Målfoto vid valet 1976

valprop76Kommunalvalet i Huddinge 1976 har gått till historien som det kanske allra jämnaste i kommunens historia. På valnatten framgick att det socialistiska blocket hade ett övertag med ett mandat. Men ledningen var knapp och kunde påverkas av poströsterna. Efter det att poströsterna räknats tycktes det klart att socialdemokraterna erövrat det sista mandatet med 44 rösters övervikt och därmed fick s och vpk majoritet med 31 mandat mot de borgerligas 30. Men det var inte slut med detta. Centerpartiets ledare Arthur Wadman överklagade valresultatet då han fått veta att kommunens valnämnd underkänt så många som drygt 200 valsedlar. Valprövningsnämnden handlade överklagandet och kontrollerade dessa s.k. ”kladdar” men fann att detta inte påverkade det konstaterade valresultatet.

val76

Också efter valet fortsatte tonläget i kommunhuset vara högt. Socialdemokraterna sa sig vara tvungna att frångå sitt vallöfte om oförändrad skatt. Man menade att Wadman medvetet hållit tyst om det bekymmersamma budgetläget inför valet. – Illvilligt förtal kontrade centerpartisten! En annan tvistefråga gällde löftet om en ishockeyhall i Björkängen. Mer om denna fråga och dess remarkabla upplösning ska vi berätta om vid ett senare tillfälle.

sossarValet 1973 hade inneburit att Huddinge fick borgerligt styre och att socialdemokraterna kom i opposition för första gången sedan 1920-talet. Valets store segerherre den gången var centerpartisten Arthur Wadman. Valet 1976 innebar början till en förskjutning inom det borgerliga blocket, moderaterna gick framåt och centerpartiet bakåt. Ledaren för borgerligheten i Huddinge skulle snart vara moderaten Petrén och inte centerpartisten Wadman.

Bilder: Högst upp ses ett urval av den valpropaganda som skickades till hushållen inför valet 1976. Materialet hämtat ur respektive partis arkiv. Pressklipp från DN med redogörelse för valrysaren. Till höger: glada socialdemokrater – partiets ledartrojka fr v Gunnel Jacobsen, Hjalmar Söderström och Ulla-Britt Larsson, ur Vårdkasen nr 8 1976 och lägst ner, valrörelse i Huddinge centrum, inte från 1976 men väl 1979, foto Stig Almqvist.

val79


Huvudbiblioteket 50 år

biblioteket 1969I dag den 23/9 är det exakt 50 år sedan huvudbiblioteket på Kommunalvägen invigdes. Detta skedde gemensamt med invigningen av kommunalhusets nyare del som trots att det avviker utseendemässigt alltså är byggt samtidigt.  Biblioteksdelen anknyter ju stilmässigt bättre till kommunalhusets äldre del – den från 1948. I samtliga fall är arkitekten Sture Frölén. Lustigt nog hölls själva invigningsfestligheterna i ABF-husets studiehem. Man kan ju undra varför – kanske var inte allt klart? Nåväl, kommunpolitiker höll anförande, fanfarer smattrade, landshövdingen förrättade invigning och Bo Setterlind reciterade. I en artikel om festligheterna ur Svenska Dagbladet meddelar bibliotekarien Daisy Dahl att man redan påföljande måndag kan välkomna nya och trogna gäster till den nya byggnaden som invändigt utrustats av inredningsarkitekten Gustaf Berglund. Dahl konstaterar nöjt att här finns plats för utlåningshallar, tidningsrum, musikrum, sagorum med barnteaterscen, forskar- och studierum, TV-hall, utställningslokaler, samt arkiv- och bokmagasin. Man förstår att det nya biblioteket innebär ett rejält lyft för verksamheten.

