Huddingeprofiler: Konditor Frans Oscar Isaacsson

bap2Frågan om ett nytt kommunhus har som ni säkert sett engagerat kommuninnevånarna och många ifrågasätter lämpligheten att placera huset i anslutning till Sjödalsparken. Att nagga parken i kanten är det som upprör mest. Inte minst att den gröna lilla kullen försvinner, känd bland Huddingeborna som ”Isakssons kulle”.

Men vem var egentligen denne Isaacsson (korrekt stavning) och hur såg han egentligen ut?

Frans Oscar Isaacsson föddes 1861 i Närke och sökte sig till Stockholm som 19-åring. Efter några år med diverse jobb slog han sig på bagaryrket och öppnade snart egen kaférörelse. Tillsammans med systern Klara innehade han bageri med servering och även övernattningsmöjligheter vid såväl Döbelsgatan som Hornstull. 1912 flyttade man till Huddinge, byggde hus vid – rätt gissat – Isaacssons kulle, med bageri i bottenvåningen och servering mer strategiskt nere vid Kommunalvägen (eller Huddingevägen som det var då).

isak1Vid sidan av sitt yrkesliv var Isaacsson även aktivt troende. Redan i ungdomen hade han dragits till frikyrkorörelsen och var medlem i huvudstadens första baptistförsamling Betel. Väl i Huddinge var han med att starta föreningen Sällskapet Rätt och Sanning med syfte att skapa förutsättningar för en egen predikolokal. 1929 nådde man målet då den nya Baptistkyrkan kunde invigas vid Paradisbacken. Isaacsson hade nog helst sett att denna placerades på kullen vi nuvarande Sjödalsparken men kyrkan blev ju fin och den står där än idag. Vill man läsa mer om Isaacsson rekommenderas de ”memoarer” som finns bevarade i Baptistförsamlingens arkiv i kommunarkivet. Dessa är snarare glimtar och hågkomster av religiös karaktär än en regelrätt levnadsbeskrivning men är ändå en fascinerande inblick i huddingeprofilens liv. Frans Oscar Isaacsson dog 1936.

isak2

Så gäller det då den enda kända bilden av Isaacsson (höst upp). Föreställer den Frans Oscar eller inte? Fotografen Ragnar Larsson, som kände Isaacsson väl, verkar tveka om identifieringen. Är det möjligen sotarmästare Pettersson istället? Bilden är hämtad ur baptistförsamlingens arkiv, och de verkar ju säkra på sin sak. Ni kan läsa mer om detta i Olle Magnussons bok om Larssons Huddinge. I övrigt har jag hämtat uppgifter ur Alf Nordströms Huddingeprofiler och ur baptistförsamlingens arkiv.

bap1

Bilderna uppifrån och ner: porträttbild av (förmodligen) Isaacsson, år och fotograf okänd; Isaacssons bageri, ungefär mellan kullen och Kommunalvägen i höjd med Grillpalatset, foto Ragnar Larsson 1927; Huddinge poliskår har kafferast på Isaacsson konditori, foto Larsson 1930 samt taklagsfest för baptistkyrkan, nuvarande Paradisbacken, fotograf okänd 1929.


Huddinge Jazz & Blues 25 år!

Huddinge%20Jazz%202016Den 27-28 maj är det Huddinge Jazz & Bluesfestival i Sjödalsparken. Som vanligt skulle man kunna säga eftersom festivalen i år fyller 25 år. Ett av dragplåstren detta år är den amerikanske tenoristen Scott Hamilton. Ni kan se programmet härintill.

1992 avhölls sålunda det första arrangemanget (under namnet Huddinge Jazzdagar). Då liksom nu var allt gratis. Platsen var den samma,  nämligen Sjödalsparken.  Arrangör var Sjödalen-Fullersta kommundelsförvaltning. Numera har sedan ett par år Huddinge jazzförening stått som arrangör i samarbete med bl a Huddinge kommun.

Detta första år drabbades dessvärre av ett sent återbud då Monica Zetterlund tvingades ställa in efter en fallolycka – i princip på väg till spelningen. jazz100005 Konferencier var en annan Monica, nämligen Huddinges egen Dominique. Festivalen blev trots avhoppet en omdedelbar succé men av klippet härintill ur Vårt Huddinge (nr 4, 1992) kan man ändå ana att arrangemanget var lite av ett vågspel och att fortsättningen inte var säkrad. Hur det blev med den saken vet vi ju nu!

