Huvudbiblioteket 50 år

biblioteket 1969I dag den 23/9 är det exakt 50 år sedan huvudbiblioteket på Kommunalvägen invigdes. Detta skedde gemensamt med invigningen av kommunalhusets nyare del som trots att det avviker utseendemässigt alltså är byggt samtidigt.  Biblioteksdelen anknyter ju stilmässigt bättre till kommunalhusets äldre del – den från 1948. I samtliga fall är arkitekten Sture Frölén. Lustigt nog hölls själva invigningsfestligheterna i ABF-husets studiehem. Man kan ju undra varför – kanske var inte allt klart? Nåväl, kommunpolitiker höll anförande, fanfarer smattrade, landshövdingen förrättade invigning och Bo Setterlind reciterade. I en artikel om festligheterna ur Svenska Dagbladet meddelar bibliotekarien Daisy Dahl att man redan påföljande måndag kan välkomna nya och trogna gäster till den nya byggnaden som invändigt utrustats av inredningsarkitekten Gustaf Berglund. Dahl konstaterar nöjt att här finns plats för utlåningshallar, tidningsrum, musikrum, sagorum med barnteaterscen, forskar- och studierum, TV-hall, utställningslokaler, samt arkiv- och bokmagasin. Man förstår att det nya biblioteket innebär ett rejält lyft för verksamheten.

I och med invigningen av den nya byggnaden fick biblioteket för första gången lokaler som var avsedda för verksamheten. Hittills hade man blivit lite styvmoderligt behandlade och fått överta lokaler från andra verksamheter som snart, eller rentav från början, blivit för små. Det framgår med önskvärd tydlighet i en skrivelse till kommunstyrelsen från bibliotekstyrelsens ordförande Harry Claesson, redan 1960. Claesson påpekar som en slutkläm i sin inlaga ”att biblioteket bör beredas möjlighet till en fortsatt utveckling som står i proportion till samhällets allmänna expansion”. Huddinge folkbibliotek fick sina första egentliga lokaler i Klockargården 1950 och fick sedan i mitten av 1950-talet överta hela Klockargården sedan kommunförvaltningen i sin helhet flyttat därifrån. Under åren i Klockargården växte bokbestånden från 4000 titlar (1950) till 28 000 titlar (1959). Bibliotekets yta växte under motsvarande tid från 100 till endast 250 kvadratmeter. Så man förstår att man var trångbodda.

Bibl 5000014

Vill ni läsa mer om biblioteksverksamhetens historia i Huddinge har skrifter författats till såväl 25-års som 40-årsjubileerna. Dessa finns förstås på bilioteket. Under nästa vecka planerar huvudbiblioteket att uppmärksamma jubileet med en liten utställning och en del andra arrangemang.

Illustrationerna uppifrån och ner: behagligt blekt färgdia från 1969, foto Huddinge kommun; pressklipp ur Vårdkasen, juni 1966; bild från det elegant inredda musikrummet, Dagens Nyheter Syd, 10/1 1968.

Bibl 5000012


Huddinge på webben

web3

För 25 år sedan öppnades webben upp för världen. Ni har väl inte missat att detta firas i dagarna världen över?  Ett särskilt tack riktas i detta sammanhang till Sir Tim Berners-Lee och andra internetpionjärer som gjort världen mer öppen och kommunikativ.

web1Så länge som 25 år har inte Huddinge kommun funnits på webben. Men väl i 19! 1997 lanserades kommunens officiella hemsida och presenterades i Vårt Huddinge. I artikeln här intill (klicka för att förstora) talas om den explosionsartade ökningen av internetanvändandet och vad som ska finnas på sidan. Mestadels handlar det om envägskommunikation. Länge fungerade hemsidan som ett slags digital broschyr.

Sedan dess har webbplatsen funnits i flera olika inkarnationer och graden av interaktivitet har givetvis ökat. Den grafiska presentationen har förbättrats – inte minst genom själva mediets utveckling. Och snart är det dags för en ny stor förändring som lanseras till hösten. Man talar nu om en servicewebb som (än) mer utgår från besökaren och ger denne möjlighet att uträtta sina ärenden och få svar på frågor. ”Förutom att hjälpa våra besökare så kan en ny webbplats också minska belastningen på vår organisation, när besökarna kan hitta svar på sina frågor på egen hand”, menar man på Kommunikationsavdelningen.

