Kommunhus – planerade, gamla och ej byggda

khus300025Vid kommunstyrelsens möte den 2 september läggs förslag till ny lokalisering av ett nytt kommun- och kulturhus fram. Frågan har varit aktuell länge och är prioriterad eftersom befintliga lokaler för de kommunala förvaltningarna är utspridda och i behov av omfattande renoveringar. Det nya förslaget innebär att huset skall uppföras ungefär där nuvarande Forellgaraget är beläget. I förslaget ingår en konkurrensprövning som innebär att flera byggföretag kan lämna anbud. De uppmuntras att lämna förslag som förutom att rymma kontor till ca 700 medarbetare också inkluderar nya bostäder och/eller kommersiella lokaler. Förslaget förespråkar också en hög byggnad för att skapa ett arkitektoniskt landmärke för centrala Huddinge. För den intresserade finns mer om detta på kommunens hemsida.

khus200024Men Backspegeln vore ju inte värdig sitt namn om vi inte istället riktade blickarna mot en långt tidigare arkitekttävling – den gällande det nuvarande kommunalhuset från sent 40-tal. Tävlingen utlystes och avgjordes under året 1945. Tanken var att förslagen skulle utgöra en lösning på det dåvarande behovet av förvaltningslokaler men skulle så utformas att möjliga utvidgningsmöjligheter skulle skapas. En sådan utvidgning gjordes ju också på 60-talet då biblioteket byggdes och förvaltningsbyggnaden byggdes till. Tävlingsprospekt sändes ut till 60-70 spekulanter, de inskickade förslagen bar poetiska namn som På en äng stod en gammal lada, Med enkel tulipan och Klöveräng. Men också mer prosaiska som Nytta och nöje, Kommunalgården och det vinnande förslaget benämnt Perhaps. Nedan kan ni förutom Sture Fröléns vinnande förslag beskåda också Näckros och Kring ängen. Mer om kommunalhusets tillkomst berättas ju i filmen Huddinge runt 1950 som vi publicerade i maj i år och som också ligger på kommunens Youtube-sida. Här nöjer vi oss med en exteriörbild från det färdiga resultatet samt en interiörbild visande den vackra trappan upp till sessionssalen. Bägge bilderna av Ragnar Larsson, 1950, respektive 1948.

ritning1ritning2ritning3


Huddinge åren omkring 1950 – en historisk kavalkad

bokbild00001På 1970-talet, när Huddinges historia skulle skrivas, tillsattes en särskild historiekommitté för att genomföra projektet. Resultatet blev inte något tjockt praktverk utan istället i tio tunna volymer som behandlar historien ur olika aspekter. Böckerna gavs ut mellan 1981 och 1992 och finns att låna på biblioteket. I och med arbetet samlades fotografier och också en del rörlig bild in. Klipp ur en del av dessa smalfilmer användes i den videofilm ni kan se ovan. Dessa äldre filmer har titlar som Flydda tider, Kommunalhusets tillkomst, Kommunalfullmäktige sammanträder, Sista municipalsammanträdet och, håll i er nu, Medaljutdelning i kommunalhuset. Arbetet med att sammanfoga detta till en film gjordes 1988 av Ingvar Larsson, klipp och Gunilla Sandén, manus och speakertext och var en beställning av historiekommittén.

filmbildI filmen möter vi ett Huddinge på tröskeln till den moderna tiden. Municipalorganisationen håller på att fasas ut, ett nytt fint kommunalhus står färdigt och det byggs som aldrig förr. Bland berättarrösterna kan ni höra socialdemokraterna Wilgot Blixman som bl a var ordförande i fullmäktige fram till sin pensionering 1954 och Nils Eliasson, ordförande i kommunstyrelsen och en av arkitekterna i Huddinges snabba förändring under dessa år. Blixman talar här främst om flydda tider men var på många sätt den som överbryggade det nya och det gamla. Vill ni läsa mer om dessa herrar rekommenderas särskild del 10 i historiesviten, den om Huddingeprofiler. I ett annat avsnitt kan vi höra Sven X-et Erixson berätta om tillkomsten av den stora fresken i kommunhusets sessionssal.

Videofilmen har nu digitaliserats och finns, förutom här, också på kommunens youtube-sida. Tanken är att de gamla originalfilmerna på sikt ska digitaliseras i sin helhet, eftersom de innehåller en del material som inte använts i videon och att kvaliteten blir bättre om man digitaliserar från smalfilmen.


