Huddinge i musiktexter

de_langa_rulltrapporna_i_flemingsbe-34926147-frntlI dagarna släpps jazzsaxofonisten Per Texas Johanssons nya album De Långa Rulltrapporna I Flemingsberg. Skivan, som är Pers första på hela 16 år, har mötts av mycket fina recensioner i pressen. Under det långa upphållet har Johansson delvis lämnat musiken och utbildat sig till-, och varit verksam som både sjuk- och narkossköterska. Med själva titeln avses givetvis rulltrapporna från Flemingsbergs Pendeltågsstation upp mot Södertörns Högskola och Pers tidigare arbetsplats på Karolinska Huddinge. I en intervju i musikmagasinet Lira säger Per:

”Det är både ångest och annat i de där rulltrapporna. Människor som ska till sjukhuset eller därifrån när de kanske träffat en anhörig.”

Skivtiteln får Backspegeln att fundera över hur Huddinge i allmänhet skildrats i musiktexter. För något år sedan hade webtidningen Mitt i Flempan en fyllig artikel om Sju tidlösa låtar med Huddingetema (hemsida: studentreportrarna.sh.se). Vi lånar en hel del av innehållet därifrån.

646095Sammanfattningsvis ger exemplen i artikeln en ganska dyster och problemorienterad bild av Huddinge – inga utsikter från natursköna nejder precis! Hoola Bandoola Band skildrar ett liv bland betongen som inte motsvarat förväntningarna: Huddinge, Huddinge, vad blev det av oss?/Allt som vi drömde och talade om?/Kuponger, rabattkort och andra reklamtricks/var det det som vi väntade av livet en gång?  Thåström skildrar utan vidare omskrivningar en Skyltfönsterdrottnings/ Domusgudinnas  flyende ungdom i Miss Huddinge 1972. Love Antell tar oss med till ett Vårby Gård: Bakom höga husen och planken/På parkeringen går alarmen/ Så kom om ni kan, kom om ni vill/ Till pokerkväll i Vårby gård. Rapduon Mohammed Ali skildrar livet i Visättra: Jag är ingen postkodsmiljonär/Är från ett område där postrån är ett alternativ/För att bli miljonär.

Huddingesonen Orup, som tidigare ju konstaterat att Stockholm har blivit kallt, utgör undantaget som möjligen bekräftar regeln i sin låt Huddinge . Här möter vi vår hemort med mera positiva förtecken, genom en tjej som är målmedveten och självsäker men också hårdare än stål : När hon går förbi på gatan / har hon redan valt sitt mål. Tack för det!

Har ni andra exempel på låtar med Huddingetema får ni gärna bidra i kommentarsfältet. Jag vet att bl a Hela Huset Skakar skaldat om Flempans Centrum /som har en egendomlig charm, men det borde finnas fler. Bilden längst ner visar Thomas Orup Eriksson på scen med Intermezzo i Huddinge, sent 70-tal/tidigt 80-tal. Bilden är från Fritidskontoret och är beskuren.

orupkopia


Ralph Erskine och Huddinge

ARKM.1986-122-0527Den engelskfödde arkitekten Ralph Erskine är i Huddinge mest förknippad med bostadsområdet Myrstuguberget som tronar över Albysjön. Området som stod färdigt 1986 har plats för mer än 400 bostäder. Men denna gång ska vi berätta om ett långt tidigare och mer anspråkslöst byggprojekt signerat Erskine.

Erskine_ladan_1945aErskine, som kom till Sverige under andra världskriget inspirerades av funktionalismens idéer och formspråk. Han kom att stanna i Sverige, bilda familj och först slå sig ner i Huddinge där han byggde sin första egna, mycket enkla bostad. Vintern 1941-42 fick paret Erskine erbjudandet att få disponera en bergstomt i Djupdalen söder om Lissma. Det blev platsen för bostaden, sedemera benämnd ”Lådan”. Stugan uppfördes i sann återvinningsanda, med sten från platsen, tegel  från en övergiven brännugn i närheten och armeringsjärn hämtat från en gammal järnsäng. Andra byggnadsmaterial köptes på kredit och transporterades  med hjälp av häst och släde. Huset innehöll endast ett rum på 6 x 3,6 meter, men det rymde alla viktiga funktioner genom fiffiga konstruktioner. Mitt i stugan fanns den stora eldstaden, som fungerade som rumsdelare. Verandan var vänd mot söder och uppglasad för att kunna släppa in ljus och värme. Gavlarna målades i Falu rödfärg, resten av väggarna oljades. Makarnas dubbelsäng kunde hissas upp i taket eller omvandlas till soffa. Ralph Erskine hade även sin arbetsplats i huset och när ritbordet inte användes fälldes det upp mot väggen. Snacka om ”compact living”.

