Bussnostalgi

buss 200010Idag ska Backspegeln ägna sig åt lite bussnostalgi. Mer om trafikformen som sådan än enskilda fabrikat dock: att skilja en Leyland från en Scania ingår inte i uppdraget! Att med några ord beskriva busstrafikens och kollektivtrafikens historia i Huddinge är en grannlaga uppgift. Jag har inte hittat någon bra sammanställning och vi ska inte ge oss på något försök här. Generellt kan sägas att busstrafiken i länet innan Hörjelöverenskommelsen 1964 bedrevs av en rad olika aktörer. Under 1920-talet sköttes busstrafiken av flera lokala privata företagare. I Huddinge fanns bl a Stuvsta Lokaltrafik AB. Dessa köptes sedan i allmänhet upp av större regionala bussbolag som inte sällan ägdes av länets olika järnvägsbolag (t.ex. Nynäsbanan, Roslagsbanan och statliga SJ). Just SJ trafikerade Huddinge med bland annat linjerna 3 och 6 vars linjesträckning ni kan se nedan till höger.

2113

buss 100009Den rådande ordningen med olika aktörer i länet innebar ett samordningsproblem som ledde till att resenärerna fick sämre service. Framför allt omstigningen mellan olika trafikslag och aktörer förde med sig att resorna fördyrades och bristen på samordning av tidtabeller gjorde resandet ineffektivt. Hörjelöverenskommelsen (som har sitt namn efter Nils Hörjel , stadssekreterare i Kommunikations-departementet) innebar en principöverenskommelse mellan landstingskommunen och Stockholms stad som ledde fram till att all kollektiv lokaltrafik i Stockholms län kom att samlas under AB Storstockholms Lokaltrafik.

buss 400005buss 300002

 

Bilderna uppifrån och ner: Tidtabell för Huddingelinjerna, 1960; linje 16X (?) på Sjödalsvägen, bild Spårvägsmuseet, fotograf okänd; linjekarta 1959; två bilder från bussgaragen vid Kvarnbergsplan, ca sent 60-tal-tidigt 70-tal, Huddinge kommun, okänd fotograf;  Snättringebussen på plats utanför Stuvsta station, 1940-tal, vykort ur Trafikverkets museisamling fotograf okänd. Samtliga bilder blir större om ni klickar på dem.

Jvm.KDAA13205


Centrum med sjönära läge

sjöförslag 3Träsk blir city i Huddinge – så stod att läsa i lokaltidningen Söderort redan 1955 inför planerna på ett nytt centrum i Sjödalen. Med åren kom centrum sedan att beskrivas som en koloss på lerfötter, (se Håkan Ljungs teckning från DN 1982 härintill). Den gamla leriga sjöbottnen rörde sig, den inte bara sjönk utan försköts i sidled också. Efter flera år av räddningsaktioner enligt lappa-och-laga systematik beslutade kommunen i slutet av 1970-talet att på allvar ta tag i frågan om centrumförnyelsen. Tidigare tankar på att avyttra delar av anläggningarna lades åt sidan. Först byggdes en vård- och servicecentral vid Paradistorget, varefter planerna för de kommersiella delarna av området påbörjades. Den ursprungliga intentionen var att i tidens anda bygga ett inomhuscentrum. Dessa planer mötte stort ogillande hos allmänheten och förkastades snart på grund av markförhållandena. I stället förordades nu ett öppet centrum med stadskaraktär i form av gågator och torg, där kommersiella centrumfunktioner integrerades med bostäder. Omdaningen påbörjades 1984 och blev färdig i flera etapper med start 1985. Hur det blev kan ni lätt kolla genom att promenera genom dagens centrum.

sjöförslag 7Backspegeln väljer emellertid att presentera ett av de förslag som förkastades av en ganska enig politisk majoritet men som vann stort gillande hos andra – Erik Lindholms sjöförslag. Många menade att förslaget behandlades styvmoderligt och närmast raljant av de styrande inom bägge blocken. Men kanske är det så att Lindholms förslag med dess betoning på småskalighet, miljöhänsyn och kulturverksamhet i själva verket var det mest framåtsyftande? Det menade i alla fall en rad kulturarbetare, verksamma i kommunen, som skrev ett upprop för att förslaget skulle tas på allvar – också i kommunalhuset.

sjöförslag 4Centralt i Lindholms idéförslag är alltså anläggandet av en sjö mellan dåvarande Domus- och Tempovaruhusen. ”– Jag vill återge vattnet dess betydelse i området och skapa ett miljömässigt och tekniskt bra centrum. Helt enkelt anlägga en sjö med fiskar och växter. Där man kan bada på somrarna och åka skridskor på vintrarna” , säger han i en intervju i DN 1981.

