Högertrafikomläggningen 50 år

På söndag, den 3 september är det femtio år sedan högertrafikomläggningen. Projektet har gått till historien som en synnerligen gedigen och lyckad informationskampanj där ca 100 000 frivilliga deltog för att göra övergången så smidig som möjlig. Inte minst skolorna var bärare av informationen. Enligt direktiv från Statens Högertrafikkommission och Kungl. Skolöverstyrelsen utsågs elever i årskurs 9 till särskilda ”vägledare” i samband med omläggningen. Passen var om två timmar och var ”i princip” frivilliga. På skolgårdarna i Trångsundsskolan, Vretskolan, Kvarnbergsskolan och Tomtbergaskolan anlades särskilda manöverbanor där osäkra bilister kunde genomföra körövningar (parkering, backning, vändning …) för befrämjandet av trafiksäkerheten. I ett särskilt utskick till föräldrarna (bilden nedan, klicka för att göra den läsbar) ombads man provgå skolvägen med sina barn och särskilt uppmärksamma potentiella trafikfällor m m.

Att övergången gick bra också i Huddinge är föga överraskande. I ett tackbrev berömmer Huddinge Polisdistrikts polismästare Lennart Printz särskilt vägledningsorganisationen: ”Inom Huddinge polisdistrikt har efter dagen H hittills icke inträffat någon trafikolycka, där fotgängare varit inblandad. Det råder ingen tvekan om att vägledningsorganisationen effektivt bidragit till detta glädjande resultat”, heter det bland annat.

Uppgifterna ovan har jag hämtat ur Folkskolestyrelsens arkiv, men i övrigt finns ganska lite information bevarat i kommunens arkiv. Inga foton finns dessvärre så bilderna här jag vi fått låna från annat håll. Den svartvita bilden från Gullmarsplan är tagen av Henrik Henriksson och den fina med damen med cykeln från Björketorps sockens hembygdsförening, fotograf Dagny Bengtsson. Tilläggas bör dock att Huddinge  har en särskild betydelse i högerstrafikomläggningen eftersom Peter Himmelstrand, vid tiden boende i Stuvsta, var kompositör till den officiella kampanjmelodin ”Håll dig till höger Svensson”, som framfördes av Telstars.

Har du minnen av dagen H, kanske rentav bilder, får du gärna bidra i kommentarsfältet.


 

 

 


Mer om yrkesskolan

En av Backspegelns läsare Bengt Larsson har hört av sig med en berättelse om sin tid på Yrkesskolan. Måhända inspirerad av inlägget från 2 mars. Bengt bidrar inte bara med sin berättelse utan också två fina bilder. Vi tackar för detta och uppmuntrar andra som vill bidra till Backspegeln att höra av sig!

Jag satt här för leden och bläddrade i gamla fotoalbum och hittade några kort från Elektrikerutbildningen i Huddinge Yrkesskola som jag gick under två läsår, 1958/59 och 1959/60. Tänkte att fotona eventuellt kunde vara intressanta även för Backspegelns läsare även om det bara är två foton, varav ett från en skolresa till Skåne 1959.

Yrkeslärare var Sten Bruse, populär och kunnig. Utbildningen var förlagd till lokal på Domarvägen 16, om jag inte minns fel. Sedan fick vi också praktisera yrket ute på fältet hos företag och privatpersoner. En “utryckning” som vi elever ofta fick göra var till Kyrkskolan mittemot Kommunalhuset där propparna ideligen gick. Vi undersökte och satte i nya proppar och så var det “lugnt” ett tag innan larmet gick igen… Jag tror inte att det under utbildningstiden blev utrett vad orsaken var till mankemanget. Förmodligen var högre makter inblandade… Någon egen matsal hade vi inte, utan vi fick sprida ut oss vid ett långt arbetsbord utmed fönsterväggen mot gatan. Vår yrkeslärare hade det bekvämt vid lunch- och kafferasterna. Han bodde mycket nära arbetsplatsen, nämligen en eller två trapper upp i fastigheten. Och när det blev rast så kilade han helt enkelt upp till sin fru för mat och dryck. Tror att vi var 14 elever och vissa veckor fick vi praktisera i yrkesskolans förråd där materiel lämnades ut till våra praktikerjobb, både på skolan och ute på fältet. På ena fotot står jag själv i förrådet och skruvar på en kopplingsdosa för att lämnas ut till min kollega på skolan som gick under smeknamnet “Junior”. Tog på tok alldeles för få kort vid den här tidpunkten. Och har heller inga namn sparade på mina kurskollegor, men det kanske går att efterforska i kommunens arkiv.