Lådan_Erskine”Lådan” saknade elektricitet, vatten och WC. Vatten hämtades i en källa vid huset. Paret Erskine bodde under fyra år i huset tillsammans med sina två döttrar. Sedan användes huset som sommarstuga, men förföll så småningom. Långt senare har husets historiska värde uppmärksammats och 1989 återuppbyggdes ”Lådan” på Lovön i Ekerö kommun. Bilderna är tagna av Sven Fröström 1942 och finns idag på Arkitektur- och designcentrum. Bilderna går att klicka på för att göra större. Observera att upplösningen är lite varierande. Vill ni se fler foton på ”Lådan” (och för den delen andra foton från Huddinge) finns de att tillgå på sajten Digitalt Museum (http://digitaltmuseum.se).

ARKM.1986-122-4576

 


Bildföredrag på Folkes

bild 1I våras höll Backspegelns redaktör ett föredrag där exempel gavs på den rika skatt av historiska fotografier som finns i kommunens arkiv. Arrangören Huddinge hembygdsförening hade antagligen lyckats över förväntan med marknadsföreningen, vilket ledde att många personer helt enkelt inte fick plats! Därför görs arrangemanget om igen nu på tisdag den 6 oktober kl 18.00 på Folkes i Huddinge Centrum. Programmet är i allt väsentligt detsamma som förra gången. Ni som missade föredraget våras och andra som är intresserade är varmt välkomna!


Sportklubben Ilion

Ilion400004Idag tänkte vi fortsätta med lite sportnostalgi. Men denna gång genom att presentera en förening som idag sannolikt är okänd för de flesta: SK Ilion. En av grundarna Sigvard Sjöqvist har skrivit lite mer fylligt om klubben i Huddinge Hembygdsförenings årsbok 2001-2002. Vi lånar här en del uppgifter därifrån.

Grunderna till Ilion lades av ett gäng grabbar som höll till på familjen Sjöqvists äng i närheten av Trehörningen i Stuvsta. Många av dessa sökte sig sedan till Stuvsta IF som på 1920-talet hade en livlig friidrottsverksamhet. När denna sedan falnade bildades SK Ilion 1934. Framförallt ägnade man sig som framgår av Fri Idrott, i början under mycket enkla former på nämnda äng och på själva Solfagravägen!

”Vi i Ilion hade mest besvär av mjölkskjutsen från Stuvsta Gård. Hästen hade ju ingen brådska”, skriver Sigvard i sin artikel i hembygdsföreningens årsbok

Ilion100001Verksamheten växte och under 30-40-talen var man kommunens ledande friidrottsförening,  innan HAIS tog över den stafettpinnen. Man excellerade framför allt i stafettlöpning där flera segrar togs hem runtom i Stockholmstrakten. Klubben stod även som arrangör för de första Huddingemästerskapen som hölls 1945 på Stuvsta idrottplats (se affischen härintill). 1940 breddades verksamheten till att inkludera även orientering. 1943 anordnade man budkavle i Huddingeskogarna.

Från 1960-talet vidtog en långsam nedgångsperiod, andra klubbar växte sig starka,  och föreningen lades så småningom i malpåse. När, eller ens om, Ilion upphörde att existera vet jag inte bestämt. Är det någon som vet mer om föreningens öde får ni gärna höra av er.

Ilion200002För några år sedan överlämnades Ilions handlingar till kommunarkivet. Arkivet består av knappt en hyllmeter av mestadels protokoll, verksamhetsberättelser, korrespondens och resultatredovisningar och omspänner åren 1934-1964. Bilderna är hämtade ur arkivet och föreställer Stuvsta Runt 1948 och Ilion-laget vid Länstidningens orientering 1947. Fotograf okänd. Rit-Olas teckning är saxad ur artikeln i hembygdsföreningens årsbok och går förstora med ett knapptryck.

Ilion300003


Södertörnsderby i Björkängshallen

hockey100029På söndag startar Hockeyettan södra med en riktig kanonmatch i Björkängshallen. Ett äkta södertörnsderby mellan Huddinge Hockey och Södertälje. I serien spelar även andra (tidigare) storheter som Hammarby och Väsby. Vi få hoppas på en bra start och en lyckosam säsong för laget.

