Jubileer i kommunfullmäktige

Det politiska livet i Huddinge firar detta år två tunga jubileer som kanske gått de flesta förbi.

1919, alltså för jämnt 100 år sedan, inrättades kommunfullmäktige och första mötet avhölls den 21 maj i Församlingssalen. Av fullmäktiges 22 ledamöter var 21 närvarande. Endast Hr K Simonsson var frånvarande på grund av resa kan vi läsa i protokollet vars första sida ni kan se härintill (klicka på det för att förstora). Mandatfördelningen i församlingen var som följer: Arbetarpartiet 10 mandat, Borgerlig samling 6 samt Frisinnade 6. 3 av ledamöterna var kvinnor, bland dem Signe Boye, Karins mamma.

Riksdagen beslutade 1918 att i kommuner över 1500 invånare skulle kommunfullmäktige ersätta sockenstämman. 1918 hade Huddinge drygt 3000 invånare.

Som om detta inte vore nog är det nu i höst dessutom 70 år sedan den äldre delen av kommunhuset invigdes. Huset stod visserligen delvis klart 1948 men själva verksamheten drog igång 1949. Den 26/9 1949 hölls det första fullmäktigemötet i den nya vackra sessionssalen och i november samma år skedde den officiella invigningen med närvaro av landshövding och representanter från vänorterna.

Fullmäktigesalen är sig ganska lik nu 70 år senare. Det ursprungliga, av arkitekten Sture Frölén designade, möblemanget byttes dock ut för ett tiotal år sedan. Stolarna var erkänt obekväma! Om ni inte varit där kan ni med fördel besöka ett fullmäktigemöte om inte annat för att titta på själva lokalen!

En särskild plats i salen har naturligtvis Sven X-et Erixsons magnifika fresk. Den tillkom 1948-49 på initiativ av dåvarande kommunalrådet Vilgot Blixman. Inga särskilda pengar för utsmyckningen fanns med i kommunalhusbyggets budget så Blixman ordnade med en insamling som räckte inte bara till fresken utan också till Bror Hjorts staty ”Flicka med fruktkorg” som står utanför huset. X-et har själv kallat motivet för ett slags memoarer över stationssamhällen som Huddinge och Tumba (X-ets hemort). Några genuina huddingemotiv är igenkännbara: kyrkskolan, kyrkan och kyrkans altartavla.

Bilderna uppifrån och ner: Utdrag ur fullmäktiges protokoll 21 maj 1919; framsidan till program vid invigningen; ledamöter och åhörare i fullmäktigesalen 1950-tal, fotograf Olssons fotostudio; X-ets fresk fotograferad vid renovering av sessionssalen, ca 1980-90-tal, fotograf Stig Almqvist.

För den som vill meta mer om tillkomsten av sessionssalen och höra X-et själv berätta om fresken rekommenderas filmen Huddinge åren omkring 1950 – en historisk kavalkad  som finns på Youtube och på annat ställe i denna blogg.


Husesyn i villa Björkebo

En fantastisk sak med arkiv är att där kan gömmas saker man inte trodde fanns. Som den kulturhistoriska dokumentation om stg 95 i Huddinge Kommun jag nyligen fann i Kulturnämndens arkiv. Dokumentationen upprättades på uppdrag av Exploateringskontoret 1980 i samband med ombyggnation och uppförandet av Vårdcentralen/Sjödalsgymnasiet.

Stg 95 är mer känd under namnet Villa Björkebo och var familjen Boyes hem från 1915 och några år framåt. Jag har tidigare skrivit om Karin Boye och Björkebo och får ofta frågor om det inte finns bilder från huset. Jag har brukat, lite ursäktande, svara att det är dåligt med det. Men nu måste jag nog revidera detta eftersom här finns gott om bilder såväl interiört och exteriört från fastigheten. Låt vara att dessa är från ett sent datum och alldeles innan rivningen. Men mycket torde ändå vara sig likt från Karins tid i huset.