Ovan och nedan kan ni se lite skärmdumpar från webbplatsen genom åren. I tur och ordning från 1999, 2003 och 2005. En del av dessa är från webbplatsen WaybackMachine som arkiverar exempel på gamla webbsidor från bl a myndigheter. Sök på huddinge.se så hittar ni strösidor så långt tillbaka som 1998.

web2 web4


Huddingeprofiler: Konditor Frans Oscar Isaacsson

bap2Frågan om ett nytt kommunhus har som ni säkert sett engagerat kommuninnevånarna och många ifrågasätter lämpligheten att placera huset i anslutning till Sjödalsparken. Att nagga parken i kanten är det som upprör mest. Inte minst att den gröna lilla kullen försvinner, känd bland Huddingeborna som ”Isakssons kulle”.

Men vem var egentligen denne Isaacsson (korrekt stavning) och hur såg han egentligen ut?

Frans Oscar Isaacsson föddes 1861 i Närke och sökte sig till Stockholm som 19-åring. Efter några år med diverse jobb slog han sig på bagaryrket och öppnade snart egen kaférörelse. Tillsammans med systern Klara innehade han bageri med servering och även övernattningsmöjligheter vid såväl Döbelsgatan som Hornstull. 1912 flyttade man till Huddinge, byggde hus vid – rätt gissat – Isaacssons kulle, med bageri i bottenvåningen och servering mer strategiskt nere vid Kommunalvägen (eller Huddingevägen som det var då).

isak1Vid sidan av sitt yrkesliv var Isaacsson även aktivt troende. Redan i ungdomen hade han dragits till frikyrkorörelsen och var medlem i huvudstadens första baptistförsamling Betel. Väl i Huddinge var han med att starta föreningen Sällskapet Rätt och Sanning med syfte att skapa förutsättningar för en egen predikolokal. 1929 nådde man målet då den nya Baptistkyrkan kunde invigas vid Paradisbacken. Isaacsson hade nog helst sett att denna placerades på kullen vi nuvarande Sjödalsparken men kyrkan blev ju fin och den står där än idag. Vill man läsa mer om Isaacsson rekommenderas de ”memoarer” som finns bevarade i Baptistförsamlingens arkiv i kommunarkivet. Dessa är snarare glimtar och hågkomster av religiös karaktär än en regelrätt levnadsbeskrivning men är ändå en fascinerande inblick i huddingeprofilens liv. Frans Oscar Isaacsson dog 1936.

isak2

Så gäller det då den enda kända bilden av Isaacsson (höst upp). Föreställer den Frans Oscar eller inte? Fotografen Ragnar Larsson, som kände Isaacsson väl, verkar tveka om identifieringen. Är det möjligen sotarmästare Pettersson istället? Bilden är hämtad ur baptistförsamlingens arkiv, och de verkar ju säkra på sin sak. Ni kan läsa mer om detta i Olle Magnussons bok om Larssons Huddinge. I övrigt har jag hämtat uppgifter ur Alf Nordströms Huddingeprofiler och ur baptistförsamlingens arkiv.

bap1

Bilderna uppifrån och ner: porträttbild av (förmodligen) Isaacsson, år och fotograf okänd; Isaacssons bageri, ungefär mellan kullen och Kommunalvägen i höjd med Grillpalatset, foto Ragnar Larsson 1927; Huddinge poliskår har kafferast på Isaacsson konditori, foto Larsson 1930 samt taklagsfest för baptistkyrkan, nuvarande Paradisbacken, fotograf okänd 1929.


Lay Abouts – nästa stora grej från Huddinge

layabout

En särskilt avkopplande syssla på sommaren är att bläddra igenom buntar med gamla veckotidningar. Här kan man läsa om äldre tiders kändisskvaller på behörigt avstånd, vilket på något sätt gör det mer tolerabelt. Bildjournalen nr 10 1966 domineras av rubriker av typen: ”Hon hotas till livet – för att hon gillar Shanes”. Men i detta nummer hittar jag också notisen rörande Huddingebandet Lay Abouts ovan. Någon som minns dem? De är tydligen nästa stora sak från Huddinge efter Arne Jones-statyn och Shamrocks (se inlägg 3 maj 2013). Närmare efterforskning ger vid handen att Huddingekopplingen inte är absolut: möjligen bildades bandet i Blackeberg och killen i mitten Curt Jalmo, bandets sångare, lär vara bördig från Bromma.

