Regnväder, Balingsta

rengvader_balingstaFör drygt 60 år sedan, i mars-april 1956 anordnade ABF i Huddinge en kulturvecka. Under detta arrangemang lyckades man få Prins Eugens Waldermarsudde att låna ut tre verk av målarprinsen. Tre verk som är tillkomna vid Balingsta 1891. Ni kan läsa lite mer i klippet här nedan. Bilden härintill föreställer Balingsta i regnväder. Klicka för att förstora.

Vid Balingsta fick Eugen för första gången leva ett äkta och fritt konstnärsliv, enligt museets hemsida. we_00021-300x400Umgänget med konstnärskamrater som besökte honom eller bodde i närheten hade en positiv inverkan på både prinsen själv och hans måleri. Här kunde prins Eugen helt och fullt koncentrera sig på sitt måleri och han utförde ett relativt stort antal målningar. Tre av dessa hamnade alltså i ABF:s lokaler. Vore det inte läge för t. ex. Fullersta Gårds konstmuseum att göra om bedriften?

Texten som beskriver utställningen är hämtad ur ABF:s verksamhetsberättelse från 1955/56 och bilderna på tavlorna Våren och Regnväder, Balingsta är hämtade från Waldermarsuddes hemsida.

eugen00004

 


Huddinge Jazz & Blues 25 år!

Huddinge%20Jazz%202016Den 27-28 maj är det Huddinge Jazz & Bluesfestival i Sjödalsparken. Som vanligt skulle man kunna säga eftersom festivalen i år fyller 25 år. Ett av dragplåstren detta år är den amerikanske tenoristen Scott Hamilton. Ni kan se programmet härintill.

1992 avhölls sålunda det första arrangemanget (under namnet Huddinge Jazzdagar). Då liksom nu var allt gratis. Platsen var den samma,  nämligen Sjödalsparken.  Arrangör var Sjödalen-Fullersta kommundelsförvaltning. Numera har sedan ett par år Huddinge jazzförening stått som arrangör i samarbete med bl a Huddinge kommun.

Detta första år drabbades dessvärre av ett sent återbud då Monica Zetterlund tvingades ställa in efter en fallolycka – i princip på väg till spelningen. jazz100005 Konferencier var en annan Monica, nämligen Huddinges egen Dominique. Festivalen blev trots avhoppet en omdedelbar succé men av klippet härintill ur Vårt Huddinge (nr 4, 1992) kan man ändå ana att arrangemanget var lite av ett vågspel och att fortsättningen inte var säkrad. Hur det blev med den saken vet vi ju nu!

Tills vidare hukar vi under paraplyerna och önskar oss lika fint väder som på bilderna nedan från festivalen 1998. I tur och ordning pianisterna Charlie Norman och Esbjörn Svensson och underst publiken. Foto: Kultur- och fritidsförvaltningen.

jazz300007 jazz400008

jazz200006


Offentlig konst i Huddinge

Eno foto Alice ÖbergFör ett par veckor sedan var musikern och konstnären Brian Eno på besök i Kästa skola. Han invigde då ett konstverk han gjort tillsammans med eleverna på skolan. Konstverket heter ”77 Million Paintings for Kästa School” och består av ett antal skärmar som slumpmässigt visar ett urval av 500 bilder och musik. Antalet bilder ska utökas med elevernas egna alster.  Bilderna visas olika länge vilket gör att man varje gång man tittar på konstverket ser något unikt. Spännande! Bilden på Brian Eno och några av skoleleverna är tagen av Alice Öberg och är hämtad från kommunens webbplats.

hjort100052Den offentliga konsten i Huddinge är ganska flitigt beskriven. Bl a har Huge gett ut två böcker de sista åren, dels om ”Offentlig konst i Flemingsberg” och ett mer översiktligt verk med den retoriska titeln ”Är det någon som har sett konsten?”.  I den senare uppmärksammar Olle Magnusson flera exempel på konsten i det offentliga rummet – konst som vi ofta bara passerar. Den som ger sig tid att stanna upp bjuds på en konstrunda öppen för alla.

