”Vårt fagra Huddinge”

Har ni sett att den nya Huddingekartan nu finns att tillgå? Det är en tryckt karta för dig som vill upptäcka Huddinges natur, kultur, historia och cykelvägar. Kartan är försedd med mycket tips och information om sevärdheter. Dessutom är nya Huddingeleden tydligt utmärkt för den som vill vandra genom kommunen. Kartan finns att hämta kostnadsfritt på Servicecenter, Patron Pehrs väg 6 eller på kommunens bibliotek. Den går också att ladda ner som PDF från kommunens hemsida.

Om olika huddingekartor har vi skrivit tidigare (15 april 2016, t ex), men idag tänkte vi uppmärksamma en karta över ”Vårt fagra Huddinge”. Ni ser den ovan – klicka för att förstora och närstudera. I vilket sammanhang denna karta ursprungligen togs fram är för mig något oklar. Jag vet att kartan fanns som vykort utgivet av Huddinge hembygdsförening redan 1953. När sedan föreningen utgav Seth-Stenungs bok Huddinge en socken i storstadens skugga 1956 fanns kartan fäst som utvik i bokens bakpärm. Längst ner i högra hörnet finns en lite otydlig signatur som ger en del ytterligare information. Där står Olle Hellgren, filmare, Segeltorp, dec 1950. Om Olof Hellgren (1891-1965), eller ”Olle filmare” som han stundom kallades, kan vi läsa i boken Huddingeprofiler av Alf Nordström. Det var en mångsidig man: civilingenjör, aktiv i föreningen Blostervännerna i Segeltorp, ledamot av Segeltorps municipalfullmäktige, filmproducent och så då konstnären bakom flera vackert tecknade och detaljrika hembygdskartor från Huddinge och Sörmland. Ni kan se ett par ytterligare av dem nedan. Kartorna från Vårby och Glömsta är skannade ur Huddinge hembygdsförenings årsskrifter 1954 respektive 1955. Har ni mer infromation om Olle Hellgren får ni gärna höra av er.

 

 


Lucia på Vihem

Idag är det Lucia och Backspegeln uppmärksammar detta genom att publicera två fina fotografier vi fått oss tillsända av Bengt Larsson. Dessa bilder är tagna på lekskolan Vihem, ca 1946-48. Så vitt jag förstår låg dåvarande Vihem i korsningen Stationsvägen/Grindstuvägen. Nuvarande förskolan Vihem har adressen Grindstuvägen 1. Vihems historia är mångskiftande, här har varit dansbana, tombola och bodar för försäljning, allt i föreningsregi. Och så då lekskola och långt senare förskola. Vill ni läsa mer om Vihem rekommenderas Hans Björkmans bok Stuvsta – Väster om Huddingevägen.

Bengt själv syns på bilderna utklädd till tomte, med en något oortodox huvudbonad. Bengt vill gärna tillägga att ni särskilt ska lägga märke till ”vilken beundrande blick jag får från flickan på min högra sida, det är nog min huvudbonad som hon ler så spjuveraktigt åt…, men man vet ju aldrig…”.

Vem flickan, eller övriga fotograferade, är vet vi inte. Är det någon som vill ge sig till känna eller har egna minnen från Vihem kan ni använda kommentarsfältet nedan eller maila oss.
Fotografen är okänd. Kanske någon förälder eller rentav Ragnar Larsson?


Trångsunds bibliotek

Planerna på att lägga ner Trångsunds bibliotek har väl knappast undgått någon Huddingebo. Det är den politiska ledningen som signalerar sämre tider och kräver att alla nämnder hittar sätt att spara pengar. Kultur- och fritidsnämndens besparingsplan innebär alltså bland annat förslag om att filialen vid Trångsunds torg läggs ner och att besökarna hänvisas till Skogås bibliotek istället. Oppositionen har protesterat mot detta, skrivit insändare, lämnat en interpellation till fullmäktige och startat en namninsamling.

