Ishall eller inte ishall?

ishall3För några månader skrev vi om det rekordjämna valet 1976 och efterspelet till detta. Man kan säga att denna oroliga och osäkra höst kulminerade först på årets näst sista dag, alltså idag för jämnt 40 år sedan. Den 30 december 1976 mellan klockan 19.00-19.50 hölls ett extra fullmäktigemöte som i allt väsentligt ägnades ett ämne: ishallsfrågan.

Bo Öhngren har förtjänstfullt sammanfattat det komplicerade förloppet i sin bok om Samhällsutveckling, folkrörelser och politik i Huddinge 1900-1988 (nr 9 i serien Huddinges historia, 1991). Vi citerar därför Bo flitigt i detta inlägg.

ishall4Saken gällde alltså huruvida man skulle bygga en inomhusarena för ishockey i Huddinge. Svenska ishockeyförbundet hade tidigare bestämt att ishockeymatcher i översta divisionen framledes skulle spelas inomhus. Huddinge ishockeyklubb var vid den här tiden mycket framstående och hade god chans till spel i elitserien. Klubben var därför mycket angelägen att få till stånd en ishall.

De borgerliga var positiva till idén, men till följd av kort beredningstid hade man inte haft tid att fullständigt penetrera alla kostnadsaspekter. Den 20 december behandlade fullmäktige ärendet. Åhörarläktarna var fyllda till bristningsgränsen och utanför kommunalhuset demonstrerade ett par hundra av föreningens medlemmar för att politikerna skulle fatta ett positivt beslut.

ishall5ishall1Socialdemokraterna hade redan på ett tidigt stadium avvisat förslaget och menade att kommunen inte hade råd att betala kostnaderna för ishallen, vilka skulle uppgå till 2,5 miljoner kronor. Den politiska situationen var som berättats tidigare tillspetsad. Det socialistiska blocket hade vid valet i september återerövrat majoriteten i fullmäktige, men rent formellt hade de borgerliga makten fram till nyår. Efter en het och lång debatt, (mötet avslutades först halv ett på natten), blev frågan bordlagd – trots att det fanns en majoritet för ishallsbygget. För att få detta till stånd begärde S och VPK en s k minoritetsbordläggning, för vilket krävdes att minst en tredjedel av ledamöterna yrkade bifall. Syftet med denna taktik var att vid nästa ordinarie fullmäktigemöte som skulle äga rum 1977 besluta i frågan i enlighet med det socialistiska blockets förslag. Efter årsskiftet skulle ju maktförhållandena vara ändrade och det socialistiska blocket vara i majoritet. Ingen ishall alltså. Beslutet om bordläggning möttes av starka protester från stora grupper ute i samhället. De borgerliga gav inte upp och stärkta av allmänhetens upprördhet kallade man till ett extra sammanträde på årets näst sista dag för att besluta i frågan innan årsskiftet. Denna gång gick det inte att åberopa minoritetsbordläggning och beslutet blev därför att ishallen skulle byggas!

ishall2Illustrationerna på sidan: Bild på den färdiga hallen, fotograf okänd; två exempel på mängder av pressklipp, ur Dagens Nyheter och ur Aftonbladet; protokollutdrag fullmäktige 30 december och demonstrerande ishallsförespråkare,  20 december 1976, foto Stig Almqvist.


Tomtberga bollplan – 1950-tal

non2Att Backspegeln har många initierade läsare tror vi oss veta. Då och då bidrar dessa med kommentarer och någon gång ibland med egna berättelser. Det är självklart något vi uppmuntrar och uppskattar! För någon vecka sedan hörde Bengt Larsson från Svartsjö av sig med nedanstående berättelse och bilder:

Jag kan kanske få bidra till Backspegeln med en lagbild i fotboll med namn och allt – Ett vinnande lag – tagit efter en klassmatch hösten 1952 på Tomtbergaskolans bollplan i Huddinge?