Det andra fotot är från vår klassresa till Skåne i juni 1959 efter det första läsåret. Fotot föreställer, som man kan se i underkant på densamma, en utflykt med sightseeingbåten “RUNDAN” i Malmö. Vår lärare Sten Bruse sitter längst ut till vänster vid relingen på fjärde raden bakom båtens kapten. Och jag själv, ätandes en glass, längst ut till höger vid relingen på andra raden bakom båtens speaker. Vid resan till Skåne gjorde vi ett par besök på några fabriker, vill minnas att ett stopp i vart fall var i Perstorp där Perstorpsfabriken besöktes om jag nu minns rätt så här 58 år efteråt.

Jag var också med på två fjällresor som Yrkesskolan anordnade under vintersportloven för de olika yrkeskategorierna, målare, snickare, kontorister etc. som  Den första resan 1959 gick till Walles Fjällstuga i Bruksvallarna i Härjedalen och den andra 1960 till Valdres i Norge. Vid i vart fall första fjällresan 1959 vill jag starkt minnas att Harald Magnusson, som var ett känt namn på den tiden i kommunen, var med som ledare. Jag minns inte hans tjänst i skola etc. eller om han hade gått i pension, han var i de trakterna s.a.s. om jag minns rätt.

Efter avklarad yrkesskola i juni 1960 fick jag hösten samma år praktikertjänst hos Stellan Bruses Elektroinstallationer. Stellan var bror till Sten Bruse, vår yrkeslärare, och jag blev tydligen av Sten “rekommenderad” att påbörja en anställning i hans brors firma.

Bengt Larsson

 


Yrkesundervisningen i Huddinge

yrke 1När Sågbäcksskolan invigdes 1961 markerades slutet på yrkesundervisningens kappsäckstillvaro i Huddinge. I och med den nya skolan samlades undervisningen till ett ställe.

Redan 1945 inrättades yrkesskola i Huddinge. De första åren handlade det om deltidskurser i ämnen som sömnad, vävning, spädbarnsvård, matlagning, bilmekanik och svetsning. Från 1950 övergick utbildningen till heltidsstudier vid 1- och 2-åriga linjer för bl a handel, elektriker och sömnad.

yrke 5

yrke 3

 

Under dessa första dryga 15 år var verksamheten hänvisad till provisoriska lokaler spridda runtom i kommunen. Lokaler av minst sagt varierande lämplighet och kvalitet. Vissa lokaler hyrdes av HUGE men rent privatägda villor och verkstäder förekom också i verksamheten. I syfte att centralisera verksamheterna, bl a till gagn för en effektivare administration, tillsattes 1954 en kommitté för att utreda organisation och projektera för en ny skolbyggnad. I kommitténs slutbetänkande 1957 presenterar arkitekten Lars Åkerlund planerna för den nya byggnaden.

yrke 2Den 3 september 1961 förrättades slutligen invigning av den nya, nio våningar höga yrkesskolan (senare kallad Sågbäcksskolan och -gymnasiet) vid Huddingevägen. Det var f. ö. samma helg som Huddinge Centrum invigdes och Arne Jones skulptur ”Daggkåpa” avtäcktes. Trots detta uppmärksammades skolans invigning i flera av de stora tidningarna.

Bilderna: högst upp ses en trycksak (gruppkorsband!) från läsåret 1963/64; här intill pressklipp ur Dagens Nyheter 4 september 1961. Fotografierna är tre exempel ur en serie av 45 jättefina bilder som visar verksamheten,  hämtade ur Yrkesskolans arkiv. Sannolikt från tidigt 60-tal. Fotograf okänd.

yrke 4


Tomtberga bollplan – 1950-tal

non2Att Backspegeln har många initierade läsare tror vi oss veta. Då och då bidrar dessa med kommentarer och någon gång ibland med egna berättelser. Det är självklart något vi uppmuntrar och uppskattar! För någon vecka sedan hörde Bengt Larsson från Svartsjö av sig med nedanstående berättelse och bilder:

Jag kan kanske få bidra till Backspegeln med en lagbild i fotboll med namn och allt – Ett vinnande lag – tagit efter en klassmatch hösten 1952 på Tomtbergaskolans bollplan i Huddinge?

