Huvudbiblioteket 50 år

biblioteket 1969I dag den 23/9 är det exakt 50 år sedan huvudbiblioteket på Kommunalvägen invigdes. Detta skedde gemensamt med invigningen av kommunalhusets nyare del som trots att det avviker utseendemässigt alltså är byggt samtidigt.  Biblioteksdelen anknyter ju stilmässigt bättre till kommunalhusets äldre del – den från 1948. I samtliga fall är arkitekten Sture Frölén. Lustigt nog hölls själva invigningsfestligheterna i ABF-husets studiehem. Man kan ju undra varför – kanske var inte allt klart? Nåväl, kommunpolitiker höll anförande, fanfarer smattrade, landshövdingen förrättade invigning och Bo Setterlind reciterade. I en artikel om festligheterna ur Svenska Dagbladet meddelar bibliotekarien Daisy Dahl att man redan påföljande måndag kan välkomna nya och trogna gäster till den nya byggnaden som invändigt utrustats av inredningsarkitekten Gustaf Berglund. Dahl konstaterar nöjt att här finns plats för utlåningshallar, tidningsrum, musikrum, sagorum med barnteaterscen, forskar- och studierum, TV-hall, utställningslokaler, samt arkiv- och bokmagasin. Man förstår att det nya biblioteket innebär ett rejält lyft för verksamheten.

I och med invigningen av den nya byggnaden fick biblioteket för första gången lokaler som var avsedda för verksamheten. Hittills hade man blivit lite styvmoderligt behandlade och fått överta lokaler från andra verksamheter som snart, eller rentav från början, blivit för små. Det framgår med önskvärd tydlighet i en skrivelse till kommunstyrelsen från bibliotekstyrelsens ordförande Harry Claesson, redan 1960. Claesson påpekar som en slutkläm i sin inlaga ”att biblioteket bör beredas möjlighet till en fortsatt utveckling som står i proportion till samhällets allmänna expansion”. Huddinge folkbibliotek fick sina första egentliga lokaler i Klockargården 1950 och fick sedan i mitten av 1950-talet överta hela Klockargården sedan kommunförvaltningen i sin helhet flyttat därifrån. Under åren i Klockargården växte bokbestånden från 4000 titlar (1950) till 28 000 titlar (1959). Bibliotekets yta växte under motsvarande tid från 100 till endast 250 kvadratmeter. Så man förstår att man var trångbodda.

Bibl 5000014

Vill ni läsa mer om biblioteksverksamhetens historia i Huddinge har skrifter författats till såväl 25-års som 40-årsjubileerna. Dessa finns förstås på bilioteket. Under nästa vecka planerar huvudbiblioteket att uppmärksamma jubileet med en liten utställning och en del andra arrangemang.

Illustrationerna uppifrån och ner: behagligt blekt färgdia från 1969, foto Huddinge kommun; pressklipp ur Vårdkasen, juni 1966; bild från det elegant inredda musikrummet, Dagens Nyheter Syd, 10/1 1968.

Bibl 5000012



Villa Åkerbo

29683950_O_3Annika Huett är illustratör och författare och har skrivit boken Åkerbo – sju syskon, fyra våningar, en barnbok inspirerad av Annikas mammas uppväxt i 1920- och 30-talets Huddinge i det röda huset Åkerbo på Hörningsnäsvägen. Det är en vackert illustrerad bok som nog kan vara till glädje även för vuxna med intresse för det gamla Huddinge. Lördagen 26 oktober kl.13.00 kommer Annika till huvudbiblioteket och berättar om sin bok.

Om just Hörningsnäs har vi dessvärre inte skrivit så mycket här på Huddinge 150. Lite konstigt kan tyckas eftersom man med visst fog kan påstå att det är här de första fröna till det som ska bli det moderna Huddinge sås. Hörningsnäs gård var den första gården i Huddinge som började stycka av tomter för villabebyggelse. Redan alldeles i början av 1900-talet påbörjades tomtförsäljningen. Villa Åkerbo är ett exempel på denna första bebyggelse: stora trävillor med väl tilltagna tomter.

hönäs1Kring villasamhället skapades också kommunens första municipalsamhälle redan 1915, långt före de övriga. Ni kan titta närmare på municipalstämmans första protokoll härintill om ni tvivlar! Municipalsamhället var en administrativ enhet för vissa tätbebyggda områden inom en landskommun (och Huddinge var en sådan) där en eller flera stadsstadgor var införda.

Villa Åkerbo ligger på Hörningsnäsvägen 13 och är som synes inte längre röd. Den svartvita bilden är från en byggnadsinventering genomförd av kulturförvaltningen 1982. Bland handlingarna till denna är Åkerbo betecknad som ”intressant”. Namnet får vi förklarat redan i bokens inledning av berättaren Gitta:
Pappa har döpt huset till Åkerbo. Det gjorde han på en gång när han såg tomten där huset skulle byggas, för då var det åkrar åt alla håll och kanter. Nu finns här fullt med andra hus och trädgårdar med höga träd. Några åkrar ser man inte röken av.

hönäs2

hönäs3