Jag och mina medspelare gick i 4:e klass då och fotot fick jag publicerat på Namn o Nytt i DN 2009-06-25. DN hade något tema vid den tiden, minns inte vad det var, kanske gamla bilder. Fotograf okänd, men det var antagligen någon spelare i det förlorande laget som chevalereskt ställde upp för att bevara den historiska händelsen till eftervärlden – och ingen kunde då ana att bilden skulle publiceras 57 år senare i den stora draken Dagens Nyheter… Och inte för den delen heller, förhoppningsvis, i Backspegeln i nutid…

unspecified2

Det blev även en liten rättelse i DN dagen därpå då jag lyckades skriva att jag hade en pullover på mig på fotot, men det var i själva verket en slipover (korta ärmar, ej långa), sic – och all publicitet (nästan) är ju inte att förakta…

unspecifiedStrax efter publiceringen blev jag uppringd av Reie Nordmark, en av spelarena på fotot och som tipsats av publiceringen av en vän. Det visade sig att Reie nu bodde i Skogås och det blev en hel del hågkomster vid samtalet. Själv hade jag och min fru bott i över två decennier i Skogås till strax innan millenniumskiftet, och jag själv över tre decennier, utan att Reie och undertecknad sprungit på varandra. Förra året var jag, och även min fru Anita, äntligen hemma hos Reie och hans fru Fai i Skogås för en trevlig återträff 63 år efter det att vi två klasskamrater hösten 1952 spelat fotboll på bollplanen precis bakom Tomtbergaskolan i Huddinge. Ja, vi spelade även på några andra bollplaner i Huddinge och vann nog de flesta matcherna, vad jag minns…!

Det är ju i alla fall vinter, kolla i almanackan om ni inte tror mig, så vi bidrar även med en underbar liten vintersportbild från Tomtberga idrottsplan. Hämtad ur Barbro Nordlöfs fotoalbum. Gissningsvis från 1950-talet. Med detta tar vi lite julledigt!

nordlöf 8


Huddinge orkesterförening 1931-2004

HOF 5

Under hösten 1931 samlades ett antal intresserade amatörmusiker under ledning av Huddinge församlings kantor Åke Brunfelter för att musicera tillsammans. Man bildade Huddinge Orkesterförening som från början bestod av 17 medlemmar. Det i stadgarna uttalade ändamålet med föreningen var ”att samla musikintresserade för att under värdiga former inom Huddinge verka för klassisk och kulturellt bildande orkestermusik”.

HOF 3Orkestern blev genom åren ofta efterfrågad i offentliga sammanhang som invigningar och jubileer, vid hembygdsfester och föreningsmöten. Man ordnade egna friluftskonserter och konserterade flitigt i Huddinge kyrka.

Föreningen strävade vid sitt val av repertoar att finna musik, som var publikvänlig men också av en sådan svårighetsgrad att ingen orkestermedlem uteblev för att musiken upplevdes alltför svårspelad. Samtidigt som ambitionen varit att hela tiden höja ribban.

HOF 4När orkesterföreningen lades ner 2004 överlämnade arkivet till kommunarkivet. I leveransen ingick en stor mängd partitur till diverse orkesterverk. Vid överlämnandet bestämdes att detta notbibliotek skulle vara öppet för utlån till andra orkesterföreningar. Notbiblioteket  innehåller drygt 350 verk. Tonsättarregister i kortlåda därtill. Hör av er om ni är en orkester som vill låna!

HOF 2

För dem som vill fördjupa sig i föreningens historia finns förutom arkivet också jubileumsskrifter författade till 10-, 50- och 60-årsjubileerna. Bilderna är hämtade ur föreningens arkiv. Uppifrån och ner: repetition 1950 i ”högtidssalen”; stråksektionen vid repetition i Centralskolans högtidssal 1938; orkestern avbildad tillsammans med Västerhaningekören i Huddinge kyrka 1937. Fotagraferna okända. Pressklippet nedan är ur Huddingeposten 1981 i samband med 50-årsjubileet.

