Nygammalt på Kommunarkivet

IMG_0036När man på 1980-talet skrev böckerna om Huddinges historia eftersöktes saknade äldre kommunala handlingar med ljus och lykta. Det ryktades om att äldre kommunala arkivalier förvarades i en övergiven ladugård och sedan försvann när hela rasket revs. Men nu verkar viktiga delar ha dykt upp.

Att handlingar från äldre tid på detta sätt ”får fötter” är ingen ovanlighet i en  liten kommun som Huddinge en gång var. Någon förvaltning i egentlig mening fanns inte på den tiden utan politikerna hade s a s kontoret på fickan. Därför är det inte ovanligt att arkivet spreds på flera platser och en del har nog dessvärre förkommit.

För några veckor sedan fick vi ett mail med ungefär följande innehåll:

I mina föräldrars hem hittade jag och min bror en klädkartong, fylld av gamla handlingar. En gång frågade vi vår far var de kom ifrån. Han berättade att han hittade gamla handlingar i en gammal lada på en bondgård någonstans vid Kvarnbergsplan, tillsammans med en massa skräp i början av 1960-talet. Bondgården revs för byggande av en skola.

Nu har en resa till Täby Kyrkby företagits (där handlingarna på krokiga vägar hamnat), kaffe med dopp har intagits, gamla minnen om Huddinge behandlats och så, framför allt, har handlingarna omhändertagits. De visar sig bestå av inbundna protokoll från kommunalstämman 1863-1876 och 1886-1898, kommunalnämnden 1863-1885 samt en bunt lösa handlingar motsvarande ca 200 sidor med korrespondens ställd till fattigvårdsstyrelse och kommunalnämnd, räkenskaper samt utdrag ur taxeringslängder mm. Vi lovar att återvända till delar av innehållet när vi hunnit läsa.

IMG_0035


Skolfoton

Skolfoto300003Skolfotograferingen har en lång tradition i Sverige. Tidigare var det oftast en lokal fotograf som kallades till skolan för att fotografera av klasserna antingen sittandes i klassrummen eller uppställda på skolgården. Från 1950-talet professionaliserades branschen och företag som enkom sysslade med skolfotografering bildades. Sedan dess har utvecklingen gått fort framåt och elever och lärare erbjuds idag en mängd olika fotoalternativ vid skolfotograferingar. Så många och så dyrbara att företeelsen alltmer är ifrågasatt. Skolfoton har blivit en skuldfälla och många menar att det rimmar illa med kravet på att skolan ska vara avgiftsfri och lika för alla. – Det finns tydliga direktiv från våra politiker att skolan ska vara kostnadsfri. Vi sysslar med kunskap, fotografering är business, menar bl a en rektor på en skola i Landskrona.

Skolfoto400004

Hur som helst blir gamla skolfoton med tiden kulturhistoria och är en viktigt historisk källa. Inte minst för släktforskare.  Tyvärr finns dessa inte så ofta bevarade i skolornas arkiv eftersom de inte, så att säga, hör till skolans verksamhet. Här kommer i alla fall ett litet urval bevarade klassbilder från Huddinge genom åren.

Bilderna uppifrån och ner: Vårby Skola ca 1900; Balingsta Skola, okänt år; Kyrkskolan  respektive Segeltorps Skola 1957/58 samt Tomtbergaskolan 2002/03.

Skolfoto200002

Skolfoto100001

 


Pendelolyckan i Skogås 1985

Vi har ju tidigare skrivit om den närmast mytiska tågsammanstötningen vid Huddinge station 1908 (9 januari 2014). Idag vänder vi blickarna mot en långt senare tågolycka.

X1_3079_198502s2

Vintern 1984/85 var besvärlig för pendlare i Huddinge. Förseningarna på Södertälje/Märsta-linjen var många och väntandet tålamodsprövande. Tonen mot SL i lokalpressen var närmast hånfull. SL hade besparingskrav och funderade helt sonika på att stänga av tunnelbanestationen Masmo under kvällstid (det blev emellertid inte så), och som detta inte vore nog inträffade en pendeltågsolycka på Nynäsbanan vid Skogås station.

skogås00005Olyckan inträffade i februari 1985 bara några veckor efter det att en liknande olycka inträffat i Haninge. I Skogås skadades dessbättre bara föraren och en passagerare lindrigt. Orsaken till olyckan är föremål för en animerad debatt – åtminstone på ett forum under Svenska Järnvägsklubbens hemsida som Backspegeln tagit del av. Enligt pressklippet härintill hävdas det att det var tågets säkerhetssystem ATC som var satt ur funktion. Tåget var på väg söderut när två av tågsetets vagnar spårade ur och kanade nedför en slänt. Bilden på det urspårade tåget har vi lånat från nämnda forum, fotograf troligen Gunnar Berglund. Har ni minnen av olyckan får ni gärna bidra i kommentarsfältet.

Nynäsbanan öppnades för trafik 1901 men planer på en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Nynäshamn hade debatterats sedan 1850-talet. Förutsättningarna för att anlägga en hamn i det förutvarande fiskeläget Nynäshamn var goda och tanken var att den nya hamnen skulle avlasta Stockholms hamnar. Men då krävdes en fast förbindelse med huvudstaden. Utefter banan mellan Älvsjö och Nynäshamn uppstod stationer vid ett 15-tal ställen, redan från 1901, bl a vid Trångsund, Drevviken, Fagersjö och Södertörns Villastad. Stationen vid Skogås tillkom först 1931. Vill ni veta mer om Nynäsbanans historia rekommenderas ett besök vid Nynäshamns järnvägsmuseum.