hjort300054Ett av de äldre exemplen på offentlig konst i Huddinge är Bror Hjorts folkkära bronsstaty ”Flicka med fruktkorg” som stått utanför kommunalhuset sedan 1951. I det ofullständiga pressklippet härintill (Dagens Nyheter 30/9 1951) ser vi både konstnären och modellen uppställda kring verket. Av texten kan vi utläsa att flickan visar sig vara en Uppsalastudent klädd i en Vingåkersdräkt! Den välfyllda äppelkorgen lär i alla fall anspela på Huddinges tusentals villaträdgårdar, där skördearbetet och äppelmostillverkningen i huvudsak sköttes av Huddinges husmödrar. Färgbilden till vänster är hämtad från en trycksak utgiven av kommunen.

På bilden nedanför syns bland annat kommunstyrelsens ordförande Wilgot Blixman bredvid statyn (tvåa från vänster, okänd fotograf, bild tagen 1953). Inte mer än rätt kan man tycka eftersom han genom avancerad insamlings- och tiggeriverksamhet såg till att inte bara X-ets väldiga fresk i sessionssalen utan också Hjorts staty kunde finansieras. När kommunalhuset stod färdigt fanns nämligen inga pengar kvar till konstnärlig utsmyckning!

hjort200053


Nyboda Hembygds- och skolmuseum 50 år

nyboda100046Besökare till Huddinge kommun brukar ofta undra över den lilla stuga som ligger på Kommunalvägens vänstra sida i riktning mot centrum. Vi som gått i skola i Huddinge vet besked. Nästan alla av oss har någon gång besökt hembygds- och skolmuseet Nyboda. Den 26 januari 1966, alltså för jämnt 50 år sedan, invigdes det nya museet.

nyboda100045Nyboda är ett hus med historia. Den nuvarande byggnaden lär ha uppförts på 1860-talet av klockaren Svante Hallgren för att tjänstgöra som bostad. Dessförinnan finns Nyboda upptaget på Tomtberga ägor och finns belagt i husförhörslängder så tidigt som 1744. Här har också varit slöjdsal, småskola och telefonstation.  Kommunen köpte senare Nyboda, rustade så småningom upp fastigheten och använde den som förråd för den samling bruks- och allmogeföremål man på 50-talet övertagit från hembygdsföreningens Jonas Dahlin. Dessa föremål kom sedan att utgöra grunden för det nya hembygds- och skolmuseet.

Museet kan synas litet men innehåller ändå en hel del. På nedre våningen finns ett rum som visar bilder, kartor och annat från gamla Huddinge. Här finns även en skolsal från sent 1800-tal med böcker och slöjdföremål. På övervåningen visas föremål från självhushållets tid, bland annat jordbruksredskap, köksattiraljer och textilier.

nyboda400048

   

Om de femtio åren ska firas på något särskilt sätt framgår inte av föreninges hemsida, men vill ni besöka museet är det öppet kl 12:00-15:00 helgfria söndagar fr o m 10/1 t o m 24/4. För visningar för grupper och skolklasser övriga tider ombeds ni kontakta föreningen. Kontaktuppgifter och mycket annat intressant finns på Huddinge Hembygdsförenings hemsida.

Bilderna visar uppifrån och ner: Nyboda 1940, foto Ragnar Larsson; pressklipp i samband med invigningen ur Stockholmstidningen 27 januari 1966; interiör från köket, vykort Huddinge Hembygdsförening, fotograf och år okänt samt Huddinge telefonstation i Nyboda 1942, foto Ragnar Larsson. Bilderna går att förstora.