Millennieskiftet

hum00015I morgon är det nyårsafton, vilket kommer mig att tänka på nyårsafton 1999 och hotet om den stora millenniebuggen. Minns ni? Hotet om buggen orsakade stor uppståndelse när millennieskiftet närmade sig, och stora summor pengar spenderades av företag, organisationer och myndigheter över hela världen för att åtgärda problemet och korrigera programmen. Millennieskiftet kom och gick emellertid utan att några större problem uppstod. I media talades det om antiklimax och många människor reagerade med upprördhet över att så mycket pengar och arbete hade slösats bort i onödan på något som tydligen inte var något större problem.

Också i Huddinge kommun gjordes ett omfattande förberedelsearbete. Ett särskilt ”Projekt 2000” tillsattes av kommunstyrelsen redan 1998. En politisk styrgrupp inrättades och tjänstgöring på nyårsnatten aviserades. Projektgruppen bemannades av bl a IT-strateg, IT-chef, kanslichef och informationschef och särskilda 2000-samordnare inrättades på respektive förvaltning och i kommundelarna. Reservrutiner sågs över, el- och vattenförsörjning garanterades, medicinsk utrustning kontrollerades, en lista över kritiska produkter med allt från kärnkraftverk till videoapparater upprättades av regeringens 2000-delegation. Innevånare och personal informerades i Vårt Huddinge och interntidningen HUM. Det första numret 1999 av den senare ägnades helt millennieproblematiken. Ni kan se omslaget högst upp och den inledande artikeln om hotbilden nedan. Tonläget var onekligen uppskruvat.

När sedan januari inföll var det som om frågan bara dog. I ovan nämnda publikationer, inte en rad. Inget hade hänt och allt var som vanligt.
Det är ju lätt att bli upprörd eller göra sig lustig över hela historien men som det heter, efterklokhet är en exakt vetenskap. Eller, för att citera den store filosofen Homer J Simpson: After the event, even a fool is wise.

hum200016


1862 års kommunalförordning

förordning00107Så här i jubileumsårets elfte timme är det dags återvända till själva förutsättningen till jubileet, nämligen 1862 års kommunalförordning. Förordningen trädde i kraft den första januari 1863. I och med detta kan man säga att kommunerna kommer till. 1863 bildades förutom ett hundratal stadskommuner hela 2400 s k landskommuner, bland dem Huddinge.
Därmed inte sagt att det inte funnits gemensam eller ”kommunal” verksamhet i bygderna också före 1863. På landsbygden hade det sedan medeltiden varit på sockenstämman som man behandlade gemensamma angelägenheter. Där dryftades bl a kyrkliga ärenden, frågor om eldbekämpning, snöröjning och, inte minst, hur man skulle ta om hand fattiga och äldre.

Reformen innebar att det tidigare förvaltningsorganet socknen ersattes med två olika sorters kommuner. Dels den borgerliga- och dels den kyrkliga kommunen; bägge med skilda organ och med skilda uppgifter.

kommunaltjänstemän00108

Kommunalförordningen kan sägas vara ett decentraliseringsprojekt. Syftet var att flytta makt från staten till förmån för ett lokalt styre. I förordningens förarbeten heter det att decentraliseringen skulle främja utveckling och upplysning i demokratisk anda och fostra människor till medborgaransvar och fosterlandskärlek. Samtidigt innebar reformen att den kostsamma statsförvaltningen blev billigare.

Frågan är hur mycket denna förändring märktes i det vardagliga politiska arbetet? Om man närmare studerar första kommunalstämmoprotokollet från 17 februari 1863 nedan får man intrycket av ”business as usual”. Futtiga fyra paragrafer, där två utgör val till taxeringsberedningen och av revisorer, ett handlar om avlöning av barnmorskan och ett en fråga om fattigvårdsunderstöd till änkan Larsson.

prot00104

Fotografiet ovan visar en grupp kommunaltjänstemän (i huvudsak kvinnor) utanför dåvarande kommunalkontoret i numera rivna Klockargården. Bilden är från 1940-talet, fotografen okänd.


Buss på villovägar

bokbroschyrNuförtiden när man enkelt via en app i smartphonen kan söka i bibliotekskatalogen, reservera- och låna om böcker, kan tanken på bokbussen kännas lite avlägsen. Men faktum är att en och annan alltjämt saknar den ambulerande och uppsökande kulturverksamhet som bussen utgjorde. Att frågan inte är död understryks av det faktum att Svensk Biblioteksförening alltjämt delar ut pris till årets bokbuss. Senaste vinnaren är Luleå Barn- och ungdomsbokbuss. I motiveringen heter det bl. a. att det är ”en bokbuss full med bokbaciller (som) smittar barn och ungdomar till läslust”.