R-7503236-1442829661-8434_jpegEn singel blev det dock (vad jag vet): So long Fanny/Funny feelin´ från 1967. Finns på Youtube –  surfa in och spisa, vettja! Bild på skivan har ni härintill.  Jalmo gjorde senare i början av 70-talet en svårbeskriven solo-lp: ”Ängel med krossade höfter” som högaktas i vissa kretsar. Gå in på Youtube och hör honom recitera egna dikten ”Janis Joplin” till orgelkomp i form av Bachs Toccata och Fuga. Obeskrivligt var ordet!

Annars har ingen vad jag vet försökt sammanfatta Huddinges pophistoria i text eller på skiva. Närmast kommer väl Lions i Huddinge som för ett antal år sedan gav ut en CD med musik från 60-talet med rötterna i Huddinge. Här finns dock inte Lay Abouts med. Skivan är sannolikt inte lätt att få tag i idag men här nedanför kan ni läsa Hans-Dieter Feichtingers fylliga text från omslaget.

musik1 musik2

 

 


Nya böcker om Huddinge

eugen00005Idag presenterar Backspegeln två alldeles nyutkomna, sinsemellan mycket olika böcker med stark Huddingeanknytning.

Om Åke Sanells bok Segeltorp municipalsamhälle 1924-1952 har vi berättat tidigare och nu är den äntligen tillgänglig. Boken handlar som synes framför allt om samhällets tid som municip men berör också kort tiden för och efter. Det handlar mycket om själva samhällsbygget med ekonomi och uppbyggnad av infrastruktur. Vi får också inblick i nöjeslivet och andra världskrigets återverkningar i lokalsamhället. Ett avsnitt berör frågan om eventuell inkorporering med Stockholm, tidigt 1950-tal. Kort sagt en fyllig bild av samhället Segeltorp under drygt 25 år.

Åke Sanell är numera pensionär men arbetade under sitt yrkesliv med ekonomistyrning och finansfrågor hos bl a Industrins Utredningsinstitut, Finansdepartementet och FN i New York.

13323762_1099578483434331_6973023596526028930_oBjörn Öijers bok När revolutionen kom till Vårby gård är en roman med starkt dokumentära inslag. Det handlar dels om politiskt arbete i miljonprogramsförorten Vårby Gård på 1970-talet. Bokens huvudperson Martin Tallid forskar i kyrkoböcker efter statarpojken Otto som hittade vårbyskatten 1871 och genom detta spår öppnar sig romanen mot Vårbys (och Huddinges) äldre historia. Boken är ganska omfattande (600 sidor) så vi har inte hunnit läsa än, men hängmattan hägrar ….!

Björn Öijer kommer ursprungligen från Linköping. Också han är numera pensionär men arbetade under många år som journalist. Bor numera i Fullersta men var under många år bosatt i just Vårby Gård och var bl a Vårby-Fittja hembygdsförenings första ordförande. Föreliggande bok är hans fjärde roman.

Björns bok går att beställa över nätet och Åkes torde gå att beställa genom Segeltorp Kulturförening. Gör det, eller be bokhandeln i Huddinge Centrum ta in böckerna!


Regnväder, Balingsta

rengvader_balingstaFör drygt 60 år sedan, i mars-april 1956 anordnade ABF i Huddinge en kulturvecka. Under detta arrangemang lyckades man få Prins Eugens Waldermarsudde att låna ut tre verk av målarprinsen. Tre verk som är tillkomna vid Balingsta 1891. Ni kan läsa lite mer i klippet här nedan. Bilden härintill föreställer Balingsta i regnväder. Klicka för att förstora.

Vid Balingsta fick Eugen för första gången leva ett äkta och fritt konstnärsliv, enligt museets hemsida. we_00021-300x400Umgänget med konstnärskamrater som besökte honom eller bodde i närheten hade en positiv inverkan på både prinsen själv och hans måleri. Här kunde prins Eugen helt och fullt koncentrera sig på sitt måleri och han utförde ett relativt stort antal målningar. Tre av dessa hamnade alltså i ABF:s lokaler. Vore det inte läge för t. ex. Fullersta Gårds konstmuseum att göra om bedriften?

Texten som beskriver utställningen är hämtad ur ABF:s verksamhetsberättelse från 1955/56 och bilderna på tavlorna Våren och Regnväder, Balingsta är hämtade från Waldermarsuddes hemsida.

eugen00004

 


Huddinge Jazz & Blues 25 år!

Huddinge%20Jazz%202016Den 27-28 maj är det Huddinge Jazz & Bluesfestival i Sjödalsparken. Som vanligt skulle man kunna säga eftersom festivalen i år fyller 25 år. Ett av dragplåstren detta år är den amerikanske tenoristen Scott Hamilton. Ni kan se programmet härintill.