Tills vidare hukar vi under paraplyerna och önskar oss lika fint väder som på bilderna nedan från festivalen 1998. I tur och ordning pianisterna Charlie Norman och Esbjörn Svensson och underst publiken. Foto: Kultur- och fritidsförvaltningen.

jazz300007 jazz400008

jazz200006


Offentlig konst i Huddinge

Eno foto Alice ÖbergFör ett par veckor sedan var musikern och konstnären Brian Eno på besök i Kästa skola. Han invigde då ett konstverk han gjort tillsammans med eleverna på skolan. Konstverket heter ”77 Million Paintings for Kästa School” och består av ett antal skärmar som slumpmässigt visar ett urval av 500 bilder och musik. Antalet bilder ska utökas med elevernas egna alster.  Bilderna visas olika länge vilket gör att man varje gång man tittar på konstverket ser något unikt. Spännande! Bilden på Brian Eno och några av skoleleverna är tagen av Alice Öberg och är hämtad från kommunens webbplats.

hjort100052Den offentliga konsten i Huddinge är ganska flitigt beskriven. Bl a har Huge gett ut två böcker de sista åren, dels om ”Offentlig konst i Flemingsberg” och ett mer översiktligt verk med den retoriska titeln ”Är det någon som har sett konsten?”.  I den senare uppmärksammar Olle Magnusson flera exempel på konsten i det offentliga rummet – konst som vi ofta bara passerar. Den som ger sig tid att stanna upp bjuds på en konstrunda öppen för alla.

hjort300054Ett av de äldre exemplen på offentlig konst i Huddinge är Bror Hjorts folkkära bronsstaty ”Flicka med fruktkorg” som stått utanför kommunalhuset sedan 1951. I det ofullständiga pressklippet härintill (Dagens Nyheter 30/9 1951) ser vi både konstnären och modellen uppställda kring verket. Av texten kan vi utläsa att flickan visar sig vara en Uppsalastudent klädd i en Vingåkersdräkt! Den välfyllda äppelkorgen lär i alla fall anspela på Huddinges tusentals villaträdgårdar, där skördearbetet och äppelmostillverkningen i huvudsak sköttes av Huddinges husmödrar. Färgbilden till vänster är hämtad från en trycksak utgiven av kommunen.

På bilden nedanför syns bland annat kommunstyrelsens ordförande Wilgot Blixman bredvid statyn (tvåa från vänster, okänd fotograf, bild tagen 1953). Inte mer än rätt kan man tycka eftersom han genom avancerad insamlings- och tiggeriverksamhet såg till att inte bara X-ets väldiga fresk i sessionssalen utan också Hjorts staty kunde finansieras. När kommunalhuset stod färdigt fanns nämligen inga pengar kvar till konstnärlig utsmyckning!

hjort200053


Gamla Sjödalen 1927

sjödal200051

När jag i höstas höll ett föredrag för Huddinge Hembygdsförening visade jag bilden ovan, tagen av Ragnar Larsson 1927. Jag var då osäker på vad det var för byggnad och var exakt den en gång i tiden låg. Visste bara att den låg någonstans där Huddinge centrum nu står. Auditoriet, som var ganska stort, skakade unisont på sina huvuden och kunde inte bringa klarhet i gåtan. Men skam den som ger sig – nu vet jag i alla fall lite mer.

Bilden visar en fastighet som gick under namnet Sjödalen eller Gamla Sjödalen. Den låg ungefär där långt senare Domusvaruhuset uppfördes. Enligt Ragnar Larsson egna påskrift på bilden lär bl a en brottarlokal funnits i huset. Men vad var det mer där? Är det någon som vet?

I Olle Magnussons bok om Larssons Huddinge får vi ytterligare ledtrådar:

/…/ mitt på det som tidigare kallats ”Kyrkängen” och ”Söderängen”, ligger fastigheten Sjödalen, avstyckad från Fullersta. ”Kråkslott på obefintlig grund” är definitionen i ett gulnat tidningsklipp, där husets rivning hälsas som en barmhärtig välgärning. En efterlängtad behandling av Huddinges blötlagda skamfläck.

sjödal100050

Men när revs huset egentligen? På vinterbilden ovan ser vi ett panorama över Sjödalen från 1920-talet (foto Ragnar Larsson). Det är den bild Magnusson beskriver i citatet. Till höger i bilden syns ”skamfläcken”. Villa Framnäs till vänster skymmer järnvägsstationen och kanske också ”liggande skyskrapan”, om den var byggd ännu? Den uppfördes vad jag vet i mitten av 20-talet.