Vattnet skulle hämtas från den kulvert som finns placerad i anslutning till centrum, som leder överskottsvatten från Gömmaren till Trehörningen. I och med anläggandet av en sjö skulle dessutom trycket på lermassorna minska.

sjöförslag 5

 

Erik Lindholm är som arkitekt här i Huddinge mest känd för bostadsområdet Milsten och ABF:s studiehem vid Kommunalvägen 26. Han flyttade till kommunen på själva fredsdagen 1945 och var länge verksam sjöförslag 6som ordförande i ABF Huddinge. Han var socialdemokrat och som sådan kulturnämndens förste ordförande 1967. Han var också en av initiativtagarna till Karin Boye-sällskapet. Illustrationerna i detta inlägg är, undantaget fotot från gamla centrum, hämtade ur Erik Lindholms personarkiv som finns förvarat i kommunarkivet.

Bilderna uppifrån och ner (klicka för förstoring): Teckning av Håkan Ljung ur Dagens Nyheter 16/9 1982; platsen där sjön skulle anläggas, bild sent 70-tal, fotograf okänd; Bravo Erik!, teckning av Oskar Karlsson 1981, en av kulturarbetarna bakom uppropet; ritning på Lindholms idéförslag; Erik Lindholm i arbete med modell av tidigare centrumförslag, fotograf okänd 1950-tal och härunder en enkät ur Huddinge Extrablad 1983 där det sedan genomförda förslaget ”C16” ställs mot Lindholms förslag i en läsartävling. Domen från läsarna blev sedan tydlig: 97,4% av de 528 inkomna svaren lade sin röst på Sjöförslaget. Hur skulle du ha röstat idag? Lägg din röst i kommentarsfältet!

sjöförslag 1

 


Huddinge i musiktexter

de_langa_rulltrapporna_i_flemingsbe-34926147-frntlI dagarna släpps jazzsaxofonisten Per Texas Johanssons nya album De Långa Rulltrapporna I Flemingsberg. Skivan, som är Pers första på hela 16 år, har mötts av mycket fina recensioner i pressen. Under det långa upphållet har Johansson delvis lämnat musiken och utbildat sig till-, och varit verksam som både sjuk- och narkossköterska. Med själva titeln avses givetvis rulltrapporna från Flemingsbergs Pendeltågsstation upp mot Södertörns Högskola och Pers tidigare arbetsplats på Karolinska Huddinge. I en intervju i musikmagasinet Lira säger Per:

”Det är både ångest och annat i de där rulltrapporna. Människor som ska till sjukhuset eller därifrån när de kanske träffat en anhörig.”

Skivtiteln får Backspegeln att fundera över hur Huddinge i allmänhet skildrats i musiktexter. För något år sedan hade webtidningen Mitt i Flempan en fyllig artikel om Sju tidlösa låtar med Huddingetema (hemsida: studentreportrarna.sh.se). Vi lånar en hel del av innehållet därifrån.

646095Sammanfattningsvis ger exemplen i artikeln en ganska dyster och problemorienterad bild av Huddinge – inga utsikter från natursköna nejder precis! Hoola Bandoola Band skildrar ett liv bland betongen som inte motsvarat förväntningarna: Huddinge, Huddinge, vad blev det av oss?/Allt som vi drömde och talade om?/Kuponger, rabattkort och andra reklamtricks/var det det som vi väntade av livet en gång?  Thåström skildrar utan vidare omskrivningar en Skyltfönsterdrottnings/ Domusgudinnas  flyende ungdom i Miss Huddinge 1972. Love Antell tar oss med till ett Vårby Gård: Bakom höga husen och planken/På parkeringen går alarmen/ Så kom om ni kan, kom om ni vill/ Till pokerkväll i Vårby gård. Rapduon Mohammed Ali skildrar livet i Visättra: Jag är ingen postkodsmiljonär/Är från ett område där postrån är ett alternativ/För att bli miljonär.