HOF 1


Färg TV:n – årets julklapp 1970?

jul 1970Årets julklapp är ju som bekant VR-glasögon, åtminstone enligt Handelns Utredningsinstitut. Någon sådan utnämning fanns inte 1970 men om så hade varit fallet kunde det mycket väl ha varit färg-TV:n som blivit årets val.

Visserligen hade försök med färg tv-sändningar gjorts sedan i mitten av 1960-talet och en del apparater såldes sannolikt för dem ”i framkant”, men den officiella starten skedde så sent som den 1 april 1970 – då regeringen gav klartecken för sex färgtimmar i veckan, fördelat på de två tv-kanalerna, (TV 2 hade startat i december 1969).

jul 1970 3Dagens klipp är hämtade ur samma nummer av DN-Sydväst (11/12 1970) och om man bläddrar igenom tidningen förstår man att TV-apparater detta år var ”big business”. På var och varannan sida lockas med olika fabrikat från olika återförsäljare. Redan på framsidan berättas om att stressade föräldrar ”parkerat” barnen framför apparaterna på Obs, eftersom man inte hunnit hem till årets julkalender, med det i sammanhanget lämpliga namnet ”Regnbågslandet”. Vi publicerar också i objektivitetens namn en sammanställning över fabrikat från SIFU.

Huddinge 150Att en färg-TV var en stor investering som sved rejält i plånboken är lätt att fatta om man använder en historisk prisomräknare. Jag vet att det inte är alldeles lätt att göra sådana jämförelser över tid men det kan kanske ändå vara intressant, låt vara taget med en nypa salt. I annonsklippet härintill ser vi en TV av märket Monark (!) som erbjuds till priset 3 100 kr på Telektrola vid Stuvsta Torg. Detta motsvarar ungefär 25 000 kr i dagens penningvärde!

test

Fotografiet ovan är taget vid utgångskassorna vi Obs i Masmo, i mitten av 60-talet. Bilden är hämtad ut KF:s arkiv. Fotograf okänd.


Affärslängan på Stationsvägen 21

Med anledning av planerna på rivning av den gamla affärslängan på Stationsvägen i Huddinge och protesterna som följt därav publicerar vi idag utdrag gällande den nu aktuella fastigheten, ur den bebyggelseinventering vi skrev om för en månad sedan. I inventeringen som är gjord av Carin Arnborg 1980-81 och som omfattar bara en bråkdel av husen i Stuvsta har affärslängan tagits med och klassats som ”intressant” enligt skalan: intressant-värdefull-omistlig.

Här kommer dokumentationen i sin helhet.

stationsv1 stationsv2 stationsv3


Huddinge Skidklubb 90 år

HSK2För några veckor sedan uppmärksammade vi jubilerande Trångsunds IF – idag fortsätter vi med en tio år äldre huddingeklubb.  Mig gick det förbi  att Huddinge Skidklubb i våras fyllde 90 år, måste erkännas. Det uppmärksammades inte särskilt vad jag vet och på föreningens webplats kan jag inte finna spår av historisk återblick. Man kanske samlar sig inför 100-årsjubileet? Material saknas inte: klubbens arkiv som finns bevarat  i kommunarkivet omfattar inte mindre än 15 hyllmeter, låt vara att mycket består av räkenskaper och resultatredovisning.

Klubben bildades alltså den 15 mars 1926. Från början fanns tre sektioner för längdåkning, backhoppning och skidorientering. Först på 1960-talet tillkom den gren som väl idag mest förknippas med klubben: alpin utförsåkning. Namn som Jessica Lindell Vikarby, Janette och Mattias Hargin har gjord klubben känd långt utanför kommungränsen.