Annat var det på 1960-talet när filialen var ny. I Huddinge folkbiblioteks verksamhetsberättelse för 1963 kan man läsa: ”Beträffande biblioteksverksamheten i allmänhet i kommunen har den nya filialen i Trångsund de största förutsättningarna att på ett tillfredställande sätt motsvara allmänhetens krav på en tidsenlig biblioteksservice. Vid invigningen den 25 oktober lyckönskade byrådirektör Bengt Hjelmqvist från skolöverstyrelsens biblioteksinspektionsavdelning Huddinge till den nya filialen, den första moderna bibliotekslokalen i kommunen” . Den entusiastiske verksamhetsberättaren fortsätter sedan att prisa inredningen i de nya lokalerna, storleken på utlåningen och bestånden, anlitandet av en ”sagotant”, etc. Man förstår att detta var en stor sak! Innan man öppnade lokalen på Trångsunds torg 13, (observera att detta inte är de lokaler man håller till i idag), hade man tillfälligt huserat vid Trångsundsskolan på Tornslingan.

1963 var överhuvudtaget ett stort år för biblioteksverksamheten i kommunen. Under året fattade även kommunfullmäktige äntligen beslutet att ordna nya ändamålsenliga lokaler för huvudbiblioteket, intill kommunhuset på Kommunalvägen. Biblioteksverksamheten hade länge varit styvmoderligt behandlad och huvudbibliotekets lokaler i Klockargården för länge sedan urvuxna. Om detta har vi skrivit tidigare: http://backspegeln.huddinge.se/huvudbiblioteket-50-ar/

Pressklippen uppifrån och ner hämtade ur: Södernyheterna 23/10 1968, bibliotekarie Kerstin Hsu med besökande barn; Länstidningen, hösten 1964 samt nedan Vårdkasen, november 1963.

 


Jubileer i kommunfullmäktige

Det politiska livet i Huddinge firar detta år två tunga jubileer som kanske gått de flesta förbi.

1919, alltså för jämnt 100 år sedan, inrättades kommunfullmäktige och första mötet avhölls den 21 maj i Församlingssalen. Av fullmäktiges 22 ledamöter var 21 närvarande. Endast Hr K Simonsson var frånvarande på grund av resa kan vi läsa i protokollet vars första sida ni kan se härintill (klicka på det för att förstora). Mandatfördelningen i församlingen var som följer: Arbetarpartiet 10 mandat, Borgerlig samling 6 samt Frisinnade 6. 3 av ledamöterna var kvinnor, bland dem Signe Boye, Karins mamma.

Riksdagen beslutade 1918 att i kommuner över 1500 invånare skulle kommunfullmäktige ersätta sockenstämman. 1918 hade Huddinge drygt 3000 invånare.

Som om detta inte vore nog är det nu i höst dessutom 70 år sedan den äldre delen av kommunhuset invigdes. Huset stod visserligen delvis klart 1948 men själva verksamheten drog igång 1949. Den 26/9 1949 hölls det första fullmäktigemötet i den nya vackra sessionssalen och i november samma år skedde den officiella invigningen med närvaro av landshövding och representanter från vänorterna.

Fullmäktigesalen är sig ganska lik nu 70 år senare. Det ursprungliga, av arkitekten Sture Frölén designade, möblemanget byttes dock ut för ett tiotal år sedan. Stolarna var erkänt obekväma! Om ni inte varit där kan ni med fördel besöka ett fullmäktigemöte om inte annat för att titta på själva lokalen!

En särskild plats i salen har naturligtvis Sven X-et Erixsons magnifika fresk. Den tillkom 1948-49 på initiativ av dåvarande kommunalrådet Vilgot Blixman. Inga särskilda pengar för utsmyckningen fanns med i kommunalhusbyggets budget så Blixman ordnade med en insamling som räckte inte bara till fresken utan också till Bror Hjorts staty ”Flicka med fruktkorg” som står utanför huset. X-et har själv kallat motivet för ett slags memoarer över stationssamhällen som Huddinge och Tumba (X-ets hemort). Några genuina huddingemotiv är igenkännbara: kyrkskolan, kyrkan och kyrkans altartavla.