Studien är författad och fotograferad av antikvarien Carl-Henrik Ankarberg och innehåller förutom sedvanlig beskrivning av fastigheten (plus en del kringliggande hus i området) och ganska rikligt med fotografier också en del intressanta inblickar om familjen Boyes tid i Björkebo. Vi saxar lite ur texten: ”Fru Signe Boye har meddelat följande: För att komma till villan när man kommit med tåget ut till Huddinge fick man från landsvägen kila över järnvägen strax intill stationen och sedan uppför backen, som var obebyggd. Biljettpriserna på tåget var låga och det spelade stor roll för familjekassan, när man hade tre barn som skulle till skolan varje dag.  Om umgängesformerna berättar en av Karins klasskamrater: ”att få gå in i biblioteket, välja en fin bok ur hyllan, sitta i trädgården och läsa med familjens hund vid sina fötter …. Vid måltiderna berättar husfadern livligt och intressant. Han var på något sätt oåtkomlig men omgiven av en atmosfär av vördnad och romantisk dyrkan”.

Karin ”vistades ofta uppe i villans vindskammare. Hon levde ett asketiskt liv med fasteövningar och förde en hård moralisk kamp”. Hennes första diktsamling Moln (1922), liksom Gömda land (1924) Härdarna (1927) kom till stor del till där i vindskammaren på Tvärvägen. 1927 tog tiden i Björkebo slut då fadern Fritz dog, varefter familjen sålde villan och bosatte sig på Kungsholmen.

Bilderna visar uppifrån och ner: villans huvudentré, detaljfoto från norr; översiktsfoto från sydost; salongen i bottenvåningen, foto mot burspråket i västväggen och nederst övre hallen, foto av den väggfasta bänksoffan.

 


Björksättra till salu

Björksättra gård är som bekant ute för försäljning. Denna pågår ännu vad det verkar – senaste budet på huvudbyggnaden är 8,7 miljoner. Ni kan följa den spännande upplösningen på Fastighetsbyråns webbsida.

Mycket har sagts om själva försäljningen men Backspegeln tänkte saxa lite ur en byggnadsinventering som gjordes av kommunen 1970 för att visa hur det såg ut då och få oss lite av gårdens historia på köpet.


För den som vill fördjupa sig ytterligare rekommenderas Ivar Roslunds: Huddinge kyrka och gårdar från 1932 eller Margaretha Seth-Stenungs: Huddinge – en i socken i storstadens skugga från 1953. Bägge böckerna finns på huvudbiblioteket och i kommunarkivets referensbibliotek om ni har vägarna förbi.


 

 


Vad hände med ”Daggkåpan”?

När Olle Magnusson för HUGE:s räkning sammanfattade den offentliga konstens historia i kommunen valde han att, lätt retoriskt, att kalla boken ”Är det någon som sett konsten?”. Den titeln kan ses som en alternativ rubrik till dagens inlägg. Vad hände egentligen med Arne Jones skulptur ”Daggkåpan”? När centrumet byggdes om på 1980-talet tycktes det inte finnas plats för Jones fontän. Eller försvann den ännu tidigare – det ryktades rentav att den stod och rostade i något av gatukontorets förråd. Är det någon som vet mer?

Arne Jones som var bördig från Borgsjö i Medelpad finns flitigt representerad på offentliga platser runtom i Sverige. När man skulle bygga nytt och modernt – som ju var fallet med nya Huddinge centrum – passade en abstrakt skapelse som ”Daggkåpan” in i konceptet. Namnet på skulpturen är inte Jones eget – det kom till genom en lokal tävling. Verket var utformat i hamrad koppar i tre plan som påminner om daggkåpeblad och från vart och rinner vatten i tunna strålar.

Bilderna uppifrån och ner: pressklipp ur Expressen 31 augusti 1961 (klicka ett par gånger för att förstora); Arne Jones, okänd fotograf, troligen 1950-tal samt ”Daggkåpan” vi invigningen men Kvickly i bakgrunden, ur KF:s bildarkiv.


På bio i Huddinge

bio2I årets första inlägg behöver vi hjälp med att skriva Huddinges biografhistoria. Bilden härintill är hämtad från Huddinge Tidning 1924 och visar Huddinge Biografteaters program. Men var låg denna byggnad?

bio3Ska man gå på bio i Huddinge idag är det ju Heron City eller Huddinge Filmstudio på Bio Hjärtat som gäller. Men hur var det förr? Här behöver vi lite hjälp. Är det någon som har koll på vilka biografer som funnits i kommunen och kan dela med sig av egna erfarenheter? Vi känner till att Fullersta, Stuvsta och Segeltorp har haft egna biografer – men har det funnits fler? Kanske har ni minnen av Tarzanmatinéer på Fullersta bio, bioklubbsvisningar av ryska 3-timmarsepos i gymnasiets aula eller från besök på näraliggande förortsbiografer som Focus i Hagsätra, Rondo i Högdalen eller Fanfaren i Farsta. Hör av er och bidra gärna med berättelser eller rentav bilder i kommentarsfältet.