1992 avhölls sålunda det första arrangemanget (under namnet Huddinge Jazzdagar). Då liksom nu var allt gratis. Platsen var den samma,  nämligen Sjödalsparken.  Arrangör var Sjödalen-Fullersta kommundelsförvaltning. Numera har sedan ett par år Huddinge jazzförening stått som arrangör i samarbete med bl a Huddinge kommun.

Detta första år drabbades dessvärre av ett sent återbud då Monica Zetterlund tvingades ställa in efter en fallolycka – i princip på väg till spelningen. jazz100005 Konferencier var en annan Monica, nämligen Huddinges egen Dominique. Festivalen blev trots avhoppet en omdedelbar succé men av klippet härintill ur Vårt Huddinge (nr 4, 1992) kan man ändå ana att arrangemanget var lite av ett vågspel och att fortsättningen inte var säkrad. Hur det blev med den saken vet vi ju nu!

Tills vidare hukar vi under paraplyerna och önskar oss lika fint väder som på bilderna nedan från festivalen 1998. I tur och ordning pianisterna Charlie Norman och Esbjörn Svensson och underst publiken. Foto: Kultur- och fritidsförvaltningen.

jazz300007 jazz400008

jazz200006


Offentlig konst i Huddinge

Eno foto Alice ÖbergFör ett par veckor sedan var musikern och konstnären Brian Eno på besök i Kästa skola. Han invigde då ett konstverk han gjort tillsammans med eleverna på skolan. Konstverket heter ”77 Million Paintings for Kästa School” och består av ett antal skärmar som slumpmässigt visar ett urval av 500 bilder och musik. Antalet bilder ska utökas med elevernas egna alster.  Bilderna visas olika länge vilket gör att man varje gång man tittar på konstverket ser något unikt. Spännande! Bilden på Brian Eno och några av skoleleverna är tagen av Alice Öberg och är hämtad från kommunens webbplats.

hjort100052Den offentliga konsten i Huddinge är ganska flitigt beskriven. Bl a har Huge gett ut två böcker de sista åren, dels om ”Offentlig konst i Flemingsberg” och ett mer översiktligt verk med den retoriska titeln ”Är det någon som har sett konsten?”.  I den senare uppmärksammar Olle Magnusson flera exempel på konsten i det offentliga rummet – konst som vi ofta bara passerar. Den som ger sig tid att stanna upp bjuds på en konstrunda öppen för alla.

hjort300054Ett av de äldre exemplen på offentlig konst i Huddinge är Bror Hjorts folkkära bronsstaty ”Flicka med fruktkorg” som stått utanför kommunalhuset sedan 1951. I det ofullständiga pressklippet härintill (Dagens Nyheter 30/9 1951) ser vi både konstnären och modellen uppställda kring verket. Av texten kan vi utläsa att flickan visar sig vara en Uppsalastudent klädd i en Vingåkersdräkt! Den välfyllda äppelkorgen lär i alla fall anspela på Huddinges tusentals villaträdgårdar, där skördearbetet och äppelmostillverkningen i huvudsak sköttes av Huddinges husmödrar. Färgbilden till vänster är hämtad från en trycksak utgiven av kommunen.

På bilden nedanför syns bland annat kommunstyrelsens ordförande Wilgot Blixman bredvid statyn (tvåa från vänster, okänd fotograf, bild tagen 1953). Inte mer än rätt kan man tycka eftersom han genom avancerad insamlings- och tiggeriverksamhet såg till att inte bara X-ets väldiga fresk i sessionssalen utan också Hjorts staty kunde finansieras. När kommunalhuset stod färdigt fanns nämligen inga pengar kvar till konstnärlig utsmyckning!

hjort200053


Nyboda Hembygds- och skolmuseum 50 år

nyboda100046Besökare till Huddinge kommun brukar ofta undra över den lilla stuga som ligger på Kommunalvägens vänstra sida i riktning mot centrum. Vi som gått i skola i Huddinge vet besked. Nästan alla av oss har någon gång besökt hembygds- och skolmuseet Nyboda. Den 26 januari 1966, alltså för jämnt 50 år sedan, invigdes det nya museet.

nyboda100045Nyboda är ett hus med historia. Den nuvarande byggnaden lär ha uppförts på 1860-talet av klockaren Svante Hallgren för att tjänstgöra som bostad. Dessförinnan finns Nyboda upptaget på Tomtberga ägor och finns belagt i husförhörslängder så tidigt som 1744. Här har också varit slöjdsal, småskola och telefonstation.  Kommunen köpte senare Nyboda, rustade så småningom upp fastigheten och använde den som förråd för den samling bruks- och allmogeföremål man på 50-talet övertagit från hembygdsföreningens Jonas Dahlin. Dessa föremål kom sedan att utgöra grunden för det nya hembygds- och skolmuseet.