I och med invigningen av den nya byggnaden fick biblioteket för första gången lokaler som var avsedda för verksamheten. Hittills hade man blivit lite styvmoderligt behandlade och fått överta lokaler från andra verksamheter som snart, eller rentav från början, blivit för små. Det framgår med önskvärd tydlighet i en skrivelse till kommunstyrelsen från bibliotekstyrelsens ordförande Harry Claesson, redan 1960. Claesson påpekar som en slutkläm i sin inlaga ”att biblioteket bör beredas möjlighet till en fortsatt utveckling som står i proportion till samhällets allmänna expansion”. Huddinge folkbibliotek fick sina första egentliga lokaler i Klockargården 1950 och fick sedan i mitten av 1950-talet överta hela Klockargården sedan kommunförvaltningen i sin helhet flyttat därifrån. Under åren i Klockargården växte bokbestånden från 4000 titlar (1950) till 28 000 titlar (1959). Bibliotekets yta växte under motsvarande tid från 100 till endast 250 kvadratmeter. Så man förstår att man var trångbodda.

Bibl 5000014

Vill ni läsa mer om biblioteksverksamhetens historia i Huddinge har skrifter författats till såväl 25-års som 40-årsjubileerna. Dessa finns förstås på bilioteket. Under nästa vecka planerar huvudbiblioteket att uppmärksamma jubileet med en liten utställning och en del andra arrangemang.

Illustrationerna uppifrån och ner: behagligt blekt färgdia från 1969, foto Huddinge kommun; pressklipp ur Vårdkasen, juni 1966; bild från det elegant inredda musikrummet, Dagens Nyheter Syd, 10/1 1968.

Bibl 5000012


Rening av Trehörningen

trehörn1 1955Sjön Trehörningen i Stuvsta är sedan länge den mest förorenade sjön i kommunen. Nu ska där byggas en ny dagvattenanläggning under 2017, med dammar och kanaler för att rena sjön från bl a höga fosforhalter.

-Nu igen! skulle den minnesgode skulle kunna yttra. Det är sannerligen inte första gången sjön är föremål för mer eller mindre akuta insatser. Redan 1948, inför planerna på en omfattande upprensning och byggandet av ett reningsverk vid sjön sammanfattade Byggnadsnämnden: ”Denna sjö har sannolikt genom den näringstillförsel, som erhålles genom avloppsdikena Huddingeån och Sågbäcksån erhållit ökad takt i den igenväxningsprocess, som är naturlig för de allra flesta mellansvenska sjöar. Sålunda har den fria vattenytan år från år minskats enligt uppgift av gamla ortsbor, och vassen knappar för varje år in på sjöns fria yta”

trehörn2 1955

Under 60- och det tidiga 70-talet förvärrades situationen alltmer. Vi som var barn ombads iakta försiktighet i närheten av sjön. Och det var inte drunkningsrisken som var den stora faran! 1968 startades en omfattande utredning och 1972 påbörjades ett mångårigt restaureringsarbete.

trehörn4 1955I det nu planerade arbetet har kommunen efterfrågat synpunkter från allmänheten. Tanken är nämligen att förena nytta med nöje.  Planer på att kombinera området med en satsning på friluftsliv och rentav en vision om ett framtida friluftsbad har presenterats.  Att frågan engagerar är lätt att konstatera om man tittar i kommunens e-postlåda. Förslagen är många: strandpromenad, handbollsplan, utegym, hinderbana, fågeltorn, hundrastgård…  Ni har på er till den 25 september att komma med önskemål. Se mer på kommunens webbplats.

Bilderna visar uppifrån och ner: 1-2) vattenledning av platsrör läggs ner i Trehörningen, foto Huddinge kommun 1955; 3) sommarvattenledning i närheten av Trehörningen, foto Huddinge kommun 1955; 4) badliv vid Trehörningen, 1920-tal, foto Nils Enkvist. Att inte mycket är nytt under solen kan konstateras i klippet ur Vårdkasen, nr 3 1971, längst ner.

nils enqvist 32

treartikel

 


Huddinge på webben

web3

För 25 år sedan öppnades webben upp för världen. Ni har väl inte missat att detta firas i dagarna världen över?  Ett särskilt tack riktas i detta sammanhang till Sir Tim Berners-Lee och andra internetpionjärer som gjort världen mer öppen och kommunikativ.

web1Så länge som 25 år har inte Huddinge kommun funnits på webben. Men väl i 19! 1997 lanserades kommunens officiella hemsida och presenterades i Vårt Huddinge. I artikeln här intill (klicka för att förstora) talas om den explosionsartade ökningen av internetanvändandet och vad som ska finnas på sidan. Mestadels handlar det om envägskommunikation. Länge fungerade hemsidan som ett slags digital broschyr.