Fotot längst ner visar interören från Fullersta bio vid tiden för invigningen 1933 och är hämtad ur KF:s arkiv. Vi har skrivit mer om byggnaden i ett ilägg från 9 oktober 2013. Filmaffischen med Elisabeth Taylor är också från Fullersta bio – hämtad ur ABF:s arkiv.

Interiör2Fullerstabio


Huddinge orkesterförening 1931-2004

HOF 5

Under hösten 1931 samlades ett antal intresserade amatörmusiker under ledning av Huddinge församlings kantor Åke Brunfelter för att musicera tillsammans. Man bildade Huddinge Orkesterförening som från början bestod av 17 medlemmar. Det i stadgarna uttalade ändamålet med föreningen var ”att samla musikintresserade för att under värdiga former inom Huddinge verka för klassisk och kulturellt bildande orkestermusik”.

HOF 3Orkestern blev genom åren ofta efterfrågad i offentliga sammanhang som invigningar och jubileer, vid hembygdsfester och föreningsmöten. Man ordnade egna friluftskonserter och konserterade flitigt i Huddinge kyrka.

Föreningen strävade vid sitt val av repertoar att finna musik, som var publikvänlig men också av en sådan svårighetsgrad att ingen orkestermedlem uteblev för att musiken upplevdes alltför svårspelad. Samtidigt som ambitionen varit att hela tiden höja ribban.

HOF 4När orkesterföreningen lades ner 2004 överlämnade arkivet till kommunarkivet. I leveransen ingick en stor mängd partitur till diverse orkesterverk. Vid överlämnandet bestämdes att detta notbibliotek skulle vara öppet för utlån till andra orkesterföreningar. Notbiblioteket  innehåller drygt 350 verk. Tonsättarregister i kortlåda därtill. Hör av er om ni är en orkester som vill låna!

HOF 2

För dem som vill fördjupa sig i föreningens historia finns förutom arkivet också jubileumsskrifter författade till 10-, 50- och 60-årsjubileerna. Bilderna är hämtade ur föreningens arkiv. Uppifrån och ner: repetition 1950 i ”högtidssalen”; stråksektionen vid repetition i Centralskolans högtidssal 1938; orkestern avbildad tillsammans med Västerhaningekören i Huddinge kyrka 1937. Fotagraferna okända. Pressklippet nedan är ur Huddingeposten 1981 i samband med 50-årsjubileet.

HOF 1


Huvudbiblioteket 50 år

biblioteket 1969I dag den 23/9 är det exakt 50 år sedan huvudbiblioteket på Kommunalvägen invigdes. Detta skedde gemensamt med invigningen av kommunalhusets nyare del som trots att det avviker utseendemässigt alltså är byggt samtidigt.  Biblioteksdelen anknyter ju stilmässigt bättre till kommunalhusets äldre del – den från 1948. I samtliga fall är arkitekten Sture Frölén. Lustigt nog hölls själva invigningsfestligheterna i ABF-husets studiehem. Man kan ju undra varför – kanske var inte allt klart? Nåväl, kommunpolitiker höll anförande, fanfarer smattrade, landshövdingen förrättade invigning och Bo Setterlind reciterade. I en artikel om festligheterna ur Svenska Dagbladet meddelar bibliotekarien Daisy Dahl att man redan påföljande måndag kan välkomna nya och trogna gäster till den nya byggnaden som invändigt utrustats av inredningsarkitekten Gustaf Berglund. Dahl konstaterar nöjt att här finns plats för utlåningshallar, tidningsrum, musikrum, sagorum med barnteaterscen, forskar- och studierum, TV-hall, utställningslokaler, samt arkiv- och bokmagasin. Man förstår att det nya biblioteket innebär ett rejält lyft för verksamheten.

