Var låg kurvan?

kk3Då och då reses förslag på att den exakta platsen där själva dikeskörningen vid vad som blev Kungens Kurva borde märkas ut. Och det kan ju tyckas vara en rimlig begäran. Inte minst nu när bostäder planeras och kurvan ska bli en hembygd! För den oinvigde har alltså Kungens Kurva sitt namn efter en olycka där Gustav V:s ekipage körde i diket 28 september 1946 på väg hem från en jaktresa vid Tullgarn. Problemet är att det inte alldeles lätt att veta var man skulle sätta ett sådant minnemärke; var låg själva diket, helt enkelt? Vägarnas sträckning har ändrats, nya har anlagts, bebyggelse har tillkommit, osv.

I Dagens Nyheter 1985 gjordes i alla fall ett allvarligt försök. Journalisten Eva Li Johansson hade letat upp Knut Sööhr, ett av de tunga vittnena till händelsen. Sööhr var mannen som bärgade bilen och hade klara minnen av händelsen trots att nära 40 år förflutit, han 1985 hunnit bli 72 år och avflyttat till Vagnhärad. Ni kan läsa hela artikeln längst ner. Trycket är lite svagt men ni kan som vanligt förstora för att se bättre. För säkerhets skull citerar vi avsnittet om själva placeringen:

Idag är det nästan omöjligt att hitta ”den kungliga olycksplatsen” i detta trassliga virrvarr vid sidan av E4. Men med Knut Sööhrs lokalkänndom är ingenting omöjligt. Han ledsagade DN Huddinge till en meterhög snövall, två tre hundra meter norr om Essomackens utfart och konstaterade helt lugnt – ”här var det!”

Nu har det visserligen gått ytterligare 30 år och förändringarna fortsatt men kanske kan det ge lite ledning i sökandet efter rätt plats. Är det någon av våra läsare som vet mer bestämt besked är det bara att höra av sig. Högst upp ser vi ett knappt läsbart utdrag ur DN:s förstasida 29 september 1946. Den som har tillgång till DN:s  digitala arkiv kan läsa hela reportaget där.

kk1kk2


Flytande ö i Långsjön

I dagens inlägg tänkte vi bara publicera ett pressklipp ur Huddingeposten 28/9 1977. Som en följd av höststormen slet sig en ö i Långsjön och drev från segeltorpssidan över till stuvstasidan Med tanke på att sjön ju utgör gräns mot Stockholm får man vara tacksam över att den inte drev in mot grannkommunen och därmed gav upphov till gränsdragningsproblem! Vi vet inte mycket mer om denna fråga. Vad hände sen? Bogserades ön tillbaka till Segeltorp? Ni kan läsa artikeln nedan. Klicka för att förstora.

Är det någon som minnas denna händelse och kan berätta mer? Använd i så fall gärna kommentarsfältet.

DOC061016-06102016092650-0001


Nya böcker om Huddinge

eugen00005Idag presenterar Backspegeln två alldeles nyutkomna, sinsemellan mycket olika böcker med stark Huddingeanknytning.

Om Åke Sanells bok Segeltorp municipalsamhälle 1924-1952 har vi berättat tidigare och nu är den äntligen tillgänglig. Boken handlar som synes framför allt om samhällets tid som municip men berör också kort tiden för och efter. Det handlar mycket om själva samhällsbygget med ekonomi och uppbyggnad av infrastruktur. Vi får också inblick i nöjeslivet och andra världskrigets återverkningar i lokalsamhället. Ett avsnitt berör frågan om eventuell inkorporering med Stockholm, tidigt 1950-tal. Kort sagt en fyllig bild av samhället Segeltorp under drygt 25 år.

Åke Sanell är numera pensionär men arbetade under sitt yrkesliv med ekonomistyrning och finansfrågor hos bl a Industrins Utredningsinstitut, Finansdepartementet och FN i New York.

13323762_1099578483434331_6973023596526028930_oBjörn Öijers bok När revolutionen kom till Vårby gård är en roman med starkt dokumentära inslag. Det handlar dels om politiskt arbete i miljonprogramsförorten Vårby Gård på 1970-talet. Bokens huvudperson Martin Tallid forskar i kyrkoböcker efter statarpojken Otto som hittade vårbyskatten 1871 och genom detta spår öppnar sig romanen mot Vårbys (och Huddinges) äldre historia. Boken är ganska omfattande (600 sidor) så vi har inte hunnit läsa än, men hängmattan hägrar ….!