Sedan dess har webbplatsen funnits i flera olika inkarnationer och graden av interaktivitet har givetvis ökat. Den grafiska presentationen har förbättrats – inte minst genom själva mediets utveckling. Och snart är det dags för en ny stor förändring som lanseras till hösten. Man talar nu om en servicewebb som (än) mer utgår från besökaren och ger denne möjlighet att uträtta sina ärenden och få svar på frågor. ”Förutom att hjälpa våra besökare så kan en ny webbplats också minska belastningen på vår organisation, när besökarna kan hitta svar på sina frågor på egen hand”, menar man på Kommunikationsavdelningen.

Ovan och nedan kan ni se lite skärmdumpar från webbplatsen genom åren. I tur och ordning från 1999, 2003 och 2005. En del av dessa är från webbplatsen WaybackMachine som arkiverar exempel på gamla webbsidor från bl a myndigheter. Sök på huddinge.se så hittar ni strösidor så långt tillbaka som 1998.

web2 web4


”Missbruk och oordningar” vid Huddinge station

patron3Vi har i ett tidigare inlägg (31 mars 2016) lovat återkomma med nedslag i de äldre handlingar som antogs vara förlorade men som nu återlämnats till Kommunarkivet. Backspegeln har ju en särskild känsla för det till synes obetydliga och då särskilt när det gäller ordningsfrågor och andra olämpligheter. Från kommunalstämmans protokoll 27 oktober 1873 hämtar vi nedanstående klagomål från ingen mindre än själva patron Pehr Pettersson, godsägare vid bl a Fullersta. Om ni klickar på bilderna kan ni läsa att klagomålet gäller idkande av ölförsäljning vid Huddinge station, vilket lett till ”missbruk och oordningar”. Pettersson pekar på att det finns ett kommunalt beslut att villkoret för ölförsäljning är att den under inga omständigheter får äga rum mellan ”kl 8 e.m. den dag som föregår Sön- och Helgdag till kl 5 den dagen som följer efter nämnda högtidsdagar”. Pettersson menar att de regler som gäller för resten av kommunen tydligen inte tillämpas vid stationen.

Dessutom påpekar han att 3:dje klassens väntsal upplåtits till danslokal åt kringboende. Ett förhållande som själva Järnvägsstyrelsen tydligen varit okunnig om. En nutida läsare känner kanske större upprördhet över det faktum att det alls fanns en ”3:dje klassens väntsal”!

patron2patron1

Om Patron Pehr har det skrivits mycket. Han har blivit någon slags portalfigur för det moderna Huddinge. När han köpte Fullersta 1848 hade han på kort tid gjort sig en förmögenhet genom framgångsrik bränneriverksamhet på Flemingsbergs gård. På Fullersta skedde en omedelbar upprustning och modernisering. Odlingsarealen gick från 15 till 366 tunnland på tio år! Pettersson köpte även upp Glömsta, Kästa och Viggestabergs gårdar och blev därmed den helt dominerande producenten av jordbruksprodukter och mjölk i Huddinge. Han hade rentav landets största djurbesättning med 300 kor utspridda på gårdarna. Mjölk var emellertid en ömtålig produkt som snabbt surnade. Pehr fick tidigt tips om att västra stambanan skulle byggas och skära genom Huddinge. Han erbjöd då SJ gratis mark på hans ägor för anläggande av en station och kunde därmed få snabb distribution av sina varor till huvudstaden. Den ofrälse Pehr Pettersson hade nu blivit en veritabel maktfaktor och satt bl a i skolstyrelsen med andra (adliga) godsherrar. Han må ha varit progressiv och framsynt på vissa områden men när det gäller skolfrågan var han i det längsta motståndare till inrättande av skolor i Huddinge – barnen behövdes ju i jordbruket! Som husbonde kunde han vara hård: mjölktågen innebar att statarfruarna måste påbörja mjölkningen redan kl 4 på morgonen för att hinna i tid.

För den som vill läsa mer om patron Pehr rekommenderas Alf Nordströms Huddingeprofiler och Huges bok om Fullersta Gård – 400 år kulturhistoria ”mitt i byn”.