Huddinge 300002Huddinge Ishockeyklubb kom till efter en utbrytning ur Huddinge IF. Bildandet skedde 8 januari 1950. Drivkraften bakom bildandet var Wilhelm Wallenkampf. Han var både ordförande och lagledare/tränare för det nya hockeylaget. Som alla lag i regionen fick man börja i Stockholmsserien klass 3 och redan första säsongen vann man sin division. Åren efter hemfördes klass 2 respektive klass 1. Under 1950-talet nådde man så småningom division 3 som utgjorde tröskeln till den mer seriösa och nationella ishockeyn. Under 60-talet fortsatte klättringen uppåt i seriesystemet. Ett par gånger har man snubblat på mållinjen till dåvarande elitserien, allra närmast kanske 1978 då man med ett futtigt måls marginal tappade elitserieplatsen till Örebro. Om klubbens kanske mest kända match mot AIK i Globen har vi skrivit den 7 mar 2013 i denna blogg.

Huddinge 200001Huddinge IK är med rätta berömd för sin fina ungdomsverksamhet som numera även inkluderar flicklag. Egen hockeyskola startades på 60-talet och de stora framgångarna skördades från 1970-talet och framåt. 1974 vann ett Huddingelag för första gången S:t Erikscupen, något som under 50- och 60-talen närmast uppfattades som en utopi. Ungdomsverksamheten har producerat en rad spelare för det egna a-laget. Spelare som sedan vandrat vidare till elitserieklubbar, landslag och NHL. Nämnas bör Kent ”Lill-Kenta” Johansson, Michael Nylander, Mikael Johansson, Richard Franzén, Nichlas Falk och Björn Nord bland många andra. Laget har tränats av en rad kända profiler som Curt Lindström, Lars-Gunnar Jansson, Lasse Falk, Ingvar ”Putte” Carlsson och naturligtvis Bengt ”Nicke” Nilsson som var aktiv som spelare, tränare och ordförande från 1954 fram till sin död 1994.

Klubben har genom åren spelat sina hemmamatcher på lite olika platser i kommunen. Man började nere i Sjödalen, först i själva Sjödalsparken mittemot Klockarvägen 3-7, därefter på ”kyrkplan” på Kommunalvägen nedanför församlingshemmet. På 60-talet kom så Björkängens IP vid Sjövägen 23 till och på samma tomt byggdes Björkängshallen 1977/78.

Matchbild nedanför k00004

Föreningens arkiv som finns i kommunarkivet omfattar 2,5 hyllmeter och saknar dessvärre mycket av det äldsta materialet men innehåller framför allt en fina foto- och pressklippssamlingar. Ni ser några exempel här. Uppifrån och ner: ungdomshockey på planen nedanför kyrkan, foto Gilbert Ljungqvist; pressklipp rörande klubbens arenabekymmer innan Björkängens IP kom till, okänd tidning 1967; en korv i pausen, foto Fredrik Funck 1986 samt matchbild nedanför kyrkan, foto Gilbert Ljunqvist, troligen sent 50-tal. Bilderna går att klicka på för att göras större.

(Källa: Huddinge Hockey 50 år – från kyrkan till Globen 1950-2000, utgiven 1999 samt Huddinge Hockeys arkivförteckning)

 


Skivspisande i Huddinge

Nu för tiden, när konsumerandet av musik sker med endast en knapptryckning och upplevelsen oftast är helt individuell kan det vara på sin plats att påminna andra tider och andra forum.

Kvicklyskivbar

På 50-talet när skivspelare ännu inte fanns i alla hem anordnades lyssnarcirklar flitigt, ofta i studieförbundens regi. Tanken var att på ett metodiskt sätt tillägna sig delar av musikhistorien under avspända former genom att blanda inläsning med lyssningsexempel. Det kunde handla om den klassiska musikens mästare eller spisande av jazz. Här nedanför syns ett par exempel ur ABF i Huddinges verksamhet. Bilden på kvinnorna är från 1956 och programmet Musikens Mästare, som presenteras som följer: En lyssnarcirkel för husmödrar, som behöver ett par timmars avkoppling i veckan kring musik och en kopp kaffe. Lägg särskilt märke till vem som sköter själva apparaturen. Bilden är tagen av Ragnar Larsson. Därunder syns också en bild på idel grabbar i cirkeln Vi spisar jazz. Här är programmet något mera ambitiöst: Utöver skivspisen och diskussionerna blir det levande musik. Jam-lystna stockholmsamatörer och någon riktig storstjärna inbjudes att ”jamma” tillsammans med våra egna lovande förmågor, heter det i programmet.  Bilden är från sent 50-tal, fotograf B. Jansson.

musik 300028

musik 200027musik100026Skivaffärer har alltid varit något av en bristvara i Huddinge – närheten till Stockholm spelar säkert in. Länge köpte man sina plattor på radioaffärer eller varuhus. Bilden högst upp är hämtad från Kvicklys skivbar i Huddinge centrum, ca 1960 (från KF:s arkiv, fotograf okänd). Mig veterligt har Huddinge bara haft en skivaffär riktigt värd namnet: Mr Blues på Kvarnbergsplan. Protestera gärna om ni inte håller med!  Med det menar jag en affär som exklusivt sålde skivor (och kassetter) och där innehavaren var en kunnig entusiast som gärna delade med sig av tips i någon slags folkbildande anda. Den lilla bilden visar ett kvitto från Mr Blues där vi kan se att en singel 1974 kostade 9 kr och en LP 22 kr.

