Gamla Sjödalen 1927

sjödal200051

När jag i höstas höll ett föredrag för Huddinge Hembygdsförening visade jag bilden ovan, tagen av Ragnar Larsson 1927. Jag var då osäker på vad det var för byggnad och var exakt den en gång i tiden låg. Visste bara att den låg någonstans där Huddinge centrum nu står. Auditoriet, som var ganska stort, skakade unisont på sina huvuden och kunde inte bringa klarhet i gåtan. Men skam den som ger sig – nu vet jag i alla fall lite mer.

Bilden visar en fastighet som gick under namnet Sjödalen eller Gamla Sjödalen. Den låg ungefär där långt senare Domusvaruhuset uppfördes. Enligt Ragnar Larsson egna påskrift på bilden lär bl a en brottarlokal funnits i huset. Men vad var det mer där? Är det någon som vet?

I Olle Magnussons bok om Larssons Huddinge får vi ytterligare ledtrådar:

/…/ mitt på det som tidigare kallats ”Kyrkängen” och ”Söderängen”, ligger fastigheten Sjödalen, avstyckad från Fullersta. ”Kråkslott på obefintlig grund” är definitionen i ett gulnat tidningsklipp, där husets rivning hälsas som en barmhärtig välgärning. En efterlängtad behandling av Huddinges blötlagda skamfläck.

sjödal100050

Men när revs huset egentligen? På vinterbilden ovan ser vi ett panorama över Sjödalen från 1920-talet (foto Ragnar Larsson). Det är den bild Magnusson beskriver i citatet. Till höger i bilden syns ”skamfläcken”. Villa Framnäs till vänster skymmer järnvägsstationen och kanske också ”liggande skyskrapan”, om den var byggd ännu? Den uppfördes vad jag vet i mitten av 20-talet.

Slutligen så ett pressklipp från Länstidningen 1965 som väl inte tillför så mycket men bekräftar det ovan sagda.
Vet ni mer om huset och vad det användes till vore jag tacksam om ni bidrar i kommentarsfältet nedan.

sjödalstorget00049


Nyboda Hembygds- och skolmuseum 50 år

nyboda100046Besökare till Huddinge kommun brukar ofta undra över den lilla stuga som ligger på Kommunalvägens vänstra sida i riktning mot centrum. Vi som gått i skola i Huddinge vet besked. Nästan alla av oss har någon gång besökt hembygds- och skolmuseet Nyboda. Den 26 januari 1966, alltså för jämnt 50 år sedan, invigdes det nya museet.

nyboda100045Nyboda är ett hus med historia. Den nuvarande byggnaden lär ha uppförts på 1860-talet av klockaren Svante Hallgren för att tjänstgöra som bostad. Dessförinnan finns Nyboda upptaget på Tomtberga ägor och finns belagt i husförhörslängder så tidigt som 1744. Här har också varit slöjdsal, småskola och telefonstation.  Kommunen köpte senare Nyboda, rustade så småningom upp fastigheten och använde den som förråd för den samling bruks- och allmogeföremål man på 50-talet övertagit från hembygdsföreningens Jonas Dahlin. Dessa föremål kom sedan att utgöra grunden för det nya hembygds- och skolmuseet.

Museet kan synas litet men innehåller ändå en hel del. På nedre våningen finns ett rum som visar bilder, kartor och annat från gamla Huddinge. Här finns även en skolsal från sent 1800-tal med böcker och slöjdföremål. På övervåningen visas föremål från självhushållets tid, bland annat jordbruksredskap, köksattiraljer och textilier.

nyboda400048

   

Om de femtio åren ska firas på något särskilt sätt framgår inte av föreninges hemsida, men vill ni besöka museet är det öppet kl 12:00-15:00 helgfria söndagar fr o m 10/1 t o m 24/4. För visningar för grupper och skolklasser övriga tider ombeds ni kontakta föreningen. Kontaktuppgifter och mycket annat intressant finns på Huddinge Hembygdsförenings hemsida.

Bilderna visar uppifrån och ner: Nyboda 1940, foto Ragnar Larsson; pressklipp i samband med invigningen ur Stockholmstidningen 27 januari 1966; interiör från köket, vykort Huddinge Hembygdsförening, fotograf och år okänt samt Huddinge telefonstation i Nyboda 1942, foto Ragnar Larsson. Bilderna går att förstora.

nyboda300047


Behövs en krog i Huddinge?

krog100042Med anledning av att kommunen bildat ett kafé- och restaurangbolag och planerade för en restaurang med fullständiga rättigheter inbjöd nykterhetsorganisationerna i Huddinge den 18 april 1951 till diskussionsmöte under den något tendensiösa rubriken ”Behövs en krog i Huddinge?” Frågan var het och kontroversiell och lockade en rekordpublik till församlingshemmet, ”där slaget stod” och man ”praktiskt taget satt på varandras axlar”, för att citera Stockholms-Tidningen.