A. W. Ståhls obrukbara cykel

Cykel400004Ibland när man studerar kommunfullmäktiges protokoll från äldre tider slås man av att vissa ärenden är av en dignitet som knappast anstår dagens högsta beslutande församling. Tillståndsärenden rörande pilsnerförsäljning var flitigt förekommande på 20- och 30-talen, enskilda tjänstemäns tillsättande och lönefrågor dryftades inte sällan och frågan om hur man bäst skulle använda influtna medel från hundskatten diskuterades vi ett flertal tillfällen. I dagens inlägg fördjupar vi oss i en begäran om pengar till en ny cykel och kan konstatera att även en till synes rätt obetydlig fråga kan få den kommunala byråkratins kvarnar att mala.

Cykel1 Den 18 mars 1921 skrev fjärdingsmannen A. W. Ståhl ett brev till kommunalfullmäktiges ordförande Gideon Hydén i vilket han anhåller om medel till en ny cykel, att användas i tjänsten då den gamla blivit obrukbar. Ni kan läsa hela brevet härintill (klicka för att göra det läsbart). Satsbyggnaden må vara lite snårig men argumentationen är nog så redig. Göromålen i det utsträckta distriktet har en tendens att öka, inte minst med tanke på den med fjärdingsmannatjänsten numera förordnade polistjänten. Han klagar på svårigheten att få ihop expeditionsförhållandena, dyrtiden som inte synes ha något slut samt slutligen på att den knappt tilltagna lönen nätt och jämt räcker till mat och husrum. Tonen är den för tiden gängse när man tilltalar överheten. Han gör en ”vördsam anhållan” och undrar om det ”kunde låta sig göra att få hjälp”. Avslutningsvis vill han försäkra sig om att ”Fullmäktige inte ville upptaga detta som ett oförsynt tiggeri”. ”Jag vill ej onödigtvis för min del betunga Kommunen”, forsätter han.

Ärendet remitterades till kommunalnämnden (= kommunstyrelsen) för yttrande. I sitt utlåtande ställer man sig kallsinnig till Ståhls begäran och yrkar för avslag med hänvisning till:

”den nyligen verkställda regleringen av fjärdingsmännens löner samt med anledning av den prejudicerande verkan ett tillmötesgående tvivelsutan skulle komma att innebära och det principiellt oriktiga uti att tilldela blott en bland 4 kollegor en ifrågasatt förmån”.

Fullmäktige går på nämndens linje och avslår begäran utan vidare komplettering vid sitt möte den 3 maj. Ingen cykel till Ståhl sålunda. Vad som senare hände med saken vet vi inte. Om nu något hände alls. Så mycket vet vi att Ståhl fortsatte som fjärdingsman till augusti 1925 då han begärde att få bli entledigad utan att ange något skäl i sin begäran.

Cykel3

Bilden högst upp är tagen vid en basar i Fullerstaparken 1930. Ingen av de uppställda polismännen torde därför vara Ståhl. Bilden tagen av Ragnar Larsson. Avbildade handlingar är ur kommunalfullmäktiges protokoll med bilagor.


Offentlig konst i Huddinge

Eno foto Alice ÖbergFör ett par veckor sedan var musikern och konstnären Brian Eno på besök i Kästa skola. Han invigde då ett konstverk han gjort tillsammans med eleverna på skolan. Konstverket heter ”77 Million Paintings for Kästa School” och består av ett antal skärmar som slumpmässigt visar ett urval av 500 bilder och musik. Antalet bilder ska utökas med elevernas egna alster.  Bilderna visas olika länge vilket gör att man varje gång man tittar på konstverket ser något unikt. Spännande! Bilden på Brian Eno och några av skoleleverna är tagen av Alice Öberg och är hämtad från kommunens webbplats.

hjort100052Den offentliga konsten i Huddinge är ganska flitigt beskriven. Bl a har Huge gett ut två böcker de sista åren, dels om ”Offentlig konst i Flemingsberg” och ett mer översiktligt verk med den retoriska titeln ”Är det någon som har sett konsten?”.  I den senare uppmärksammar Olle Magnusson flera exempel på konsten i det offentliga rummet – konst som vi ofta bara passerar. Den som ger sig tid att stanna upp bjuds på en konstrunda öppen för alla.

hjort300054Ett av de äldre exemplen på offentlig konst i Huddinge är Bror Hjorts folkkära bronsstaty ”Flicka med fruktkorg” som stått utanför kommunalhuset sedan 1951. I det ofullständiga pressklippet härintill (Dagens Nyheter 30/9 1951) ser vi både konstnären och modellen uppställda kring verket. Av texten kan vi utläsa att flickan visar sig vara en Uppsalastudent klädd i en Vingåkersdräkt! Den välfyllda äppelkorgen lär i alla fall anspela på Huddinges tusentals villaträdgårdar, där skördearbetet och äppelmostillverkningen i huvudsak sköttes av Huddinges husmödrar. Färgbilden till vänster är hämtad från en trycksak utgiven av kommunen.

På bilden nedanför syns bland annat kommunstyrelsens ordförande Wilgot Blixman bredvid statyn (tvåa från vänster, okänd fotograf, bild tagen 1953). Inte mer än rätt kan man tycka eftersom han genom avancerad insamlings- och tiggeriverksamhet såg till att inte bara X-ets väldiga fresk i sessionssalen utan också Hjorts staty kunde finansieras. När kommunalhuset stod färdigt fanns nämligen inga pengar kvar till konstnärlig utsmyckning!

hjort200053