I sammanhanget får vi inte heller glömma bibliotekens roll som spridare av inspelad musik. Bibliotekens skivsamlingar var ofta påfallande allsidiga. Även om inköpspolitiken favoriserade klassisk-, jazz- och folkmusik kunde man ta del av såväl Black Sabbath som Karl-Heinz Stockhausen. Den ena snurrade något oftare än den andra på skivtallrikarna! Skivor började köpas in i mitten av 60-talet och resterna av samlingen som stått magasinerad i kommunhuset såldes slutligen för ett par år sedan. Samtidigt som vinylskivan åter började komma i ropet!


Översvämningen 1930

Tycker ni att det regnar mycket nu? I Huddinge uppstår ju som bekant lätt översämningar på sina ställen. Inte minst i det så passande benämnda Sjödalen. Vi får se hur det utvecklar sig men det ska mycket till om vi får uppleva något liknande den stora översvämningen 1930. I Olle Magnussons bok om Ragnar Larsson heter det:  För forntidens huddingebönder förde översvämningarna med sig värdefull gödning till de sanka betesmarkerna. Patron Pehrs uttorkande dikesgrävningar under 1800-talet snabbade på avrinningen från högre marker och skapade nya vattenproblem vid plötsliga nederbördstoppar  (Larssons Huddinge, förlag: Tomtberga Fastigheter, 1997). Efter två dagars intensivt regnande svämmade kommunen över på flera ställen. Denna översvämning som drabbade Huddinge, Stuvsta, Stockholm, Södertälje och Tullinge den 8 augusti 1930 finns rentav upptagen i Myndighetens för samhällsskydd och beredskapsplanerings sammanställning av betydande översvämningar i Sverige 1901-2010.   Ni har säkert sett Ragnar Larssons bilder från detta tillfälle så de ska inte repriseras denna gång, (de torde vara de mest sedda i Larssonska bildarkivet).  Istället vänder vi oss till Svenska Dagbladet och publicerar tre bilder. Fotografen är okänd. Kan det rentav av vara Ragnar som varit i farten igen? Jag har i alla fall inte sett dem förut. Bildtexterna är kortfattade: Översvämmad väg Stuvsta och Översvämning i Huddinge. Är det någon som kan bidra med mer detaljerad information? Upplösningen är inte den bästa men om ni klickar på bilderna blir de i alla fall lite skarpare.

Olyckor översvämningar oväder, sid. 026Olyckor översvämningar oväder, sid. 026

 

Olyckor översvämningar oväder, sid. 027

 


Kommunhus – planerade, gamla och ej byggda

khus300025Vid kommunstyrelsens möte den 2 september läggs förslag till ny lokalisering av ett nytt kommun- och kulturhus fram. Frågan har varit aktuell länge och är prioriterad eftersom befintliga lokaler för de kommunala förvaltningarna är utspridda och i behov av omfattande renoveringar. Det nya förslaget innebär att huset skall uppföras ungefär där nuvarande Forellgaraget är beläget. I förslaget ingår en konkurrensprövning som innebär att flera byggföretag kan lämna anbud. De uppmuntras att lämna förslag som förutom att rymma kontor till ca 700 medarbetare också inkluderar nya bostäder och/eller kommersiella lokaler. Förslaget förespråkar också en hög byggnad för att skapa ett arkitektoniskt landmärke för centrala Huddinge. För den intresserade finns mer om detta på kommunens hemsida.