HSK4Men det var snarare i hoppbacken som tonvikten låg i klubbens begynnelse. Skidklubbens initiativtagare och första ordförande Oscar Blomgren lyckades redan från början få till en rejäl hoppbacke i nuvarande Sjödalen/Storängen, på mark som skänktes av paret Sande på Stensättra gård. Skidbacksvägen i området minner om den tidigare verksamheten än idag. Under många år hölls tävlingar flitigt i backen. Lyckligtvis finns verksamheten väl dokumenterad I Ragnar Larssons fina bilder, som säkert många har sett. Olle Magnusson har skrivit om verksamheten och bilderna i sin bok om ”Larssons Huddinge” 1988.

HSK3

Bilderna uppifrån och ner: gåvobrev rörande marken för skidbacken, ur arkivet, observera att detta är daterat 1939; publikbild från backtävling 1930, foto Ragnar Larsson; bilder på uppförande av backen, ur förenings fotosamling, okänd fotograf 1926; pressklipp ur Stockholms läns tidning 1927.

HSK1


Reaktortransport till Ågesta 1961

Jvm.KBDB12393 06I dagarna är det jämnt 55 år sedan en mycket uppmärksammad transport gick genom Huddinge. Reaktordelarna anlände till Huddinge station per tåg från Degerfors natten till onsdagen den 8 november. Under onsdagen skedde omlastning från tågvagnar till landsvägsboggi. Omlastningen var mycket komplicerad – bara reaktorblocket vägde 75 ton – och beräknades ta 12 timmar i anspråk. Vägtransporten till Ågesta skedde sedan natten till torsdagen i mycket låg fart, 5 km i timmen enligt pressklippet ur Dagens Nyheter nedan. Färden gick från Kommunalvägen – Björkängsvägen – Västergårdsvägen – Sofiebergsvägen – Ågestavägen – Peder Smeds väg fram till slutdestinationen. Är det någon som var vaken och minns denna häpnadsväckande kolonn?

ågesta2Ågestareaktorn var det första kärnkraftverket i Sverige (om man inte räknar en försöksreaktor på KTH). Tanken var  att förse stadsdelen Farsta med el och fjärrvärme. Verket laddades 1961 och inledde sin verksamhet 1963. År 1974 lade man ned verksamheten sedan el- och fjärrvärmeproduktionen blivit olönsam. Många förknippar kärnkraftsmotståndet med 1970-talet och folkomröstningen, men faktum är att det redan 1959 bildats en motståndsorganisation lokalt i form av Intresseföreningen Magelungen. Syftet var att föra en process gentemot Aktiebolaget Atomenergi och hävda att sjön Magelungen var olämplig som plats för ett atomkraftverk. En publicitetskampanj fördes under flera år: insändare skrevs, smärre artiklar publicerades och åtminstone en större artikel med rubriken ”Blir jag atomförgiftad” publicerades i Folket i Bild  1959. Ni kan läsa den längre ner på sidan. I kvällstidningarna var tonläget uppskruvat, Aftonbladet talade om en ”pyrande atombomb” och i Expressen kallades reaktorn för ”Ågestamonstret”.

Alla bilder och pressklipp går att förstora med ett klick. Uppifrån och ner: Bild från omlastningen vid Huddinge station, lånad från Sveriges Järnvägsmuseum; artikel ur Dagens Nyheter 9 nov 1961; artikel i Folket i Bild 1959 i fem delar.

fib1 fib2 fib3

 