Slutligen så ett pressklipp från Länstidningen 1965 som väl inte tillför så mycket men bekräftar det ovan sagda.
Vet ni mer om huset och vad det användes till vore jag tacksam om ni bidrar i kommentarsfältet nedan.

sjödalstorget00049


Nyboda Hembygds- och skolmuseum 50 år

nyboda100046Besökare till Huddinge kommun brukar ofta undra över den lilla stuga som ligger på Kommunalvägens vänstra sida i riktning mot centrum. Vi som gått i skola i Huddinge vet besked. Nästan alla av oss har någon gång besökt hembygds- och skolmuseet Nyboda. Den 26 januari 1966, alltså för jämnt 50 år sedan, invigdes det nya museet.

nyboda100045Nyboda är ett hus med historia. Den nuvarande byggnaden lär ha uppförts på 1860-talet av klockaren Svante Hallgren för att tjänstgöra som bostad. Dessförinnan finns Nyboda upptaget på Tomtberga ägor och finns belagt i husförhörslängder så tidigt som 1744. Här har också varit slöjdsal, småskola och telefonstation.  Kommunen köpte senare Nyboda, rustade så småningom upp fastigheten och använde den som förråd för den samling bruks- och allmogeföremål man på 50-talet övertagit från hembygdsföreningens Jonas Dahlin. Dessa föremål kom sedan att utgöra grunden för det nya hembygds- och skolmuseet.

Museet kan synas litet men innehåller ändå en hel del. På nedre våningen finns ett rum som visar bilder, kartor och annat från gamla Huddinge. Här finns även en skolsal från sent 1800-tal med böcker och slöjdföremål. På övervåningen visas föremål från självhushållets tid, bland annat jordbruksredskap, köksattiraljer och textilier.

nyboda400048

   

Om de femtio åren ska firas på något särskilt sätt framgår inte av föreninges hemsida, men vill ni besöka museet är det öppet kl 12:00-15:00 helgfria söndagar fr o m 10/1 t o m 24/4. För visningar för grupper och skolklasser övriga tider ombeds ni kontakta föreningen. Kontaktuppgifter och mycket annat intressant finns på Huddinge Hembygdsförenings hemsida.

Bilderna visar uppifrån och ner: Nyboda 1940, foto Ragnar Larsson; pressklipp i samband med invigningen ur Stockholmstidningen 27 januari 1966; interiör från köket, vykort Huddinge Hembygdsförening, fotograf och år okänt samt Huddinge telefonstation i Nyboda 1942, foto Ragnar Larsson. Bilderna går att förstora.

nyboda300047


Behövs en krog i Huddinge?

krog100042Med anledning av att kommunen bildat ett kafé- och restaurangbolag och planerade för en restaurang med fullständiga rättigheter inbjöd nykterhetsorganisationerna i Huddinge den 18 april 1951 till diskussionsmöte under den något tendensiösa rubriken ”Behövs en krog i Huddinge?” Frågan var het och kontroversiell och lockade en rekordpublik till församlingshemmet, ”där slaget stod” och man ”praktiskt taget satt på varandras axlar”, för att citera Stockholms-Tidningen.

Kommunen hade bildat bolaget 1950 i syfte att tillgodose allmänhetens intresse i fråga om prisbillig matservering av god standard. För att nå lönsamhet i verksamheten tänkte man sig också att utskänkning av rusdrycker skulle erbjudas. 1951 hölls konstituerande stämma och i april 1952 öppnades restaurang Udden. Frågan om utskänkningstillstånd var uppe i fullmäktige vid två tillfällen 1951-52. Att saken var infekterad framgår av att bägge besluten gick till votering där förespråkarna för att kommunen skulle söka ett mer permanent utskänkningstillstånd på årsbasis, enligt samma princip som i Stockholm, vann som man säger ”klart men knappt”. Om restaurang Udden har vi skrivit tidigare (22 januari 2013). Dess ”kommunala” historia blev kort, redan 1957 försattes bolaget i konkurs, men verksamheten drevs som bekant vidare i privat regi.