I och med invigningen av den nya byggnaden fick biblioteket för första gången lokaler som var avsedda för verksamheten. Hittills hade man blivit lite styvmoderligt behandlade och fått överta lokaler från andra verksamheter som snart, eller rentav från början, blivit för små. Det framgår med önskvärd tydlighet i en skrivelse till kommunstyrelsen från bibliotekstyrelsens ordförande Harry Claesson, redan 1960. Claesson påpekar som en slutkläm i sin inlaga ”att biblioteket bör beredas möjlighet till en fortsatt utveckling som står i proportion till samhällets allmänna expansion”. Huddinge folkbibliotek fick sina första egentliga lokaler i Klockargården 1950 och fick sedan i mitten av 1950-talet överta hela Klockargården sedan kommunförvaltningen i sin helhet flyttat därifrån. Under åren i Klockargården växte bokbestånden från 4000 titlar (1950) till 28 000 titlar (1959). Bibliotekets yta växte under motsvarande tid från 100 till endast 250 kvadratmeter. Så man förstår att man var trångbodda.

Bibl 5000014

Vill ni läsa mer om biblioteksverksamhetens historia i Huddinge har skrifter författats till såväl 25-års som 40-årsjubileerna. Dessa finns förstås på bilioteket. Under nästa vecka planerar huvudbiblioteket att uppmärksamma jubileet med en liten utställning och en del andra arrangemang.

Illustrationerna uppifrån och ner: behagligt blekt färgdia från 1969, foto Huddinge kommun; pressklipp ur Vårdkasen, juni 1966; bild från det elegant inredda musikrummet, Dagens Nyheter Syd, 10/1 1968.

Bibl 5000012


Huddinge på webben

web3

För 25 år sedan öppnades webben upp för världen. Ni har väl inte missat att detta firas i dagarna världen över?  Ett särskilt tack riktas i detta sammanhang till Sir Tim Berners-Lee och andra internetpionjärer som gjort världen mer öppen och kommunikativ.

web1Så länge som 25 år har inte Huddinge kommun funnits på webben. Men väl i 19! 1997 lanserades kommunens officiella hemsida och presenterades i Vårt Huddinge. I artikeln här intill (klicka för att förstora) talas om den explosionsartade ökningen av internetanvändandet och vad som ska finnas på sidan. Mestadels handlar det om envägskommunikation. Länge fungerade hemsidan som ett slags digital broschyr.

Sedan dess har webbplatsen funnits i flera olika inkarnationer och graden av interaktivitet har givetvis ökat. Den grafiska presentationen har förbättrats – inte minst genom själva mediets utveckling. Och snart är det dags för en ny stor förändring som lanseras till hösten. Man talar nu om en servicewebb som (än) mer utgår från besökaren och ger denne möjlighet att uträtta sina ärenden och få svar på frågor. ”Förutom att hjälpa våra besökare så kan en ny webbplats också minska belastningen på vår organisation, när besökarna kan hitta svar på sina frågor på egen hand”, menar man på Kommunikationsavdelningen.

Ovan och nedan kan ni se lite skärmdumpar från webbplatsen genom åren. I tur och ordning från 1999, 2003 och 2005. En del av dessa är från webbplatsen WaybackMachine som arkiverar exempel på gamla webbsidor från bl a myndigheter. Sök på huddinge.se så hittar ni strösidor så långt tillbaka som 1998.

web2 web4


Huddingeprofiler: Konditor Frans Oscar Isaacsson

bap2Frågan om ett nytt kommunhus har som ni säkert sett engagerat kommuninnevånarna och många ifrågasätter lämpligheten att placera huset i anslutning till Sjödalsparken. Att nagga parken i kanten är det som upprör mest. Inte minst att den gröna lilla kullen försvinner, känd bland Huddingeborna som ”Isakssons kulle”.

Men vem var egentligen denne Isaacsson (korrekt stavning) och hur såg han egentligen ut?

