Målfoto vid valet 1976

valprop76Kommunalvalet i Huddinge 1976 har gått till historien som det kanske allra jämnaste i kommunens historia. På valnatten framgick att det socialistiska blocket hade ett övertag med ett mandat. Men ledningen var knapp och kunde påverkas av poströsterna. Efter det att poströsterna räknats tycktes det klart att socialdemokraterna erövrat det sista mandatet med 44 rösters övervikt och därmed fick s och vpk majoritet med 31 mandat mot de borgerligas 30. Men det var inte slut med detta. Centerpartiets ledare Arthur Wadman överklagade valresultatet då han fått veta att kommunens valnämnd underkänt så många som drygt 200 valsedlar. Valprövningsnämnden handlade överklagandet och kontrollerade dessa s.k. ”kladdar” men fann att detta inte påverkade det konstaterade valresultatet.

val76

Också efter valet fortsatte tonläget i kommunhuset vara högt. Socialdemokraterna sa sig vara tvungna att frångå sitt vallöfte om oförändrad skatt. Man menade att Wadman medvetet hållit tyst om det bekymmersamma budgetläget inför valet. – Illvilligt förtal kontrade centerpartisten! En annan tvistefråga gällde löftet om en ishockeyhall i Björkängen. Mer om denna fråga och dess remarkabla upplösning ska vi berätta om vid ett senare tillfälle.

sossarValet 1973 hade inneburit att Huddinge fick borgerligt styre och att socialdemokraterna kom i opposition för första gången sedan 1920-talet. Valets store segerherre den gången var centerpartisten Arthur Wadman. Valet 1976 innebar början till en förskjutning inom det borgerliga blocket, moderaterna gick framåt och centerpartiet bakåt. Ledaren för borgerligheten i Huddinge skulle snart vara moderaten Petrén och inte centerpartisten Wadman.

Bilder: Högst upp ses ett urval av den valpropaganda som skickades till hushållen inför valet 1976. Materialet hämtat ur respektive partis arkiv. Pressklipp från DN med redogörelse för valrysaren. Till höger: glada socialdemokrater – partiets ledartrojka fr v Gunnel Jacobsen, Hjalmar Söderström och Ulla-Britt Larsson, ur Vårdkasen nr 8 1976 och lägst ner, valrörelse i Huddinge centrum, inte från 1976 men väl 1979, foto Stig Almqvist.

val79


Huvudbiblioteket 50 år

biblioteket 1969I dag den 23/9 är det exakt 50 år sedan huvudbiblioteket på Kommunalvägen invigdes. Detta skedde gemensamt med invigningen av kommunalhusets nyare del som trots att det avviker utseendemässigt alltså är byggt samtidigt.  Biblioteksdelen anknyter ju stilmässigt bättre till kommunalhusets äldre del – den från 1948. I samtliga fall är arkitekten Sture Frölén. Lustigt nog hölls själva invigningsfestligheterna i ABF-husets studiehem. Man kan ju undra varför – kanske var inte allt klart? Nåväl, kommunpolitiker höll anförande, fanfarer smattrade, landshövdingen förrättade invigning och Bo Setterlind reciterade. I en artikel om festligheterna ur Svenska Dagbladet meddelar bibliotekarien Daisy Dahl att man redan påföljande måndag kan välkomna nya och trogna gäster till den nya byggnaden som invändigt utrustats av inredningsarkitekten Gustaf Berglund. Dahl konstaterar nöjt att här finns plats för utlåningshallar, tidningsrum, musikrum, sagorum med barnteaterscen, forskar- och studierum, TV-hall, utställningslokaler, samt arkiv- och bokmagasin. Man förstår att det nya biblioteket innebär ett rejält lyft för verksamheten.