Museet kan synas litet men innehåller ändå en hel del. På nedre våningen finns ett rum som visar bilder, kartor och annat från gamla Huddinge. Här finns även en skolsal från sent 1800-tal med böcker och slöjdföremål. På övervåningen visas föremål från självhushållets tid, bland annat jordbruksredskap, köksattiraljer och textilier.

nyboda400048

   

Om de femtio åren ska firas på något särskilt sätt framgår inte av föreninges hemsida, men vill ni besöka museet är det öppet kl 12:00-15:00 helgfria söndagar fr o m 10/1 t o m 24/4. För visningar för grupper och skolklasser övriga tider ombeds ni kontakta föreningen. Kontaktuppgifter och mycket annat intressant finns på Huddinge Hembygdsförenings hemsida.

Bilderna visar uppifrån och ner: Nyboda 1940, foto Ragnar Larsson; pressklipp i samband med invigningen ur Stockholmstidningen 27 januari 1966; interiör från köket, vykort Huddinge Hembygdsförening, fotograf och år okänt samt Huddinge telefonstation i Nyboda 1942, foto Ragnar Larsson. Bilderna går att förstora.

nyboda300047


Huddinge i musiktexter

de_langa_rulltrapporna_i_flemingsbe-34926147-frntlI dagarna släpps jazzsaxofonisten Per Texas Johanssons nya album De Långa Rulltrapporna I Flemingsberg. Skivan, som är Pers första på hela 16 år, har mötts av mycket fina recensioner i pressen. Under det långa upphållet har Johansson delvis lämnat musiken och utbildat sig till-, och varit verksam som både sjuk- och narkossköterska. Med själva titeln avses givetvis rulltrapporna från Flemingsbergs Pendeltågsstation upp mot Södertörns Högskola och Pers tidigare arbetsplats på Karolinska Huddinge. I en intervju i musikmagasinet Lira säger Per:

”Det är både ångest och annat i de där rulltrapporna. Människor som ska till sjukhuset eller därifrån när de kanske träffat en anhörig.”

Skivtiteln får Backspegeln att fundera över hur Huddinge i allmänhet skildrats i musiktexter. För något år sedan hade webtidningen Mitt i Flempan en fyllig artikel om Sju tidlösa låtar med Huddingetema (hemsida: studentreportrarna.sh.se). Vi lånar en hel del av innehållet därifrån.

646095Sammanfattningsvis ger exemplen i artikeln en ganska dyster och problemorienterad bild av Huddinge – inga utsikter från natursköna nejder precis! Hoola Bandoola Band skildrar ett liv bland betongen som inte motsvarat förväntningarna: Huddinge, Huddinge, vad blev det av oss?/Allt som vi drömde och talade om?/Kuponger, rabattkort och andra reklamtricks/var det det som vi väntade av livet en gång?  Thåström skildrar utan vidare omskrivningar en Skyltfönsterdrottnings/ Domusgudinnas  flyende ungdom i Miss Huddinge 1972. Love Antell tar oss med till ett Vårby Gård: Bakom höga husen och planken/På parkeringen går alarmen/ Så kom om ni kan, kom om ni vill/ Till pokerkväll i Vårby gård. Rapduon Mohammed Ali skildrar livet i Visättra: Jag är ingen postkodsmiljonär/Är från ett område där postrån är ett alternativ/För att bli miljonär.

Huddingesonen Orup, som tidigare ju konstaterat att Stockholm har blivit kallt, utgör undantaget som möjligen bekräftar regeln i sin låt Huddinge . Här möter vi vår hemort med mera positiva förtecken, genom en tjej som är målmedveten och självsäker men också hårdare än stål : När hon går förbi på gatan / har hon redan valt sitt mål. Tack för det!

Har ni andra exempel på låtar med Huddingetema får ni gärna bidra i kommentarsfältet. Jag vet att bl a Hela Huset Skakar skaldat om Flempans Centrum /som har en egendomlig charm, men det borde finnas fler. Bilden längst ner visar Thomas Orup Eriksson på scen med Intermezzo i Huddinge, sent 70-tal/tidigt 80-tal. Bilden är från Fritidskontoret och är beskuren.

orupkopia