Jag och mina medspelare gick i 4:e klass då och fotot fick jag publicerat på Namn o Nytt i DN 2009-06-25. DN hade något tema vid den tiden, minns inte vad det var, kanske gamla bilder. Fotograf okänd, men det var antagligen någon spelare i det förlorande laget som chevalereskt ställde upp för att bevara den historiska händelsen till eftervärlden – och ingen kunde då ana att bilden skulle publiceras 57 år senare i den stora draken Dagens Nyheter… Och inte för den delen heller, förhoppningsvis, i Backspegeln i nutid…

unspecified2

Det blev även en liten rättelse i DN dagen därpå då jag lyckades skriva att jag hade en pullover på mig på fotot, men det var i själva verket en slipover (korta ärmar, ej långa), sic – och all publicitet (nästan) är ju inte att förakta…

unspecifiedStrax efter publiceringen blev jag uppringd av Reie Nordmark, en av spelarena på fotot och som tipsats av publiceringen av en vän. Det visade sig att Reie nu bodde i Skogås och det blev en hel del hågkomster vid samtalet. Själv hade jag och min fru bott i över två decennier i Skogås till strax innan millenniumskiftet, och jag själv över tre decennier, utan att Reie och undertecknad sprungit på varandra. Förra året var jag, och även min fru Anita, äntligen hemma hos Reie och hans fru Fai i Skogås för en trevlig återträff 63 år efter det att vi två klasskamrater hösten 1952 spelat fotboll på bollplanen precis bakom Tomtbergaskolan i Huddinge. Ja, vi spelade även på några andra bollplaner i Huddinge och vann nog de flesta matcherna, vad jag minns…!

Det är ju i alla fall vinter, kolla i almanackan om ni inte tror mig, så vi bidrar även med en underbar liten vintersportbild från Tomtberga idrottsplan. Hämtad ur Barbro Nordlöfs fotoalbum. Gissningsvis från 1950-talet. Med detta tar vi lite julledigt!

nordlöf 8


Trafiksäkerhet på 60-talet

såg300011Ur bildarkivet vill vi uppmärksamma ovanstående bild i dag. Den är tagen i korsningen Huddingevägen och Sågbäcksvägen/Lännavägen. Det som först slår en är hur förändrat allt är idag. Jämför med färgbilden nedan. Vinkeln är bara möjlig att få från något av klassrummen i skolan men det får duga. Sedan börjar man titta lite närmare på bilden. Vad är det som har hänt? Tydligen en bilolycka av något slag. En Volvo har hamnat i diket, en Fiat står övergiven i körbanan, en bärgare är på plats … På bilden finns ett datum angivet: 16/10 -68. Vi tittar i kommunens förträffliga pressklippssamling och hittar orsaken. Två av Sågbäcksskolan elever har skadats i en bilolycka vilket utlöst en spontan demonstration bland elever och personal. Se mer i klippet från DN längst ner (klicka för att göra läsbart). Vi kan konstatera att denna allvarliga händelse ledde fram till att vi åtminstone har rödljus i korsningen idag. Är det någon som var med denna dag och kan berätta mer? Använd gärna kommentarsfältet för att bidra.

såg1

Med uppmaningen att ta det lugnt i sommartrafiken tar nu Backspegeln lite ledigt och återkommer senare i sommar!

såg200010



Huddingebyxan – dröm eller schlager?

v-jeans_24164452Många av de problem som diskuterats som samhälleliga faror, särskilt för det uppväxande släktet, reduceras med tidens gång till något lite löjeväckande. Att i efterhand göra sig lustig över detta kan anses vara att ta en billig poäng. Men trots att föresatserna i allmänhet varit relevanta, uppsåtet gott och omtanken genuin är det svårt att inte i efterhand le en smula.