nyboda300047


Huddinge i musiktexter

de_langa_rulltrapporna_i_flemingsbe-34926147-frntlI dagarna släpps jazzsaxofonisten Per Texas Johanssons nya album De Långa Rulltrapporna I Flemingsberg. Skivan, som är Pers första på hela 16 år, har mötts av mycket fina recensioner i pressen. Under det långa upphållet har Johansson delvis lämnat musiken och utbildat sig till-, och varit verksam som både sjuk- och narkossköterska. Med själva titeln avses givetvis rulltrapporna från Flemingsbergs Pendeltågsstation upp mot Södertörns Högskola och Pers tidigare arbetsplats på Karolinska Huddinge. I en intervju i musikmagasinet Lira säger Per:

”Det är både ångest och annat i de där rulltrapporna. Människor som ska till sjukhuset eller därifrån när de kanske träffat en anhörig.”

Skivtiteln får Backspegeln att fundera över hur Huddinge i allmänhet skildrats i musiktexter. För något år sedan hade webtidningen Mitt i Flempan en fyllig artikel om Sju tidlösa låtar med Huddingetema (hemsida: studentreportrarna.sh.se). Vi lånar en hel del av innehållet därifrån.

646095Sammanfattningsvis ger exemplen i artikeln en ganska dyster och problemorienterad bild av Huddinge – inga utsikter från natursköna nejder precis! Hoola Bandoola Band skildrar ett liv bland betongen som inte motsvarat förväntningarna: Huddinge, Huddinge, vad blev det av oss?/Allt som vi drömde och talade om?/Kuponger, rabattkort och andra reklamtricks/var det det som vi väntade av livet en gång?  Thåström skildrar utan vidare omskrivningar en Skyltfönsterdrottnings/ Domusgudinnas  flyende ungdom i Miss Huddinge 1972. Love Antell tar oss med till ett Vårby Gård: Bakom höga husen och planken/På parkeringen går alarmen/ Så kom om ni kan, kom om ni vill/ Till pokerkväll i Vårby gård. Rapduon Mohammed Ali skildrar livet i Visättra: Jag är ingen postkodsmiljonär/Är från ett område där postrån är ett alternativ/För att bli miljonär.

Huddingesonen Orup, som tidigare ju konstaterat att Stockholm har blivit kallt, utgör undantaget som möjligen bekräftar regeln i sin låt Huddinge . Här möter vi vår hemort med mera positiva förtecken, genom en tjej som är målmedveten och självsäker men också hårdare än stål : När hon går förbi på gatan / har hon redan valt sitt mål. Tack för det!

Har ni andra exempel på låtar med Huddingetema får ni gärna bidra i kommentarsfältet. Jag vet att bl a Hela Huset Skakar skaldat om Flempans Centrum /som har en egendomlig charm, men det borde finnas fler. Bilden längst ner visar Thomas Orup Eriksson på scen med Intermezzo i Huddinge, sent 70-tal/tidigt 80-tal. Bilden är från Fritidskontoret och är beskuren.

orupkopia


Skivspisande i Huddinge

Nu för tiden, när konsumerandet av musik sker med endast en knapptryckning och upplevelsen oftast är helt individuell kan det vara på sin plats att påminna andra tider och andra forum.

Kvicklyskivbar

På 50-talet när skivspelare ännu inte fanns i alla hem anordnades lyssnarcirklar flitigt, ofta i studieförbundens regi. Tanken var att på ett metodiskt sätt tillägna sig delar av musikhistorien under avspända former genom att blanda inläsning med lyssningsexempel. Det kunde handla om den klassiska musikens mästare eller spisande av jazz. Här nedanför syns ett par exempel ur ABF i Huddinges verksamhet. Bilden på kvinnorna är från 1956 och programmet Musikens Mästare, som presenteras som följer: En lyssnarcirkel för husmödrar, som behöver ett par timmars avkoppling i veckan kring musik och en kopp kaffe. Lägg särskilt märke till vem som sköter själva apparaturen. Bilden är tagen av Ragnar Larsson. Därunder syns också en bild på idel grabbar i cirkeln Vi spisar jazz. Här är programmet något mera ambitiöst: Utöver skivspisen och diskussionerna blir det levande musik. Jam-lystna stockholmsamatörer och någon riktig storstjärna inbjudes att ”jamma” tillsammans med våra egna lovande förmågor, heter det i programmet.  Bilden är från sent 50-tal, fotograf B. Jansson.