Frans Oscar Isaacsson föddes 1861 i Närke och sökte sig till Stockholm som 19-åring. Efter några år med diverse jobb slog han sig på bagaryrket och öppnade snart egen kaférörelse. Tillsammans med systern Klara innehade han bageri med servering och även övernattningsmöjligheter vid såväl Döbelsgatan som Hornstull. 1912 flyttade man till Huddinge, byggde hus vid – rätt gissat – Isaacssons kulle, med bageri i bottenvåningen och servering mer strategiskt nere vid Kommunalvägen (eller Huddingevägen som det var då).

isak1Vid sidan av sitt yrkesliv var Isaacsson även aktivt troende. Redan i ungdomen hade han dragits till frikyrkorörelsen och var medlem i huvudstadens första baptistförsamling Betel. Väl i Huddinge var han med att starta föreningen Sällskapet Rätt och Sanning med syfte att skapa förutsättningar för en egen predikolokal. 1929 nådde man målet då den nya Baptistkyrkan kunde invigas vid Paradisbacken. Isaacsson hade nog helst sett att denna placerades på kullen vi nuvarande Sjödalsparken men kyrkan blev ju fin och den står där än idag. Vill man läsa mer om Isaacsson rekommenderas de ”memoarer” som finns bevarade i Baptistförsamlingens arkiv i kommunarkivet. Dessa är snarare glimtar och hågkomster av religiös karaktär än en regelrätt levnadsbeskrivning men är ändå en fascinerande inblick i huddingeprofilens liv. Frans Oscar Isaacsson dog 1936.

isak2

Så gäller det då den enda kända bilden av Isaacsson (höst upp). Föreställer den Frans Oscar eller inte? Fotografen Ragnar Larsson, som kände Isaacsson väl, verkar tveka om identifieringen. Är det möjligen sotarmästare Pettersson istället? Bilden är hämtad ur baptistförsamlingens arkiv, och de verkar ju säkra på sin sak. Ni kan läsa mer om detta i Olle Magnussons bok om Larssons Huddinge. I övrigt har jag hämtat uppgifter ur Alf Nordströms Huddingeprofiler och ur baptistförsamlingens arkiv.

bap1

Bilderna uppifrån och ner: porträttbild av (förmodligen) Isaacsson, år och fotograf okänd; Isaacssons bageri, ungefär mellan kullen och Kommunalvägen i höjd med Grillpalatset, foto Ragnar Larsson 1927; Huddinge poliskår har kafferast på Isaacsson konditori, foto Larsson 1930 samt taklagsfest för baptistkyrkan, nuvarande Paradisbacken, fotograf okänd 1929.


Lay Abouts – nästa stora grej från Huddinge

layabout

En särskilt avkopplande syssla på sommaren är att bläddra igenom buntar med gamla veckotidningar. Här kan man läsa om äldre tiders kändisskvaller på behörigt avstånd, vilket på något sätt gör det mer tolerabelt. Bildjournalen nr 10 1966 domineras av rubriker av typen: ”Hon hotas till livet – för att hon gillar Shanes”. Men i detta nummer hittar jag också notisen rörande Huddingebandet Lay Abouts ovan. Någon som minns dem? De är tydligen nästa stora sak från Huddinge efter Arne Jones-statyn och Shamrocks (se inlägg 3 maj 2013). Närmare efterforskning ger vid handen att Huddingekopplingen inte är absolut: möjligen bildades bandet i Blackeberg och killen i mitten Curt Jalmo, bandets sångare, lär vara bördig från Bromma.

R-7503236-1442829661-8434_jpegEn singel blev det dock (vad jag vet): So long Fanny/Funny feelin´ från 1967. Finns på Youtube –  surfa in och spisa, vettja! Bild på skivan har ni härintill.  Jalmo gjorde senare i början av 70-talet en svårbeskriven solo-lp: ”Ängel med krossade höfter” som högaktas i vissa kretsar. Gå in på Youtube och hör honom recitera egna dikten ”Janis Joplin” till orgelkomp i form av Bachs Toccata och Fuga. Obeskrivligt var ordet!

Annars har ingen vad jag vet försökt sammanfatta Huddinges pophistoria i text eller på skiva. Närmast kommer väl Lions i Huddinge som för ett antal år sedan gav ut en CD med musik från 60-talet med rötterna i Huddinge. Här finns dock inte Lay Abouts med. Skivan är sannolikt inte lätt att få tag i idag men här nedanför kan ni läsa Hans-Dieter Feichtingers fylliga text från omslaget.

musik1 musik2