Huddingeprofiler: Konditor Frans Oscar Isaacsson

bap2Frågan om ett nytt kommunhus har som ni säkert sett engagerat kommuninnevånarna och många ifrågasätter lämpligheten att placera huset i anslutning till Sjödalsparken. Att nagga parken i kanten är det som upprör mest. Inte minst att den gröna lilla kullen försvinner, känd bland Huddingeborna som ”Isakssons kulle”.

Men vem var egentligen denne Isaacsson (korrekt stavning) och hur såg han egentligen ut?

Frans Oscar Isaacsson föddes 1861 i Närke och sökte sig till Stockholm som 19-åring. Efter några år med diverse jobb slog han sig på bagaryrket och öppnade snart egen kaférörelse. Tillsammans med systern Klara innehade han bageri med servering och även övernattningsmöjligheter vid såväl Döbelsgatan som Hornstull. 1912 flyttade man till Huddinge, byggde hus vid – rätt gissat – Isaacssons kulle, med bageri i bottenvåningen och servering mer strategiskt nere vid Kommunalvägen (eller Huddingevägen som det var då).

isak1Vid sidan av sitt yrkesliv var Isaacsson även aktivt troende. Redan i ungdomen hade han dragits till frikyrkorörelsen och var medlem i huvudstadens första baptistförsamling Betel. Väl i Huddinge var han med att starta föreningen Sällskapet Rätt och Sanning med syfte att skapa förutsättningar för en egen predikolokal. 1929 nådde man målet då den nya Baptistkyrkan kunde invigas vid Paradisbacken. Isaacsson hade nog helst sett att denna placerades på kullen vi nuvarande Sjödalsparken men kyrkan blev ju fin och den står där än idag. Vill man läsa mer om Isaacsson rekommenderas de ”memoarer” som finns bevarade i Baptistförsamlingens arkiv i kommunarkivet. Dessa är snarare glimtar och hågkomster av religiös karaktär än en regelrätt levnadsbeskrivning men är ändå en fascinerande inblick i huddingeprofilens liv. Frans Oscar Isaacsson dog 1936.

isak2

Så gäller det då den enda kända bilden av Isaacsson (höst upp). Föreställer den Frans Oscar eller inte? Fotografen Ragnar Larsson, som kände Isaacsson väl, verkar tveka om identifieringen. Är det möjligen sotarmästare Pettersson istället? Bilden är hämtad ur baptistförsamlingens arkiv, och de verkar ju säkra på sin sak. Ni kan läsa mer om detta i Olle Magnussons bok om Larssons Huddinge. I övrigt har jag hämtat uppgifter ur Alf Nordströms Huddingeprofiler och ur baptistförsamlingens arkiv.

bap1

Bilderna uppifrån och ner: porträttbild av (förmodligen) Isaacsson, år och fotograf okänd; Isaacssons bageri, ungefär mellan kullen och Kommunalvägen i höjd med Grillpalatset, foto Ragnar Larsson 1927; Huddinge poliskår har kafferast på Isaacsson konditori, foto Larsson 1930 samt taklagsfest för baptistkyrkan, nuvarande Paradisbacken, fotograf okänd 1929.


Lay Abouts – nästa stora grej från Huddinge

layabout

En särskilt avkopplande syssla på sommaren är att bläddra igenom buntar med gamla veckotidningar. Här kan man läsa om äldre tiders kändisskvaller på behörigt avstånd, vilket på något sätt gör det mer tolerabelt. Bildjournalen nr 10 1966 domineras av rubriker av typen: ”Hon hotas till livet – för att hon gillar Shanes”. Men i detta nummer hittar jag också notisen rörande Huddingebandet Lay Abouts ovan. Någon som minns dem? De är tydligen nästa stora sak från Huddinge efter Arne Jones-statyn och Shamrocks (se inlägg 3 maj 2013). Närmare efterforskning ger vid handen att Huddingekopplingen inte är absolut: möjligen bildades bandet i Blackeberg och killen i mitten Curt Jalmo, bandets sångare, lär vara bördig från Bromma.