Kommunen hade bildat bolaget 1950 i syfte att tillgodose allmänhetens intresse i fråga om prisbillig matservering av god standard. För att nå lönsamhet i verksamheten tänkte man sig också att utskänkning av rusdrycker skulle erbjudas. 1951 hölls konstituerande stämma och i april 1952 öppnades restaurang Udden. Frågan om utskänkningstillstånd var uppe i fullmäktige vid två tillfällen 1951-52. Att saken var infekterad framgår av att bägge besluten gick till votering där förespråkarna för att kommunen skulle söka ett mer permanent utskänkningstillstånd på årsbasis, enligt samma princip som i Stockholm, vann som man säger ”klart men knappt”. Om restaurang Udden har vi skrivit tidigare (22 januari 2013). Dess ”kommunala” historia blev kort, redan 1957 försattes bolaget i konkurs, men verksamheten drevs som bekant vidare i privat regi.

krog100043Men nu åter till debatten i församlingshemmet. Till mötet hade inbjudits representanter från kommunalfullmäktige, kommunalnämnd, nykterhetsnämnd samt styrelsen för kafé- och restaurangbolaget, som skulle ges tillfälle att försvara sin ståndpunkt och redogöra för de framtida planerna. Just den ton av räfst- och rättarting som genomsyrat själva inbjudan var något kommunalnämndens Nils Eliasson vände sig mot. – Självklart b e h ö v s inte en krog i Huddinge, menade han, men tyckte samtidigt att frågeställningen var onödig. Han kunde inte förstå att en krog i Huddinge så allvarligt skulle äventyra nykterheten när det redan fanns 102 i Stockholm och tågen gick tätt. Arne Svensson som talade för nykterhetsfolket kunde å sin sida inte förstå att de annars så debattglada kommunalmännen plötsligt var så ömhudade. Särskilt vände han sig mot nykterhetsnämndens tillstyrkande till förslaget om utskänkningen. Kvällens varmaste applåder tillföll dock en man av folket, timmermannen Nils Karlsson, som förordade en folkrestaurang framför en representations- eller guldkrog, där han utan åthävor kunde inta sina 8 cl ”te maten”! Ni kan se Karlsson på bilden i pressklippet från Stockholms-Tidningen här intill. Där kan ni också läsa ett fylligt referat av kvällen. Än mer noggrant finns debatten redovisad i socialdemokraternas lokaltidning Vårdkasen 5/5 1951. Bilderna i övrigt visar affischen för evenemanget hämtad ur IOGT Huddinges arkiv samt annonsmaterial för Udden ur Vårdkasen 1957-58, när verksamheten övergått i privat regi.

krog200044


Trångsunds Gård: ”Drevvikens pärla”

adel200040I år är det 300 år sedan Carl Fredrik Adelcrantz föddes vilket sannolikt kommer att uppmärksammas flitigt under jubileumsåret. Senast genom en fyllig understräckare signerad Fredrik Bedoire i Svenska Dagbladet. Adelcrantz är arkitekten bakom sådana storverk som Drottningholmsteatern, Adolf Fredriks kyrka, Kina slott och den ursprungliga (nu rivna) Kungliga Operan. Det vore kanske magstarkt att kalla den framstående arkitekten för en huddingeprofil, men faktum är att han under drygt 25 år bodde på Trångsunds gård.

Adelcrantz gjorde som synes ett stort arkitektoniskt avtryck, låt vara att detta i tiden inskränkte sig till i princip två hektiska årtionden av ett långt liv. När Adelcrantz 1762 köpte Trångsunds Gård var han stjärna redan i dalande.

Bedoire: Han trivdes med det stilla lantlivet med dess möjlighet att också härbärgera de äldre oförsörjda damer som han hade ansvar för. Det ointresse som han på äldre dagar mötte från Gustav III visade sig också i ovillighet att ordna för Adelcrantz försörjning.

adel 100038Adelcrantz bebodde alltså gården tillsammans med sin svåger och dennes familj plus ett hov bestående av nio ensamstående damer inom släkten som han saknade utrymme för i sin våning på Karduansmakargatan. Vid den här tiden var alla änkor och ogifta kvinnor omyndiga och stod under ett manligt förmyndarskap, i regel en nära släkting.

1789 tvingades han sälja Trångsund och vid tiden för sin död bodde han utfattig i ett enkelt hem på Götgatan.

trång100039

Trångsunds Gård har sitt ursprung i ett dagsverkstorp under Östergården i Länna, sannolikt från 1600-talet.

trång200041När Adelcrantz tog över fastigheten ritade han- och lät omedelbart bygga den vackra kubiska mangårdsbyggnaden i två våningar. Efter 1789 har gårdens ägolängd växlat: Adelcrantz sålde till Scharp som sålde till Lovéns. Södertörns villastad och dess styrelsemedlem Gustav Norström har stått som ägare. Sedan 1936 ägs gården av familjen Dinkelspiel.

Fotografierna visar uppifrån och ner: interiör Trångsunds Gård med Roslins porträtt av Adelcrantz; herrgården exteriör och interiör med väl bevarad 1700-talsstil. Bilderna är tagna av Jan Asplund, 1980-tal, källa: Kulturnämndens arkiv. Tuschteckningen  är gjord av Sergel och visar: ”Baron Adelcrantz dricker kaffe med fröken Stiernhoff på Trångsund 1783”, hämtad ur Huddinge hembygdsförenings årsskrift 1973/74. Det går bra att klicka på bilderna för att förstora dem.