Det kan vara raggarfrågan på 50-60-talet som rentav blev föremål för en särskild statlig utredning eller debatten om videovåldet på 80-talet. Dagens inlägg tangerar ett annat problem som var högaktuellt på 1970-talet: jeansmodets märkeshysteri och jeansmodellernas hälsovådliga effekter! Vi ser framför oss gravt rörelsehindrade tonåringar som avsätter en ansenlig del av morgonbestyren liggandes på golvet, under stora påfrestningar tvingandes V-jeansen över höfterna. Den äldre generationen skakar uppgivet och unisont på huvudena och undrar stilla vad som hänt med avkomman.

danielsson00004Utifrån detta samhällsproblem är det intressant att ta del av en motion (Kommunfullmäktige 25 april 1977, §127) framställd av Folkpartiets fullmäktigegrupp genom Bengt Davidsson (bilden) med titeln: ”Jeans! En uppgift för konsumentnämnden”. Motionären pekar på att märkeshysterin pressar tonårsföräldrarnas ekonomi, att modellerna är av mycket dålig kvalitet och rentav innebär hälsorisker då plaggen är alltför tunna för vårt klimat samt så tajta att de innebär risker av det skälet.  Dessutom tänker man sig en kampanj där den då nyinrättade kommunala konsumentnämnden tillsammans med skolorna ska få eleverna att inse att de är manipulerade av modet och branschen. Den får dem: ”att inte bara acceptera dåliga kvalitéer utan också att kräva inköp av plagg, som utsatts för extra slitage genom blekning och skrubbning.”

Så långt allt gott. Men Davidsson tänker sig att man kan gå lite längre, så att säga, från ord till handling. Också här tänker han använda sig av konsumentnämnden som ska ges i uppdrag att undersöka marknaden för lämpliga textilkvalitéer och modeller av typen moderna arbetskläder. Skolorna och eleverna ska genom textilslöjden och teckningsämnet involveras för att ta fram modeller som eleverna själva ska kunna acceptera. Sedan ska producentledet och storstockholms övriga konsumentnämnder bearbetas. Pressen kommer naturligtvis nappa på nyheten. Davidsson avslutar i en anda av eufori:

”Chansen finns ju att Huddinge-byxan blir en schlager, som slår i hela landet.”

HP770511Och nog nappade pressen. Nåja, i alla fall Huddingeposten. Ni kan läsa deras artikel med rubriken: ”Vill satsa på kommunala brallor”  här intill. Mot denna gick motionären i svaromål (se även denna artikel, förstora bilderna för att göra dem läsbara) med påföljden att han kom att kallas jeansfantast och den gode herden i Huddinge.HP770504

Ärendet remitterades via kommunstyrelsens 3:avd till konsumentnämnden som i sin tur efterfrågade åsikter från skolstyrelsen. I svaren instämmer man i problemen gällande mode och barn/ungdom och hänvisar till att frågan måste lösas i samarbete mellan skolan, föräldrarna, ungdomen och konsumentrådgivarna. Man föreslår alltså informationsinsatser, idén med att undersöka möjligheten att producera själva förbigås med tystnad. Huddingebyxan förblev bara en dröm – ingen schlager.


Skolfoton

Skolfoto300003Skolfotograferingen har en lång tradition i Sverige. Tidigare var det oftast en lokal fotograf som kallades till skolan för att fotografera av klasserna antingen sittandes i klassrummen eller uppställda på skolgården. Från 1950-talet professionaliserades branschen och företag som enkom sysslade med skolfotografering bildades. Sedan dess har utvecklingen gått fort framåt och elever och lärare erbjuds idag en mängd olika fotoalternativ vid skolfotograferingar. Så många och så dyrbara att företeelsen alltmer är ifrågasatt. Skolfoton har blivit en skuldfälla och många menar att det rimmar illa med kravet på att skolan ska vara avgiftsfri och lika för alla. – Det finns tydliga direktiv från våra politiker att skolan ska vara kostnadsfri. Vi sysslar med kunskap, fotografering är business, menar bl a en rektor på en skola i Landskrona.

Skolfoto400004

Hur som helst blir gamla skolfoton med tiden kulturhistoria och är en viktigt historisk källa. Inte minst för släktforskare.  Tyvärr finns dessa inte så ofta bevarade i skolornas arkiv eftersom de inte, så att säga, hör till skolans verksamhet. Här kommer i alla fall ett litet urval bevarade klassbilder från Huddinge genom åren.