Björn Öijer kommer ursprungligen från Linköping. Också han är numera pensionär men arbetade under många år som journalist. Bor numera i Fullersta men var under många år bosatt i just Vårby Gård och var bl a Vårby-Fittja hembygdsförenings första ordförande. Föreliggande bok är hans fjärde roman.

Björns bok går att beställa över nätet och Åkes torde gå att beställa genom Segeltorp Kulturförening. Gör det, eller be bokhandeln i Huddinge Centrum ta in böckerna!


Ikea Kungens kurva 50 år

ikea interiörNu i sommar, mitt i semesterstiltjen, passade Ikea Kungens Kurva på att fylla 50 år. Den 18 juni 1965 slogs portarna upp till vad som skulle bli företagets största varuhus (31 000 kvadratmeter vid öppnandet). Succén var omedelbar, över en halv miljon besökare första halvåret. Den runda byggnaden, själva signaturen för Ikea, ritades av Claes Knutsson, med tydlig inspiration från Guggenheimmuseet i New York.

Och nu när Ikea ska bygga nytt på platsen är det oklart vad som händer med den runda byggnaden. Den är inte som många tror K-märkt men har enligt Stockholms länsmuseum ”högt kulturhistoriskt värde”.

ikeadn00008Annonsen gällande själva invigningen publicerades i Dagens Nyheter och är hämtad ur tidningens webarkiv. Om ni klickar på den kan ni hjälpligt läsa vad där står. Till exempel om restaurangen Gästabudet där det bland annat serveras gammaldags småländsk mat som kan sköljas ner med en flaska vin! Skärholmens tunnelbana (eller centrum för den delen) fanns ju inte ännu så de allmänna kommunikationerna gick över Fruängen. En buss avgick dessutom från Zinkensdamm. Övriga bilder visar exteriör och interiör från varuhuset. Fotograf okänd.

Ikeas etablering i Huddinge är ju en del i den infekterade markaffär som under några år rådde mellan Huddinge och Stockholm. Per Wirtén har i sin utmärkta bok Där jag kommer från (Bonniers 2010) berört denna och så sent som i mars i år hade Mitt i Huddinge en artikel i ämnet som finns på tidningens hemsida.

m�belvaruhuset ikea vid kungens kurva �r invigningsklart.


Nya böcker om Huddinge

Lisma00001Att intresset för Huddinges historia är stort kan ju uppfattas som något av en truism för läsarna av denna blogg!  Men särskilt många böcker om trakten skrivs det faktiskt inte. På ”lokalhistoriska” hyllan nere hos bokhandlaren i centrum står nästan idel Stockholmslitteratur.

Desto roligare då att kunna konstatera att det nu i vår kommer inte mindre än två böcker om Huddinges historia. Åke Sanell har skrivit en bok om municipalsamhället Segeltorp åren 1924-1952.  Boken är utgiven av Segeltorps Kulturförening och Åke berättar mer om sitt arbete med denna vid en tillställning i Magasinet vid Juringe Gård söndagen den 29 mars. Läs mer på föreningens hemsida (http://www.segeltorpkultur.se/). Att Segeltorps förhållande till kommunen stundtals varit lite ansträngt framkommer i pressklippet ur Stockholmstidningen 1951 längst ner.

En flitig lokalhistoriker är ju Gunnel Jacobsen (senast aktuell med en bok om Snättringe och Långsjö) som denna gång skrivit en vacker bok om Lisma som ges ut av Huddinge Hembygdsförening (omslagsbild högst upp). Lissmas historia är lång och intressant. Visste ni t. ex. att gården under andra världskriget fungerade som ett uppsamlingsläger för sovjetiska soldater som flytt ur tysk fångenskap?