I och med invigningen av den nya byggnaden fick biblioteket för första gången lokaler som var avsedda för verksamheten. Hittills hade man blivit lite styvmoderligt behandlade och fått överta lokaler från andra verksamheter som snart, eller rentav från början, blivit för små. Det framgår med önskvärd tydlighet i en skrivelse till kommunstyrelsen från bibliotekstyrelsens ordförande Harry Claesson, redan 1960. Claesson påpekar som en slutkläm i sin inlaga ”att biblioteket bör beredas möjlighet till en fortsatt utveckling som står i proportion till samhällets allmänna expansion”. Huddinge folkbibliotek fick sina första egentliga lokaler i Klockargården 1950 och fick sedan i mitten av 1950-talet överta hela Klockargården sedan kommunförvaltningen i sin helhet flyttat därifrån. Under åren i Klockargården växte bokbestånden från 4000 titlar (1950) till 28 000 titlar (1959). Bibliotekets yta växte under motsvarande tid från 100 till endast 250 kvadratmeter. Så man förstår att man var trångbodda.

Bibl 5000014

Vill ni läsa mer om biblioteksverksamhetens historia i Huddinge har skrifter författats till såväl 25-års som 40-årsjubileerna. Dessa finns förstås på bilioteket. Under nästa vecka planerar huvudbiblioteket att uppmärksamma jubileet med en liten utställning och en del andra arrangemang.

Illustrationerna uppifrån och ner: behagligt blekt färgdia från 1969, foto Huddinge kommun; pressklipp ur Vårdkasen, juni 1966; bild från det elegant inredda musikrummet, Dagens Nyheter Syd, 10/1 1968.

Bibl 5000012


Rening av Trehörningen

trehörn1 1955Sjön Trehörningen i Stuvsta är sedan länge den mest förorenade sjön i kommunen. Nu ska där byggas en ny dagvattenanläggning under 2017, med dammar och kanaler för att rena sjön från bl a höga fosforhalter.

-Nu igen! skulle den minnesgode skulle kunna yttra. Det är sannerligen inte första gången sjön är föremål för mer eller mindre akuta insatser. Redan 1948, inför planerna på en omfattande upprensning och byggandet av ett reningsverk vid sjön sammanfattade Byggnadsnämnden: ”Denna sjö har sannolikt genom den näringstillförsel, som erhålles genom avloppsdikena Huddingeån och Sågbäcksån erhållit ökad takt i den igenväxningsprocess, som är naturlig för de allra flesta mellansvenska sjöar. Sålunda har den fria vattenytan år från år minskats enligt uppgift av gamla ortsbor, och vassen knappar för varje år in på sjöns fria yta”

trehörn2 1955

Under 60- och det tidiga 70-talet förvärrades situationen alltmer. Vi som var barn ombads iakta försiktighet i närheten av sjön. Och det var inte drunkningsrisken som var den stora faran! 1968 startades en omfattande utredning och 1972 påbörjades ett mångårigt restaureringsarbete.

trehörn4 1955I det nu planerade arbetet har kommunen efterfrågat synpunkter från allmänheten. Tanken är nämligen att förena nytta med nöje.  Planer på att kombinera området med en satsning på friluftsliv och rentav en vision om ett framtida friluftsbad har presenterats.  Att frågan engagerar är lätt att konstatera om man tittar i kommunens e-postlåda. Förslagen är många: strandpromenad, handbollsplan, utegym, hinderbana, fågeltorn, hundrastgård…  Ni har på er till den 25 september att komma med önskemål. Se mer på kommunens webbplats.

Bilderna visar uppifrån och ner: 1-2) vattenledning av platsrör läggs ner i Trehörningen, foto Huddinge kommun 1955; 3) sommarvattenledning i närheten av Trehörningen, foto Huddinge kommun 1955; 4) badliv vid Trehörningen, 1920-tal, foto Nils Enkvist. Att inte mycket är nytt under solen kan konstateras i klippet ur Vårdkasen, nr 3 1971, längst ner.

nils enqvist 32

treartikel