khus200024Men Backspegeln vore ju inte värdig sitt namn om vi inte istället riktade blickarna mot en långt tidigare arkitekttävling – den gällande det nuvarande kommunalhuset från sent 40-tal. Tävlingen utlystes och avgjordes under året 1945. Tanken var att förslagen skulle utgöra en lösning på det dåvarande behovet av förvaltningslokaler men skulle så utformas att möjliga utvidgningsmöjligheter skulle skapas. En sådan utvidgning gjordes ju också på 60-talet då biblioteket byggdes och förvaltningsbyggnaden byggdes till. Tävlingsprospekt sändes ut till 60-70 spekulanter, de inskickade förslagen bar poetiska namn som På en äng stod en gammal lada, Med enkel tulipan och Klöveräng. Men också mer prosaiska som Nytta och nöje, Kommunalgården och det vinnande förslaget benämnt Perhaps. Nedan kan ni förutom Sture Fröléns vinnande förslag beskåda också Näckros och Kring ängen. Mer om kommunalhusets tillkomst berättas ju i filmen Huddinge runt 1950 som vi publicerade i maj i år och som också ligger på kommunens Youtube-sida. Här nöjer vi oss med en exteriörbild från det färdiga resultatet samt en interiörbild visande den vackra trappan upp till sessionssalen. Bägge bilderna av Ragnar Larsson, 1950, respektive 1948.

ritning1ritning2ritning3


Ung jubilar

11902547_904108679673759_40624567440134141_nTänk var tiden går. I dagarna är det tio år sedan Östra Gymnasiet i Skogås hälsade de första eleverna välkomna. Skolan byggdes mellan åren 2003-2005. Byggnaden är ritad av arkitektkontoret Fråne Hedréus Malmström. För den lika anmärkningsvärda interiören svarar inredningsarkitekten Åsa Conradsson. Har ni inte besökt skolan rekommenderas en resa till Skogås. Det första man slås av när man stiger in är all rymd – högt i tak och stora fria ytor. Hela skolan i tre våningar med tre södervända flyglar är på cirka 10 000 kvadratmeter. I nuläget har skolan plats för ca 800 elever och 100 personal, fördelat på ungdomsgymnasiet, språkintroduktion och gymnasiesärskola. I programförklaringen heter det att skolan är ritad och byggd med en tanke omöstra 100017 att underlätta möten och synliggöra alla som befinner sig här. De traditionella skolkorridorerna är ersatta av öppna studieytor och gemensamma utrymmen i olika programavdelningar. De fungerar som flexibla undervisningslokaler, för att ge en varierande och inspirerande undervisning. Östra karaktäriseras av en familjär stämning mellan alla som tillbringar dagarna här – elever, lärare och övrig personal.

I artikeln hämtad från Vårt Huddinge nr 5, 2005 uttalar sig bl a den stolte rektorn, då som nu Stefan Vilkman. Bilden högst upp är hämtad från skolans facebooksida. I övrigt är bilderna från den broschyr som producerades inför starten, fotografierna tagna av Thomas Svensson.

östra 200018östra 300019


Att börja skolan

skolmognad200015Så här inför skolstarten vill Backspegeln särskilt uppmärksamma förstagluttarna. Att börja skolan är en av livets verkliga milstolpar och det kan upplevas som både spännande och skrämmande. På en gång!

Från sent 1940-tal fram till i mitten av sjuttiotalet föregicks skolstarten av ett så kallat diagnostiskt skolmognadsprov. En del av provet gick ut på att barnen ritade en gubbe. De fick poäng efter hur många (korrekt placerade) kroppsdelar som fanns med på teckningen. Barn som bedömdes vara sent utvecklade kunde hamna i en särskild skolmognadsklass. Nedan kan ni se exempel (från 1967) på den särskilda blankett som ifylldes av hemmen för att utröna barnens förutsättningar inför skolstarten. Klicka på bilden för att läsa blanketten. Observera att innehållet är avidentifierat. Vi låter den tala för sig själv. Högst upp ses även en instruktion till personalen rörande genomförandet av skolmognadsprövningen, också den från 1967.skolmognad1

När kommunen skulle skriva Huddinge skolors historia i slutet på 1990-talet efterlystes och insamlades minnen från f d elever och lärare för att levandegöra innehållet. Mycket av materialet användes sedan inte i den färdiga boken Från Griffeltavla till IT. Här kommer en kort, anonym redogörelse för skolstarten 1929. En senkommen hyllning till fröken Sundin. Längst ner ser vi ett skolfoto inte från Kyrkskolan utan från Vista skola. Fröken heter den här gången Andersson. Bilden är tagen 1912 och finns i Ragnar Larssons bildarkiv.

Började i Kyrkskolan hösten 1929. Lärarinna Anna Sundin. Kom en dag, blyg, rädd, klädd i kortbyxor och barfota. På en rast tar fröken mig i handen och vi promenerar, hon och jag, fram och tillbaka ett par gånger över gården. Var överlycklig. Vad hon sade i detalj minns jag ej, men jag fick en identitet och ett mycket gott självförtroende efter promenaden, som följt mig resten av livet. Blev klassvakt och fick sitta vid dörren. Tack snälla fröken Sundin.skol300016