Observera att ingen av dessa böcker ännu är utgivna. Vi återkommer med närmare presentationer när vi har läst dem! Under tiden kan ni ju be tidigare nämnda bokhandel i centrum beställa dem hos utgivarna och därmed återställa ordningen på den ”lokalhistoriska” hyllan.

segeltorp00002


Invigningen av Västerängs IP

Västeräng 1Nu när Västerängs IP:s  saga tyck vara all tänkte Backspegeln uppmärksamma själva invigningen av anläggningen. Exploateringsavtalet för fastigheterna Gulsparven 4 och Kråkvik 2:5 är visserligen överklagade, så än ligger idrottsplatsen där i sakta förfall. Tanken är att den gamla anläggningen ska ge plats för flerbostadshus och en skola/förskola. I år är det jämnt 60 år sedan idrottsplatsen invigdes. Längst ner ser ni två inskannade diabilder, gissningsvis från sent 60-tal eller tidigt 70-tal. Bägge hämtade ur Fritidskontorets arkiv, fotograf okänd.Västeräng 3

Söndagen den 12 juni 1955 hölls invigningen. På programmet stod bland annat tal av kommunalnämndens ordförande Nils Eliasson, gymnastikuppvisning av Solflickorna och fotbollsmatch mellan en Huddingekombination (spelare från Huddinges, Stuvstas och Segeltorps idrottföreningar) och Djurgårdens allsvenska reservlag. Man hade önskat sig AIK:s reserver men fick alltså nöja sig med det näst bästa! Mer om evenemanget står att läsa i artikeln ur Vårdkasen härintill. Liksom omslaget till själva programmet går det att förstora genom att klicka på bilderna.

Västerängs IP är ju intimt förknippad med föreningen Segeltorps IF. Idrottsplatsen stod färdig samma år som föreningen firade 30 år. Sålunda fyller Segeltorps IF i år 90 år, vilket kommer att firas med en jubileumsdag den 9 maj. Om detta återkommer vi sannolikt längre fram.Västeräng 61 Västeräng 51


Gamla Södertäljevägen

Gamla Södertäljevägen sträcker sig från Vantörsvägen i Hägersten över kommungränsen, genom Segeltorp fram till Kungens Kurva. Det är det enda som finns kvar av den gamla landsvägen söderut som började anläggas redan på 1600-talet då Göta landsväg ersattes av denna. Vägen var senare en del av Riksväg 1 (Riksettan) som i sin tur kom att ersättas genom bygget av motorvägen Södertäljevägen, E4/E20 på 1960-talet. Vägen ansågs ökänt trafikfarlig och många fordon hamnade i diket, särskilt vintertid. Den mest berömda avkörningen skedde den 28 september 1946 då kung Gustaf V:s Cadillac hamnade i ett vattenfyllt dike vid vad som i dag heter Kungens Kurva.

Nedan syns några bilder från vägen tagna mellan 1940-70-tal. Uppifrån och ner: 1) En lastbil har kört i diket vid Segeltorps Centrum, 1940-tal. I bakgrunden syns Konsumbutiken och Shellmacken. Foto: Gunnar Olsson. 2) Gamla Södertäljevägen, vykort från 1950-talet. Villan till vänster är den s k ”Alphyddan”. De gamla uthusen t v fick rivas när en industrifastighet senare uppfördes. 3) Segeltorps Centrum omkring 1950. Bilden är tagen i riktning mot Stockholm. Foto: Gunnar Olsson. 4) Vid Zetas Trädgård, 1970-tal, Huddinge Fritidskontor, okänd fotograf.

GSÖ1GSÖ3GSÖ2zetas


Rapport från Segeltorp

Artikeln till vänster, (du kan klicka på den för att göra den större), är av det mer kuriösa slaget och kan sägas spegla lokalpressens våndor. Nämligen att fylla tidningen med relevant innehåll!

Den närmast metaaktiga texten, (en artikel som till stor del handlar om att det inte finns något att skriva en artikel om), är hämtad ur lokalbladet Huddinge Tidning 22 augusti 1924. Vi vet inte särskilt mycket om denna publikation, annat än att den startade året innan och att redaktionen bestod av Axel Gilljam och Sven Boye.

Å andra sidan kan man kanske säga att den väl speglar den lantliga idyll Huddinge en gång var. Den i texten omhuldade fjärdingsman Berglund har vi dessvärre inte hittat någon bild på, men väl på en av hans kollegor vid Huddingepolisen. Bilden nedan är på polisman Carl Sjöberg från en fest i Fullerstaparken 1930. Fotograf är Ragnar Larsson.