 

fib4 fib5


Omistlig villa i Stuvsta

lejon2I kommunarkivet finns flera intressanta kulturhistoriska bebyggelseinventeringar. Dessa gjordes i allmänhet under 1970- och 1980-talen och är i sig ett stycke historia. En av dessa, från 1980-1981, behandlar området centrala Stuvsta, d v s ungefär från Huddingevägen upp mot järnvägen och Stuvsta Station. Det är ju ett område med mängder av äldre villor men av kostnads- och tidsskäl begränsades inventeringen att omfatta ca 200 objekt. Arbete är gjort av Carin Arnborg på uppdrag av Kulturnämnden. Objekten klassas i stigande skala från intressant – värdefull – omistlig. Av objekten har endast två klassats som omistliga. Att Stuvsta station (ritat av Folke Zettervall och uppfört 1917-1919) är ett av dem överraskar ingen men det andra är kanske mer otippat. Det handlar om det så kallade ”postmästarhuset” i kvarteret Lejonet med adress Stuvstavägen 7.

lejon1Huset, som ni ser avbildat exteriört och interiört på bilderna, uppfördes av postdirektören Johannes Enger 1922-23. Villan bedöms som unik i området, med ursprunglig fasad, samt ursprungliga interiöra snickerier, kakelugnar (3 st) samt behållen ursprunglig planlösning. Husets bemålning är dock ändrad – ursprungligen var fasaden målad med brun impregneringsfärg men var 1980 ommålad med gul akrylfärg som dock inte häftar på underlaget, enligt inventeringsrapporten.

Jag vet inte särskilt mycket om detta hus men jag tror det står kvar. Jag har letat i Hans Björkman stuvstaböcker men kan inte se det omnämnas där. Är det någon som vet mer får ni gärna höra av er.

Bilderna är från 1980 och är sannolikt tagna av Carin Arnborg.

lejon3


Trångsunds IF 80 år

trånkan1Nyligen har Trångsunds idrottsförening firat 80-årsjubileum. Lagom till det har delar av föreningens arkiv lämnats in till kommunarkivet. Materialet består av sedvanliga protokoll och beslutshandlingar, klubbtidningen TIF-aren, lite fotografier, pressklipp och korrespondens. Sannolikt är mycket intressant material spritt för vinden eller förvarat hos diverse tidigare styrelsemedlemmar, vilket ofta är fallet när det gäller föreningars arkiv.

Finns det några gamla TIF:are där ute som vet mer får ni gärna höra er!

stortorp1

Vid ett möte på Stortorps pensionat 1936 bildades Trångsunds IF:s föregångare IF Stortorparna. trånkan3Namnbytet skedde först 1964. Från starten hade man särskilda sektioner för fotboll, allmän (fri) idrott, bandy schack, bordtennis samt damidrott (som tydligen utgjorde en sektion i sig!). Genom åren har sedan grenarna kommit och gått men från mitten av 1950-talet kan man säga att lagidrotterna var dominerande. Från 1993 ingick klubben i Trånsund/Skogås-alliansen vars material också lämnats in arkivet.

trånkan2

Illustrationerna är hämtade ur klubbens arkiv (undantaget diabilden och bilden på pensionatet som är hämtade ur kommunens bildsamlingar) och visar uppifrån och ner: klubbmärke; Stortorps pensionat med förståndaren Alma Eklund, fotograf okänd, 1930; pressklipp från Länstidningen, troligen från 1964 när klubbens fotbollsektion relanserades; tjejlag, Huddingemästerskapen 1972, fotograf okänd samt Stortorps IP 1966, foto Huddinge kommun

trånkan4


Flytande ö i Långsjön

I dagens inlägg tänkte vi bara publicera ett pressklipp ur Huddingeposten 28/9 1977. Som en följd av höststormen slet sig en ö i Långsjön och drev från segeltorpssidan över till stuvstasidan Med tanke på att sjön ju utgör gräns mot Stockholm får man vara tacksam över att den inte drev in mot grannkommunen och därmed gav upphov till gränsdragningsproblem! Vi vet inte mycket mer om denna fråga. Vad hände sen? Bogserades ön tillbaka till Segeltorp? Ni kan läsa artikeln nedan. Klicka för att förstora.

Är det någon som minnas denna händelse och kan berätta mer? Använd i så fall gärna kommentarsfältet.

DOC061016-06102016092650-0001