Bilderna uppifrån och ner: Vårby Skola ca 1900; Balingsta Skola, okänt år; Kyrkskolan  respektive Segeltorps Skola 1957/58 samt Tomtbergaskolan 2002/03.

Skolfoto200002

Skolfoto100001

 


Ung jubilar

11902547_904108679673759_40624567440134141_nTänk var tiden går. I dagarna är det tio år sedan Östra Gymnasiet i Skogås hälsade de första eleverna välkomna. Skolan byggdes mellan åren 2003-2005. Byggnaden är ritad av arkitektkontoret Fråne Hedréus Malmström. För den lika anmärkningsvärda interiören svarar inredningsarkitekten Åsa Conradsson. Har ni inte besökt skolan rekommenderas en resa till Skogås. Det första man slås av när man stiger in är all rymd – högt i tak och stora fria ytor. Hela skolan i tre våningar med tre södervända flyglar är på cirka 10 000 kvadratmeter. I nuläget har skolan plats för ca 800 elever och 100 personal, fördelat på ungdomsgymnasiet, språkintroduktion och gymnasiesärskola. I programförklaringen heter det att skolan är ritad och byggd med en tanke omöstra 100017 att underlätta möten och synliggöra alla som befinner sig här. De traditionella skolkorridorerna är ersatta av öppna studieytor och gemensamma utrymmen i olika programavdelningar. De fungerar som flexibla undervisningslokaler, för att ge en varierande och inspirerande undervisning. Östra karaktäriseras av en familjär stämning mellan alla som tillbringar dagarna här – elever, lärare och övrig personal.

I artikeln hämtad från Vårt Huddinge nr 5, 2005 uttalar sig bl a den stolte rektorn, då som nu Stefan Vilkman. Bilden högst upp är hämtad från skolans facebooksida. I övrigt är bilderna från den broschyr som producerades inför starten, fotografierna tagna av Thomas Svensson.

östra 200018östra 300019


Att börja skolan

skolmognad200015Så här inför skolstarten vill Backspegeln särskilt uppmärksamma förstagluttarna. Att börja skolan är en av livets verkliga milstolpar och det kan upplevas som både spännande och skrämmande. På en gång!

Från sent 1940-tal fram till i mitten av sjuttiotalet föregicks skolstarten av ett så kallat diagnostiskt skolmognadsprov. En del av provet gick ut på att barnen ritade en gubbe. De fick poäng efter hur många (korrekt placerade) kroppsdelar som fanns med på teckningen. Barn som bedömdes vara sent utvecklade kunde hamna i en särskild skolmognadsklass. Nedan kan ni se exempel (från 1967) på den särskilda blankett som ifylldes av hemmen för att utröna barnens förutsättningar inför skolstarten. Klicka på bilden för att läsa blanketten. Observera att innehållet är avidentifierat. Vi låter den tala för sig själv. Högst upp ses även en instruktion till personalen rörande genomförandet av skolmognadsprövningen, också den från 1967.skolmognad1

När kommunen skulle skriva Huddinge skolors historia i slutet på 1990-talet efterlystes och insamlades minnen från f d elever och lärare för att levandegöra innehållet. Mycket av materialet användes sedan inte i den färdiga boken Från Griffeltavla till IT. Här kommer en kort, anonym redogörelse för skolstarten 1929. En senkommen hyllning till fröken Sundin. Längst ner ser vi ett skolfoto inte från Kyrkskolan utan från Vista skola. Fröken heter den här gången Andersson. Bilden är tagen 1912 och finns i Ragnar Larssons bildarkiv.

Började i Kyrkskolan hösten 1929. Lärarinna Anna Sundin. Kom en dag, blyg, rädd, klädd i kortbyxor och barfota. På en rast tar fröken mig i handen och vi promenerar, hon och jag, fram och tillbaka ett par gånger över gården. Var överlycklig. Vad hon sade i detalj minns jag ej, men jag fick en identitet och ett mycket gott självförtroende efter promenaden, som följt mig resten av livet. Blev klassvakt och fick sitta vid dörren. Tack snälla fröken Sundin.skol300016