krog100043Men nu åter till debatten i församlingshemmet. Till mötet hade inbjudits representanter från kommunalfullmäktige, kommunalnämnd, nykterhetsnämnd samt styrelsen för kafé- och restaurangbolaget, som skulle ges tillfälle att försvara sin ståndpunkt och redogöra för de framtida planerna. Just den ton av räfst- och rättarting som genomsyrat själva inbjudan var något kommunalnämndens Nils Eliasson vände sig mot. – Självklart b e h ö v s inte en krog i Huddinge, menade han, men tyckte samtidigt att frågeställningen var onödig. Han kunde inte förstå att en krog i Huddinge så allvarligt skulle äventyra nykterheten när det redan fanns 102 i Stockholm och tågen gick tätt. Arne Svensson som talade för nykterhetsfolket kunde å sin sida inte förstå att de annars så debattglada kommunalmännen plötsligt var så ömhudade. Särskilt vände han sig mot nykterhetsnämndens tillstyrkande till förslaget om utskänkningen. Kvällens varmaste applåder tillföll dock en man av folket, timmermannen Nils Karlsson, som förordade en folkrestaurang framför en representations- eller guldkrog, där han utan åthävor kunde inta sina 8 cl ”te maten”! Ni kan se Karlsson på bilden i pressklippet från Stockholms-Tidningen här intill. Där kan ni också läsa ett fylligt referat av kvällen. Än mer noggrant finns debatten redovisad i socialdemokraternas lokaltidning Vårdkasen 5/5 1951. Bilderna i övrigt visar affischen för evenemanget hämtad ur IOGT Huddinges arkiv samt annonsmaterial för Udden ur Vårdkasen 1957-58, när verksamheten övergått i privat regi.

krog200044


Bakom den vackra fasaden

vykort00031När vi började vårt historiebloggande i Backspegelns föregångare hösten 2012 handlade första inlägget om kommunalhuset. Vi tänkte återvända dit för dagens inlägg.

kopparlåda400030Året är 1968, 19 år efter det att den äldsta delen och två år efter det att biblioteksdelen och den nya förvaltningsbyggnaden är invigda. Det har nu, på oklara grunder, beslutats att ett kopparskrin ska fyllas med viktiga dokument, lödas igen och muras in i golvet nedanför stora trappan i ”gamla” kommunalhuset.

I skrinet lär finnas ritningar på byggnaden av arkitekt Sture Frölén, dokumentation kring själva arkitekttävlingen om förvaltningsbyggnaden, utdrag ur protokoll från kommunalnämnd och fullmäktige om husets tillblivelse samt en då nyskriven redogörelse för den kommunala förvaltningens historia i Huddinge, signerad, f.d. rektor Harry Claëson. Därtill placeras där mynt av alla förekommande valörer mellan 1 öre och 2 kronor från 1948. 1948, eftersom det var året då huset stod klart.

Ur Cläesons redogörelse citerar vi följande om själva invigningen den 12 november 1949:

Allt är färdigt, tjänstemännen har besatt sina rum, märkligt nog inget överflödigt, och i den stora salen har landshövdingen Karl Levinsson med maka vid sidan av representanter från Landskommunernas förbund, från Huddinges vänorter i de nordiska länderna jämte en hel rad prominenta personer tagit plats. Sedan man med sång och musik hälsat den förnäma publiken, framträdde kommunalfullmäktiges ordförande herr W. Blixman, som efter att ha tecknat byggnadens historia och nämnt en del siffror bl. a. att hela bygget kostat 1 249 718 kronor, överlämnade byggnaden till kommunalnämndens ordförande herr Eliasson. Denne framhöll i sitt svarstal bl. a. att bakom den vackra fasaden fanns så många ändamålsenliga och funktionsdugliga lokaler, att man på länge ej skulle behöva begära utökade utrymmen.

kopparlåda100027Själva inmurningsceremonin, 19 år senare, ägde rum efter ordinarie fullmäktigesammanträde den 16 december 1968. Ni kan med hjälp av den bifogade ritningen ovan leta upp stället där skinet än i dag är placerat. Därtill syns pressens (Södernyheterna) fylliga rapportering från evenemanget samt en bild från ceremonin (Wilgot Blixman till höger, fotograf okänd) och ett kolorerat vykort på kommunalhuset, (foto Ragnar Larsson, 1949). Samtliga bilder blir större om man klickar på dem.

kopparlåda200028


”Oljefabriken” strax innan rivningen

oljefabrik 5Fabriksområdet i Fullersta ofta kallat Oljefabriken hade sitt namn efter Christiernssons oljefabrik som huserade i lokalerna från ca 1917 fram till 1939. Fabriksområdet låg ungefär mellan Huddinge station och tingshuset. Centralt värre med andra ord. Före Christiernssons var här en maskinreparationsverkstad och efter 1939 en strumpfabrik (som vi skrivit om tidigare på Backspegeln). Sista större hyresgästerna var L M Ericsson som bedrev tillverkning av transmissionsutrustning i lokalerna mellan åren 1954 och 1966. Efter det förföll området och revs slutligen 1974.