Huddingesonen Orup, som tidigare ju konstaterat att Stockholm har blivit kallt, utgör undantaget som möjligen bekräftar regeln i sin låt Huddinge . Här möter vi vår hemort med mera positiva förtecken, genom en tjej som är målmedveten och självsäker men också hårdare än stål : När hon går förbi på gatan / har hon redan valt sitt mål. Tack för det!

Har ni andra exempel på låtar med Huddingetema får ni gärna bidra i kommentarsfältet. Jag vet att bl a Hela Huset Skakar skaldat om Flempans Centrum /som har en egendomlig charm, men det borde finnas fler. Bilden längst ner visar Thomas Orup Eriksson på scen med Intermezzo i Huddinge, sent 70-tal/tidigt 80-tal. Bilden är från Fritidskontoret och är beskuren.

orupkopia


Ralph Erskine och Huddinge

ARKM.1986-122-0527Den engelskfödde arkitekten Ralph Erskine är i Huddinge mest förknippad med bostadsområdet Myrstuguberget som tronar över Albysjön. Området som stod färdigt 1986 har plats för mer än 400 bostäder. Men denna gång ska vi berätta om ett långt tidigare och mer anspråkslöst byggprojekt signerat Erskine.

Erskine_ladan_1945aErskine, som kom till Sverige under andra världskriget inspirerades av funktionalismens idéer och formspråk. Han kom att stanna i Sverige, bilda familj och först slå sig ner i Huddinge där han byggde sin första egna, mycket enkla bostad. Vintern 1941-42 fick paret Erskine erbjudandet att få disponera en bergstomt i Djupdalen söder om Lissma. Det blev platsen för bostaden, sedemera benämnd ”Lådan”. Stugan uppfördes i sann återvinningsanda, med sten från platsen, tegel  från en övergiven brännugn i närheten och armeringsjärn hämtat från en gammal järnsäng. Andra byggnadsmaterial köptes på kredit och transporterades  med hjälp av häst och släde. Huset innehöll endast ett rum på 6 x 3,6 meter, men det rymde alla viktiga funktioner genom fiffiga konstruktioner. Mitt i stugan fanns den stora eldstaden, som fungerade som rumsdelare. Verandan var vänd mot söder och uppglasad för att kunna släppa in ljus och värme. Gavlarna målades i Falu rödfärg, resten av väggarna oljades. Makarnas dubbelsäng kunde hissas upp i taket eller omvandlas till soffa. Ralph Erskine hade även sin arbetsplats i huset och när ritbordet inte användes fälldes det upp mot väggen. Snacka om ”compact living”.

Lådan_Erskine”Lådan” saknade elektricitet, vatten och WC. Vatten hämtades i en källa vid huset. Paret Erskine bodde under fyra år i huset tillsammans med sina två döttrar. Sedan användes huset som sommarstuga, men förföll så småningom. Långt senare har husets historiska värde uppmärksammats och 1989 återuppbyggdes ”Lådan” på Lovön i Ekerö kommun. Bilderna är tagna av Sven Fröström 1942 och finns idag på Arkitektur- och designcentrum. Bilderna går att klicka på för att göra större. Observera att upplösningen är lite varierande. Vill ni se fler foton på ”Lådan” (och för den delen andra foton från Huddinge) finns de att tillgå på sajten Digitalt Museum (http://digitaltmuseum.se).

ARKM.1986-122-4576

 


Bildföredrag på Folkes

bild 1I våras höll Backspegelns redaktör ett föredrag där exempel gavs på den rika skatt av historiska fotografier som finns i kommunens arkiv. Arrangören Huddinge hembygdsförening hade antagligen lyckats över förväntan med marknadsföreningen, vilket ledde att många personer helt enkelt inte fick plats! Därför görs arrangemanget om igen nu på tisdag den 6 oktober kl 18.00 på Folkes i Huddinge Centrum. Programmet är i allt väsentligt detsamma som förra gången. Ni som missade föredraget våras och andra som är intresserade är varmt välkomna!