musik 300028

musik 200027musik100026Skivaffärer har alltid varit något av en bristvara i Huddinge – närheten till Stockholm spelar säkert in. Länge köpte man sina plattor på radioaffärer eller varuhus. Bilden högst upp är hämtad från Kvicklys skivbar i Huddinge centrum, ca 1960 (från KF:s arkiv, fotograf okänd). Mig veterligt har Huddinge bara haft en skivaffär riktigt värd namnet: Mr Blues på Kvarnbergsplan. Protestera gärna om ni inte håller med!  Med det menar jag en affär som exklusivt sålde skivor (och kassetter) och där innehavaren var en kunnig entusiast som gärna delade med sig av tips i någon slags folkbildande anda. Den lilla bilden visar ett kvitto från Mr Blues där vi kan se att en singel 1974 kostade 9 kr och en LP 22 kr.

I sammanhanget får vi inte heller glömma bibliotekens roll som spridare av inspelad musik. Bibliotekens skivsamlingar var ofta påfallande allsidiga. Även om inköpspolitiken favoriserade klassisk-, jazz- och folkmusik kunde man ta del av såväl Black Sabbath som Karl-Heinz Stockhausen. Den ena snurrade något oftare än den andra på skivtallrikarna! Skivor började köpas in i mitten av 60-talet och resterna av samlingen som stått magasinerad i kommunhuset såldes slutligen för ett par år sedan. Samtidigt som vinylskivan åter började komma i ropet!


Post festum

Nedan ser ni några exempel ur en lite gåtfull serie bilder som finns i kommunarkivet. De visar Huddinge Manskörs sommarfest som gick av stapeln den 22 juli 1939 i Fullersta Park. Det är bara det att samtliga foton är tagna efter det att musiken tystnat och alla har gått hem. Det ligger något förebådande över bilderna, som om det nära förestående kriget kastat sin skugga över arrangemanget. Men det är väl kanske så det ser ut post festum.

Med dessa bilder (fotograf okänd) tar vi ett litet sommaruppehåll och hoppas att ni liksom manskören kontrakterat vackert väder!

fest 100005fest 200007fest 300006


TV-historia från Flemingsberg

TV 2000051987 startades närradiostationen Radio Huddinge. Verksamheten kom att övergå till TV-mediet från mitten av 90-talet. Detta har Lasse Jansson skrivit om i webbpublikationen Magasin Huddinge: (http://www.magasinhuddinge.se/artiklar/stationen-som-forsvann/).

Men faktum är att Huddinge redan 1980 varit först med När-TV i hela riket. Detta år gjordes försök med När-TV i västra Flemingsberg. Projektet var en försöksverksamhet initierad av Närradiokommittén. En projektledare anställdes och utrustning betalades av kommun. Utbildning av funktionärer genomfördes, bl a med hjälp från Dramatiska Institutet. Anledningen till att man valde just Flemingsberg berodde dels på tekniska förutsättningar, men också för att området ansågs som ett socialt problemområde, vilket framgår av artikeln ur Dagens Nyheter från november 1980 härintill. Tv-tablån till höger är en av de första. (Klicka på bilderna för att göra dem större).TV 300006

TV 400007Programmen kom sedan att produceras av områdets föreningar som dock redan från starten hade svårt att avsätta folk till verksamheten. Vad som hände med När-TV satsningen när projektet avslutades har jag inte kunnat utröna. Någon som minns och vet besked? Kommentera då gärna eller skicka ett mail på adressen till höger.

På bilden nedan syns bl a projektledaren Madeleine Bergh (nr 2 till höger om TV:n) och Arthur Wadman, centerledare och kommunalråd (längst till höger). Fotograf Stig Almqvist 1980. TV-tablån är en av de första.