Bilderna uppifrån och ner: Utdrag ur fullmäktiges protokoll 21 maj 1919; framsidan till program vid invigningen; ledamöter och åhörare i fullmäktigesalen 1950-tal, fotograf Olssons fotostudio; X-ets fresk fotograferad vid renovering av sessionssalen, ca 1980-90-tal, fotograf Stig Almqvist.

För den som vill meta mer om tillkomsten av sessionssalen och höra X-et själv berätta om fresken rekommenderas filmen Huddinge åren omkring 1950 – en historisk kavalkad  som finns på Youtube och på annat ställe i denna blogg.


Husesyn i villa Björkebo

En fantastisk sak med arkiv är att där kan gömmas saker man inte trodde fanns. Som den kulturhistoriska dokumentation om stg 95 i Huddinge Kommun jag nyligen fann i Kulturnämndens arkiv. Dokumentationen upprättades på uppdrag av Exploateringskontoret 1980 i samband med ombyggnation och uppförandet av Vårdcentralen/Sjödalsgymnasiet.

Stg 95 är mer känd under namnet Villa Björkebo och var familjen Boyes hem från 1915 och några år framåt. Jag har tidigare skrivit om Karin Boye och Björkebo och får ofta frågor om det inte finns bilder från huset. Jag har brukat, lite ursäktande, svara att det är dåligt med det. Men nu måste jag nog revidera detta eftersom här finns gott om bilder såväl interiört och exteriört från fastigheten. Låt vara att dessa är från ett sent datum och alldeles innan rivningen. Men mycket torde ändå vara sig likt från Karins tid i huset.

Studien är författad och fotograferad av antikvarien Carl-Henrik Ankarberg och innehåller förutom sedvanlig beskrivning av fastigheten (plus en del kringliggande hus i området) och ganska rikligt med fotografier också en del intressanta inblickar om familjen Boyes tid i Björkebo. Vi saxar lite ur texten: ”Fru Signe Boye har meddelat följande: För att komma till villan när man kommit med tåget ut till Huddinge fick man från landsvägen kila över järnvägen strax intill stationen och sedan uppför backen, som var obebyggd. Biljettpriserna på tåget var låga och det spelade stor roll för familjekassan, när man hade tre barn som skulle till skolan varje dag.  Om umgängesformerna berättar en av Karins klasskamrater: ”att få gå in i biblioteket, välja en fin bok ur hyllan, sitta i trädgården och läsa med familjens hund vid sina fötter …. Vid måltiderna berättar husfadern livligt och intressant. Han var på något sätt oåtkomlig men omgiven av en atmosfär av vördnad och romantisk dyrkan”.

Karin ”vistades ofta uppe i villans vindskammare. Hon levde ett asketiskt liv med fasteövningar och förde en hård moralisk kamp”. Hennes första diktsamling Moln (1922), liksom Gömda land (1924) Härdarna (1927) kom till stor del till där i vindskammaren på Tvärvägen. 1927 tog tiden i Björkebo slut då fadern Fritz dog, varefter familjen sålde villan och bosatte sig på Kungsholmen.

Bilderna visar uppifrån och ner: villans huvudentré, detaljfoto från norr; översiktsfoto från sydost; salongen i bottenvåningen, foto mot burspråket i västväggen och nederst övre hallen, foto av den väggfasta bänksoffan.

 


Björksättra till salu

Björksättra gård är som bekant ute för försäljning. Denna pågår ännu vad det verkar – senaste budet på huvudbyggnaden är 8,7 miljoner. Ni kan följa den spännande upplösningen på Fastighetsbyråns webbsida.

Mycket har sagts om själva försäljningen men Backspegeln tänkte saxa lite ur en byggnadsinventering som gjordes av kommunen 1970 för att visa hur det såg ut då och få oss lite av gårdens historia på köpet.


För den som vill fördjupa sig ytterligare rekommenderas Ivar Roslunds: Huddinge kyrka och gårdar från 1932 eller Margaretha Seth-Stenungs: Huddinge – en i socken i storstadens skugga från 1953. Bägge böckerna finns på huvudbiblioteket och i kommunarkivets referensbibliotek om ni har vägarna förbi.


