Livat i ”Holken”

10689716_800278266698777_4829493203512571808_n

I protokollet från Tomtbergaskolans Hem & Skolaförening den 31 maj 1959, står att läsa:

Holken3Mors dag, söndag, invigningsdag. Strålande solsken, fladdrande fana, klingande spel och lottor som svarade för förplägnaden. Just så är det den stora dagen då resultatet av så mycket arbete, glädje och gamman ska redovisas.. Till och med hemlighuset hade i tid kommit på plats. Visserligen står det på dörren ”Arbeta ej under spänning”, men det spända förhållandet får väl lättas under tryck. Hr. Herman Löfgren högtidstalade och vår ordförande Henry Johansson lade ut texten. Skolans hornmusikkår spelade under ledning av dir. Söderberg. Kanonfotografer från tidningen Vårdkasen och de andra tidningsdrakarna var där. Så kom det stora ögonblicket då täckelset skulle falla och avslöja namnet på friluftsgården, och si, allting fungerade. Herman Löfgren drog i snöret och wellpappen singlade som höstlöv. ”Holken” stod det upphöjt i trä. /…/

Holken ligger än i dag i anslutning till Balingsnäsvägen inte så långt från Trehörningen. Den ursprungliga byggnaden brann dock ner på 1970-talet. Idag är stugan föreningslokal för Balingnäs Byalag men den fungerade alltså ursprungligen som skolornas friluftsgård. Har du minnen av verksamheten vid Holken vore det trevligt om du skrev en kommentar nedan.

Bilderna är hämtade ur Tomtberga Hem & Skolaförenings arkiv och pressklippet är ur Dagens Nyheter.

Holken1

Holken2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Huddingeprofil: Stig Johannesson

stig2Stig Johannesson var Trångsundsbo med rötterna i Blekinge. Han flyttade till Trångsund 1961. I det civila arbetade han som hälsovårdskonsulent i Stockholm men på fritiden var han en amatörkonstnär som gärna använde Trångsundmiljöer i sina motiv. Efter pensioneringen var han av dem som engagerade sig Trångsundsprojektet som syftade till att uppmärksamma bygdens historia. I kommunarkivet finns en del material från detta projekt. Bland detta material finns en redogörelse där Stig berättar om den första tiden i Trångsund. Vi publicerar den lätt förkortad med några av Stig bilder som illustration. Färgbilden visar utsikten från Stigs sovrumsfönster. Bilden på Stig är hämtad från ett pressklipp ur Södernyheterna 1986.

En iskall vinterkväll åkte jag till Farsta. Varför? Jo, av outgrundliga skäl hade jag efter årsvis pendlande mellan min hemort och arbetsplats i Stockholm fått en lägenhet i Trångsund. Från Farsta till Trångsund var endast ett stenkast – sas det. Det var ett långt stenkast. Nåja, jag hittade dit. Året var 1961.

stig1

Mina första intryck av samhället var synnerligen blandade. Högt uppe på ett berg fanns ett åttavåningshus. I min blivande bostad höll hantverkare på med justeringsarbeten. Ett antal liknande hus var under uppförande. Nåja i bostadsbristens dagar var jag glad över att få samla ihop min familj och vi flyttade in.

stig4Hur såg samhället ut i övrigt? Jo det fanns en hel del gamla vackra byggnader. Men efterhand försvann de. De användes oftast av brandpersonal som övningsobjekt. Något centrum fanns inte. Servicen i fråga om butiker etc. inskränkte sig till en butik. Så småningom tillkom en barack som Konsum byggt. Kommunikationerna var bedrövliga. Ett tuff-tuff-tåg gick då och då mot stan. Däremot fanns det många bussar som tyvärr oftast stod i kö vid Johanneshov. En arbetsresa från Trångsund till Gärdet kunde ta en timme. Skolor etc var provisorier. En av mina döttrar fick pendla till Huddinge eftersom högstadium inte fanns. I stort sett bestod Trångsunds centrala del av ett antal höghus utan den service vi nu är vana vid.

Men med tiden har jag kommit att tycka om Trångsund och känner mig som en länk i en kedja i ett samhälle vars tidigare öden jag är ganska obekant med – men vill kära mig känna.

Stig Johannesson, november 1986

stig3


På bio i Huddinge

bio2I årets första inlägg behöver vi hjälp med att skriva Huddinges biografhistoria. Bilden härintill är hämtad från Huddinge Tidning 1924 och visar Huddinge Biografteaters program. Men var låg denna byggnad?

bio3Ska man gå på bio i Huddinge idag är det ju Heron City eller Huddinge Filmstudio på Bio Hjärtat som gäller. Men hur var det förr? Här behöver vi lite hjälp. Är det någon som har koll på vilka biografer som funnits i kommunen och kan dela med sig av egna erfarenheter? Vi känner till att Fullersta, Stuvsta och Segeltorp har haft egna biografer – men har det funnits fler? Kanske har ni minnen av Tarzanmatinéer på Fullersta bio, bioklubbsvisningar av ryska 3-timmarsepos i gymnasiets aula eller från besök på näraliggande förortsbiografer som Focus i Hagsätra, Rondo i Högdalen eller Fanfaren i Farsta. Hör av er och bidra gärna med berättelser eller rentav bilder i kommentarsfältet.

Fotot längst ner visar interören från Fullersta bio vid tiden för invigningen 1933 och är hämtad ur KF:s arkiv. Vi har skrivit mer om byggnaden i ett ilägg från 9 oktober 2013. Filmaffischen med Elisabeth Taylor är också från Fullersta bio – hämtad ur ABF:s arkiv.

Interiör2Fullerstabio