bokschemaI Sverige startade verksamheten med bokbussar med en buss som utgick från Borås stadsbibliotek redan 1948. 1965 infördes statsbidrag till stöd för inköp av bokbussar, och antalet bokbussar ökade markant. Huddinges första buss, (åtminstone tror jag inte det fanns någon tidigare), levererades 1970 och var en Volvo F 82-80 hk inköpt till priset 82 817 kronor. 1981 var det sedan dags för en ny buss, denna gång av märket Scania. Det är den som syns på bilderna nedan. Bibliotekarien heter Inger Frymark. Bilderna är tagna av Stig Almqvist. Av schemat i kanten framgår att bussen gjorde 30 stopp på en vecka. Broschyren högst upp är ett exempel på de snygga och stilrena trycksaker informationsavdelningen producerade på 1970-talet. Bägge trycksakerna är hämtade ur Kulturnämndens arkiv. Du kan klicka på dem för att få dem större.

Genom en utredning föreslogs att verksamheten skulle upphöra 1998 och ersättas av ”Boken kommer”, som var en uppsökande verksamhet som riktade sig till personer som inte själva kunde besöka ett bibliotek ”på grund av sjukdom, rörelsehinder eller annat handikapp”. Böckerna levererades sedan direkt till dörren.

bokbuss1bokbuss2


Får man svära på biblioteket?

I höst har på huvudbiblioteket invigts ett Retrobibliotek med tisdstypisk inredning och tidstypisk litteratur. Dessutom hålls flera intressanta föreläsningar. Mer står att läsa här på bibliotekets blogg: http://retrobiblioteket.wordpress.com/

Detta initiativ tycker vi på Huddinge 150 givetvis är alla tiders och vill bidra med följande insändare hämtad ur Vårdkasen nr 8 1963. Är det möjligen någon som känner till ”torsdagstanten”?


Huddinges organisation över tiden

Huddinge kommun har varit påfallande intakt under dess 150-åriga historia. Där andra kommuner har slagits samman eller delats har Huddinges gränser förblivit i stort sett oförändrade. Visst, det har ganska nyligen folkomröstats om delning av kommunen men av detta blev ju som bekant intet. De smärre gränsförändringar som gjorts framför allt i området Vårby/Skärholmen är dock mycket intressanta och förtjänar ett framtida inlägg på Huddinge 150.

Om ni närmare studerar det historiska organisationsschemat nedan kommer ni säkert att se att bilden blir en annan. Man kan se att kommunen tydligt sönderfaller i olika geografiska delar och att detta också stundom återspeglats organisatoriskt.  Mellan 1924 och 1946 hade kommunen sex stycken municipalsamhällen och i modern tid, mellan 1989 och 2002 sju (från 1999 sex) kommundelsnämnder. Klicka på bilden för att göra den större.


Allt under ett tak

När nu kommunen utreder möjligheten att samla förvaltningarna i ett gemensamt kommunhus vill Huddinge 150 påminna om när det senast begav sig. Den 23 september 1966 invigdes den nya förvaltningsbyggnaden, liksom den gamla ritad av Sture Frölén, denna gång i tidstypisk mexitegeldräkt. Tidningsfotot ovan är ur Aftonbladet den 23/9, ( det var på den tiden händelser som inträffade på förmiddagen kom med i samma dags kvällstidning!) I artikeln nedan, (om ni klickar på den blir den större), med kommunalrådet Henry Ericson  konstateras det att hela den kommunala förvaltningen utom hälsovården och arbetsförmedlingen nu ryms under ett tak. Detta stod att läsa i Stockholms-Tidningen den 19 november 1965. Slutligen fotografiet längst ner är från 1978 och är taget av Stig Almqvist.


”Medel som anslogos för kråkors dödande”

Ur Ordinarie Kommunalstämmans protokoll, den 26 oktober 1913:

§4

Herr A. Åbergs vid föregående stämma väckta förslag om ersättning af kommunens medel för dödande af kråkor företogs till behandling och anmälde ordförande att enl Landstingets beslut en premie af 15 öre af landstingsmedel utgår för hvarje dödad kråka. Herr Åberg anförde härtill att detta belopp måste anses för lågt så väl med hänsyn till den skada som af kråkorna förorsakas som på grund af svårigheten att åtkomma desamma. Föreslog därför att utöfver förenämnda belopp 10 öre pr styck skulle utbetalas af kommunens medel och att det måtte tagas under öfvervägande huruvida icke äfven ersättning för ägg kunde utgå. För att täcka häraf uppkommande utgifter hänvisade han till höjande af hundskatten. Från 5 till 10 kronor per styck. Herr Bång ansåg att de medel som anslogos för kråkors dödande borde utgå efter gemensam grund.

Efter någon diskussion beslöt stämman hänskjuta dessa förslag till Kommunalnämnden