men vi väljer att publicera några utdrag ur en jubileumsskrift som publicerades i samband med 25-årsjubileet 1937.

HIF1
HIF2


Under bar himmel

Ser att Huddinge Hockey nästa gång spelar i Björkängshallen den 24/10. För motståndet står Nyköping. Serien är division 1D. Tänk ändå när detta spel idkades under bar himmel, med eleganta vårdkaseförsedda matchtröjor i ylle och med klubbor med raka blad!

Bilden är troligen från tidigt 60-tal, tagen på isbanan nedanför Huddinge kyrka. Fotografen är med säkerhet Gilbert Ljungqvist.