oljefabrik 1

Backspegeln publicerar idag några mycket sällan sedda bilder från området strax före rivningen. Sannolikt tagna efter 1973 eftersom bilarna på en av bilderna har registreringsskyltar utan länsbokstav. Interiörbilden med takfönstren kan jämföras med den vi publicerade från strumpfabriken (7 juni 2013).  Bilderna är hämtade ur kulturnämndens arkiv men den ursprungliga källan är sannolikt en annan. Fotograf okänd. Bilden högst upp är hämtad från ett annat sammanhang. Här syns fabriken nere till höger i sin omgivning. Bilden (som är något beskuren) är tagen i mitten av 50-talet från brandstationens slangtorkartorn.

oljefabrik 700012

Har ni minnen från fabriksområdet får ni gärna bidra med en kommentar.

oljefabrik 4


Storängens industriområde

industri2000022009 togs en fördjupad översiktsplan fram för Storängen. Huvudinriktningen i planen är att omvandla området till en så kallad blandstad, där bostäder utgör huvuddelen men där verksamheter som är förenliga med bostäder får finnas kvar i området. Markägoförhållandena i Storängen är mycket varierande varför omvandlingen kommer att ske långsiktigt på fastighetsägarnas eget initiativ. En förutsättning för att omvandlingen ska kunna realiseras fullt ut är sålunda att verksamhet som är oförenlig med blandstaden flyttas. Då måste dessa företag erbjudas annan lokalisering, helst inom kommunen. Ni kan läsa mer om detta på kommunens hemsida. Den som går längs Sjödalsvägen kan dock se att förändringen påbörjats.

Storängen fick sin första stadsplan 1951. I den ingick inte bara planer för hyreshus vid Edsvägen och Ängsnäsvägen utan också industribebyggelse på den sanka delen av området. Industrier skulle lockas hit och ge huddingeborna fler arbetstillfällen. Först bebyggdes kvarteren runt Dalhemsvägen och Centralvägen – kvarteren Fabriken, Verkstaden, Hantverket, Förrådet samt Brandstegen. Marken som idag utgör Storängen bestod tidigare av jordbruksmark på gammal sjöbotten tillhörande Fullersta Gård.

Storängen 4Storängen 2

Bilderna uppifrån och ner: Åsbrinks fabrik i hörnet Sjödalsvägen/Förrådsvägen, ur Vårdkasen nr 4 1957; företagare i industriområdet, foto Göran Johansson 2009 samt översiktsbild med Dalhemsvägen och Storängsvallen högst upp, foto Boo Jonsson 1975.

industri00001


Bussnostalgi

buss 200010Idag ska Backspegeln ägna sig åt lite bussnostalgi. Mer om trafikformen som sådan än enskilda fabrikat dock: att skilja en Leyland från en Scania ingår inte i uppdraget! Att med några ord beskriva busstrafikens och kollektivtrafikens historia i Huddinge är en grannlaga uppgift. Jag har inte hittat någon bra sammanställning och vi ska inte ge oss på något försök här. Generellt kan sägas att busstrafiken i länet innan Hörjelöverenskommelsen 1964 bedrevs av en rad olika aktörer. Under 1920-talet sköttes busstrafiken av flera lokala privata företagare. I Huddinge fanns bl a Stuvsta Lokaltrafik AB. Dessa köptes sedan i allmänhet upp av större regionala bussbolag som inte sällan ägdes av länets olika järnvägsbolag (t.ex. Nynäsbanan, Roslagsbanan och statliga SJ). Just SJ trafikerade Huddinge med bland annat linjerna 3 och 6 vars linjesträckning ni kan se nedan till höger.

2113

buss 100009Den rådande ordningen med olika aktörer i länet innebar ett samordningsproblem som ledde till att resenärerna fick sämre service. Framför allt omstigningen mellan olika trafikslag och aktörer förde med sig att resorna fördyrades och bristen på samordning av tidtabeller gjorde resandet ineffektivt. Hörjelöverenskommelsen (som har sitt namn efter Nils Hörjel , stadssekreterare i Kommunikations-departementet) innebar en principöverenskommelse mellan landstingskommunen och Stockholms stad som ledde fram till att all kollektiv lokaltrafik i Stockholms län kom att samlas under AB Storstockholms Lokaltrafik.

buss 400005buss 300002

 

Bilderna uppifrån och ner: Tidtabell för Huddingelinjerna, 1960; linje 16X (?) på Sjödalsvägen, bild Spårvägsmuseet, fotograf okänd; linjekarta 1959; två bilder från bussgaragen vid Kvarnbergsplan, ca sent 60-tal-tidigt 70-tal, Huddinge kommun, okänd fotograf;  Snättringebussen på plats utanför Stuvsta station, 1940-tal, vykort ur Trafikverkets museisamling fotograf okänd. Samtliga bilder blir större om ni klickar på dem.

Jvm.KDAA13205