TV 100004


Samebyn i Paradiset

same200010Paradisets skogar i Hanveden är Huddinges största sammanhängande skogsområde och anses vara länets äldsta boplats. Området har sitt förpliktande namn efter torpet Paradiset som idag fungerar som raststuga och som startpunkt för ett flertal vandringsleder inom Hanvedens skogsområde. En av dessa vandringsleder heter Sameslingan och utgör en ca 5 km lång vandring bland annat i anslutning till sjöarna Trehörningen och Långsjön (inte att förväxlas med sjöarna med samma namn i Stuvsta/Snättringe).  Sameslingan heter så för att det tidigare fanns ett sameläger vid sjön Trehörningen. Vid området där Ugglekojan ligger finns de sista resterna av de en gång stolta planerna på ett samiskt centrum, till stor del skapat av eldsjälen Aslak Partapuoli. Drivande i tillkomsten var Same Siita, en förening för samer i förskingringen som bildades redan på 1940-talet. På 1950-talets mitt fick föreningen arrendera marken kring Trehörningen av dåvarande ägaren Stockholms Stad. Numera tillhör marken Huddinge Kommun. Man började därefter planera för en sameby med plats för kåtor, kyrkkåta, visthusbod, brunn och en samlingsstuga m m. Särskilt många av dessa byggnader kom inte till och 1970-talet markerar en nedgångsperiod i verksamheten. Till slut revs det förfallna samelägret 1994.

same300011Vill ni läsa mer om samelägret rekommenderas en fyllig historik från Föreningen Paradiset Hanvedens vänners hemsida (http://www.paradiset-hanveden.se/his.html). På hemsidan kan ni också läsa mer om Paradisets historia och om vandringslederna i området.

Bilderna är tagna ur en broschyr från 1960-talet, hämtade ur Föreningen Paradiset Hanvedens vänners arkiv som finns bevarat i kommunarkivet. Som synes vajar grannkommunens flagga på flaggstången. Pressklippet är ur Aftonbladet 28 april 1967. Som vanligt går det att klicka på bilderna för att förstora.

same4


Nya böcker om Huddinge

Lisma00001Att intresset för Huddinges historia är stort kan ju uppfattas som något av en truism för läsarna av denna blogg!  Men särskilt många böcker om trakten skrivs det faktiskt inte. På ”lokalhistoriska” hyllan nere hos bokhandlaren i centrum står nästan idel Stockholmslitteratur.

Desto roligare då att kunna konstatera att det nu i vår kommer inte mindre än två böcker om Huddinges historia. Åke Sanell har skrivit en bok om municipalsamhället Segeltorp åren 1924-1952.  Boken är utgiven av Segeltorps Kulturförening och Åke berättar mer om sitt arbete med denna vid en tillställning i Magasinet vid Juringe Gård söndagen den 29 mars. Läs mer på föreningens hemsida (http://www.segeltorpkultur.se/). Att Segeltorps förhållande till kommunen stundtals varit lite ansträngt framkommer i pressklippet ur Stockholmstidningen 1951 längst ner.

En flitig lokalhistoriker är ju Gunnel Jacobsen (senast aktuell med en bok om Snättringe och Långsjö) som denna gång skrivit en vacker bok om Lisma som ges ut av Huddinge Hembygdsförening (omslagsbild högst upp). Lissmas historia är lång och intressant. Visste ni t. ex. att gården under andra världskriget fungerade som ett uppsamlingsläger för sovjetiska soldater som flytt ur tysk fångenskap?

Observera att ingen av dessa böcker ännu är utgivna. Vi återkommer med närmare presentationer när vi har läst dem! Under tiden kan ni ju be tidigare nämnda bokhandel i centrum beställa dem hos utgivarna och därmed återställa ordningen på den ”lokalhistoriska” hyllan.

segeltorp00002