R-7503236-1442829661-8434_jpegEn singel blev det dock (vad jag vet): So long Fanny/Funny feelin´ från 1967. Finns på Youtube –  surfa in och spisa, vettja! Bild på skivan har ni härintill.  Jalmo gjorde senare i början av 70-talet en svårbeskriven solo-lp: ”Ängel med krossade höfter” som högaktas i vissa kretsar. Gå in på Youtube och hör honom recitera egna dikten ”Janis Joplin” till orgelkomp i form av Bachs Toccata och Fuga. Obeskrivligt var ordet!

Annars har ingen vad jag vet försökt sammanfatta Huddinges pophistoria i text eller på skiva. Närmast kommer väl Lions i Huddinge som för ett antal år sedan gav ut en CD med musik från 60-talet med rötterna i Huddinge. Här finns dock inte Lay Abouts med. Skivan är sannolikt inte lätt att få tag i idag men här nedanför kan ni läsa Hans-Dieter Feichtingers fylliga text från omslaget.

musik1 musik2

 

 


Trafiksäkerhet på 60-talet

såg300011Ur bildarkivet vill vi uppmärksamma ovanstående bild i dag. Den är tagen i korsningen Huddingevägen och Sågbäcksvägen/Lännavägen. Det som först slår en är hur förändrat allt är idag. Jämför med färgbilden nedan. Vinkeln är bara möjlig att få från något av klassrummen i skolan men det får duga. Sedan börjar man titta lite närmare på bilden. Vad är det som har hänt? Tydligen en bilolycka av något slag. En Volvo har hamnat i diket, en Fiat står övergiven i körbanan, en bärgare är på plats … På bilden finns ett datum angivet: 16/10 -68. Vi tittar i kommunens förträffliga pressklippssamling och hittar orsaken. Två av Sågbäcksskolan elever har skadats i en bilolycka vilket utlöst en spontan demonstration bland elever och personal. Se mer i klippet från DN längst ner (klicka för att göra läsbart). Vi kan konstatera att denna allvarliga händelse ledde fram till att vi åtminstone har rödljus i korsningen idag. Är det någon som var med denna dag och kan berätta mer? Använd gärna kommentarsfältet för att bidra.

såg1

Med uppmaningen att ta det lugnt i sommartrafiken tar nu Backspegeln lite ledigt och återkommer senare i sommar!

såg200010



Nya böcker om Huddinge

eugen00005Idag presenterar Backspegeln två alldeles nyutkomna, sinsemellan mycket olika böcker med stark Huddingeanknytning.

Om Åke Sanells bok Segeltorp municipalsamhälle 1924-1952 har vi berättat tidigare och nu är den äntligen tillgänglig. Boken handlar som synes framför allt om samhällets tid som municip men berör också kort tiden för och efter. Det handlar mycket om själva samhällsbygget med ekonomi och uppbyggnad av infrastruktur. Vi får också inblick i nöjeslivet och andra världskrigets återverkningar i lokalsamhället. Ett avsnitt berör frågan om eventuell inkorporering med Stockholm, tidigt 1950-tal. Kort sagt en fyllig bild av samhället Segeltorp under drygt 25 år.

Åke Sanell är numera pensionär men arbetade under sitt yrkesliv med ekonomistyrning och finansfrågor hos bl a Industrins Utredningsinstitut, Finansdepartementet och FN i New York.

13323762_1099578483434331_6973023596526028930_oBjörn Öijers bok När revolutionen kom till Vårby gård är en roman med starkt dokumentära inslag. Det handlar dels om politiskt arbete i miljonprogramsförorten Vårby Gård på 1970-talet. Bokens huvudperson Martin Tallid forskar i kyrkoböcker efter statarpojken Otto som hittade vårbyskatten 1871 och genom detta spår öppnar sig romanen mot Vårbys (och Huddinges) äldre historia. Boken är ganska omfattande (600 sidor) så vi har inte hunnit läsa än, men hängmattan hägrar ….!

Björn Öijer kommer ursprungligen från Linköping. Också han är numera pensionär men arbetade under många år som journalist. Bor numera i Fullersta men var under många år bosatt i just Vårby Gård och var bl a Vårby-Fittja hembygdsförenings första ordförande. Föreliggande bok är hans fjärde roman.

Björns bok går att beställa över nätet och Åkes torde gå att beställa genom Segeltorp Kulturförening. Gör det, eller be bokhandeln i Huddinge Centrum ta in böckerna!