 

 


Vad hände med ”Daggkåpan”?

När Olle Magnusson för HUGE:s räkning sammanfattade den offentliga konstens historia i kommunen valde han att, lätt retoriskt, att kalla boken ”Är det någon som sett konsten?”. Den titeln kan ses som en alternativ rubrik till dagens inlägg. Vad hände egentligen med Arne Jones skulptur ”Daggkåpan”? När centrumet byggdes om på 1980-talet tycktes det inte finnas plats för Jones fontän. Eller försvann den ännu tidigare – det ryktades rentav att den stod och rostade i något av gatukontorets förråd. Är det någon som vet mer?

Arne Jones som var bördig från Borgsjö i Medelpad finns flitigt representerad på offentliga platser runtom i Sverige. När man skulle bygga nytt och modernt – som ju var fallet med nya Huddinge centrum – passade en abstrakt skapelse som ”Daggkåpan” in i konceptet. Namnet på skulpturen är inte Jones eget – det kom till genom en lokal tävling. Verket var utformat i hamrad koppar i tre plan som påminner om daggkåpeblad och från vart och rinner vatten i tunna strålar.

Bilderna uppifrån och ner: pressklipp ur Expressen 31 augusti 1961 (klicka ett par gånger för att förstora); Arne Jones, okänd fotograf, troligen 1950-tal samt ”Daggkåpan” vi invigningen men Kvickly i bakgrunden, ur KF:s bildarkiv.


På bio i Huddinge

bio2I årets första inlägg behöver vi hjälp med att skriva Huddinges biografhistoria. Bilden härintill är hämtad från Huddinge Tidning 1924 och visar Huddinge Biografteaters program. Men var låg denna byggnad?

bio3Ska man gå på bio i Huddinge idag är det ju Heron City eller Huddinge Filmstudio på Bio Hjärtat som gäller. Men hur var det förr? Här behöver vi lite hjälp. Är det någon som har koll på vilka biografer som funnits i kommunen och kan dela med sig av egna erfarenheter? Vi känner till att Fullersta, Stuvsta och Segeltorp har haft egna biografer – men har det funnits fler? Kanske har ni minnen av Tarzanmatinéer på Fullersta bio, bioklubbsvisningar av ryska 3-timmarsepos i gymnasiets aula eller från besök på näraliggande förortsbiografer som Focus i Hagsätra, Rondo i Högdalen eller Fanfaren i Farsta. Hör av er och bidra gärna med berättelser eller rentav bilder i kommentarsfältet.

Fotot längst ner visar interören från Fullersta bio vid tiden för invigningen 1933 och är hämtad ur KF:s arkiv. Vi har skrivit mer om byggnaden i ett ilägg från 9 oktober 2013. Filmaffischen med Elisabeth Taylor är också från Fullersta bio – hämtad ur ABF:s arkiv.

Interiör2Fullerstabio


Huddinge orkesterförening 1931-2004

HOF 5

Under hösten 1931 samlades ett antal intresserade amatörmusiker under ledning av Huddinge församlings kantor Åke Brunfelter för att musicera tillsammans. Man bildade Huddinge Orkesterförening som från början bestod av 17 medlemmar. Det i stadgarna uttalade ändamålet med föreningen var ”att samla musikintresserade för att under värdiga former inom Huddinge verka för klassisk och kulturellt bildande orkestermusik”.

HOF 3Orkestern blev genom åren ofta efterfrågad i offentliga sammanhang som invigningar och jubileer, vid hembygdsfester och föreningsmöten. Man ordnade egna friluftskonserter och konserterade flitigt i Huddinge kyrka.

Föreningen strävade vid sitt val av repertoar att finna musik, som var publikvänlig men också av en sådan svårighetsgrad att ingen orkestermedlem uteblev för att musiken upplevdes alltför svårspelad. Samtidigt som ambitionen varit att hela tiden höja ribban.

HOF 4När orkesterföreningen lades ner 2004 överlämnade arkivet till kommunarkivet. I leveransen ingick en stor mängd partitur till diverse orkesterverk. Vid överlämnandet bestämdes att detta notbibliotek skulle vara öppet för utlån till andra orkesterföreningar. Notbiblioteket  innehåller drygt 350 verk. Tonsättarregister i kortlåda därtill. Hör av er om ni är en orkester som vill låna!

HOF 2

För dem som vill fördjupa sig i föreningens historia finns förutom arkivet också jubileumsskrifter författade till 10-, 50- och 60-årsjubileerna. Bilderna är hämtade ur föreningens arkiv. Uppifrån och ner: repetition 1950 i ”högtidssalen”; stråksektionen vid repetition i Centralskolans högtidssal 1938; orkestern avbildad tillsammans med Västerhaningekören i Huddinge kyrka 1937. Fotagraferna okända. Pressklippet nedan är ur Huddingeposten 1981 i samband med 50-årsjubileet.

HOF 1


Huvudbiblioteket 50 år

biblioteket 1969I dag den 23/9 är det exakt 50 år sedan huvudbiblioteket på Kommunalvägen invigdes. Detta skedde gemensamt med invigningen av kommunalhusets nyare del som trots att det avviker utseendemässigt alltså är byggt samtidigt.  Biblioteksdelen anknyter ju stilmässigt bättre till kommunalhusets äldre del – den från 1948. I samtliga fall är arkitekten Sture Frölén. Lustigt nog hölls själva invigningsfestligheterna i ABF-husets studiehem. Man kan ju undra varför – kanske var inte allt klart? Nåväl, kommunpolitiker höll anförande, fanfarer smattrade, landshövdingen förrättade invigning och Bo Setterlind reciterade. I en artikel om festligheterna ur Svenska Dagbladet meddelar bibliotekarien Daisy Dahl att man redan påföljande måndag kan välkomna nya och trogna gäster till den nya byggnaden som invändigt utrustats av inredningsarkitekten Gustaf Berglund. Dahl konstaterar nöjt att här finns plats för utlåningshallar, tidningsrum, musikrum, sagorum med barnteaterscen, forskar- och studierum, TV-hall, utställningslokaler, samt arkiv- och bokmagasin. Man förstår att det nya biblioteket innebär ett rejält lyft för verksamheten.

I och med invigningen av den nya byggnaden fick biblioteket för första gången lokaler som var avsedda för verksamheten. Hittills hade man blivit lite styvmoderligt behandlade och fått överta lokaler från andra verksamheter som snart, eller rentav från början, blivit för små. Det framgår med önskvärd tydlighet i en skrivelse till kommunstyrelsen från bibliotekstyrelsens ordförande Harry Claesson, redan 1960. Claesson påpekar som en slutkläm i sin inlaga ”att biblioteket bör beredas möjlighet till en fortsatt utveckling som står i proportion till samhällets allmänna expansion”. Huddinge folkbibliotek fick sina första egentliga lokaler i Klockargården 1950 och fick sedan i mitten av 1950-talet överta hela Klockargården sedan kommunförvaltningen i sin helhet flyttat därifrån. Under åren i Klockargården växte bokbestånden från 4000 titlar (1950) till 28 000 titlar (1959). Bibliotekets yta växte under motsvarande tid från 100 till endast 250 kvadratmeter. Så man förstår att man var trångbodda.

Bibl 5000014

Vill ni läsa mer om biblioteksverksamhetens historia i Huddinge har skrifter författats till såväl 25-års som 40-årsjubileerna. Dessa finns förstås på bilioteket. Under nästa vecka planerar huvudbiblioteket att uppmärksamma jubileet med en liten utställning och en del andra arrangemang.

Illustrationerna uppifrån och ner: behagligt blekt färgdia från 1969, foto Huddinge kommun; pressklipp ur Vårdkasen, juni 1966; bild från det elegant inredda musikrummet, Dagens Nyheter Syd, 10/1 1968.

Bibl 5000012