Kollosommar

perols200007

Föreningen för Huddinge skollovskolonier startade sin verksamhet 1937. Ändamålet var att sjuka och klena barn i Huddinge som var i behov av miljö- eller luftombyte skulle få möjlighet till kolonivistelse på landet. Det var i första hand skolbarn som avsågs och tanken var också, enligt föreningens stadgar, att befrämja barnens hälsotillstånd och sunda utveckling. Barnens föräldrar skickade in en ansökan som sedan granskades av skolläkaren. En kontroll av familjens situation via socialregistret gjordes. Utifrån detta och lärarnas uttalanden angående barnen gjorde föreningen sitt urval. Kolonivistelsen varade i åtta veckor och till en början kunde föräldrarna välja hur stor avgift de var villiga att betala – beroende på förmåga. I början av 1950-talet övergick man till halverade vistelseperioder och en fast föräldraavgift på 100 kronor infördes.

perols300008Den första fastighet som föreningen inköpte var Per Ols-gården i Dalarna. Köpet blev möjligt med medel från Arvsfonden och anslag från föreningar som exempelvis Huddinge köpmannaförening, Stuvsta fastighetsägareförening och Stuvsta socialdemokratiska förening, men även genom gåvor. Det kommunala bidraget var också avsevärt. Per Ols-gårdens läge intill en närliggande sjö var avgörande vid köpet. Då gården var i behov av en omfattande restaurering kan man anta att priset också var tilltalande för föreningen. Något år senare förvärvades fastigheten Solhäll på Öland som låg en bit i från en långgrund vik av Kalmarsund.  1946 beslöts vid ett styrelsesammanträde i Huddinge kommunfullmäktige att kommunala anslag skulle möjliggöra inköp och drift av en tredje koloni. Valet föll på det relativt nybyggda pensionatet Steninge i Halland. Koloniföreningen fick disponera Steninge för koloniverksamhet, men Huddinge kommun ägde och förvaltade fastigheten. Nyförvärven gjorde det möjligt för fler Huddingebarn att åka på sommarkoloni och när man sedan övergick till fyra veckors-vistelser utökades antal barn per sommar betydligt. När koloniverksamheten var slut för sommaren användes fastigheterna för lägerverksamhet och husmodersemestrar i kommunal regi.

perols100006Till föreståndare vid kolonierna anställdes gärna folkskollärare. Aktiviteter som bad och simundervisning ägnades det en stor del av sommaren åt, då kolonierna bedrev egna simskolor. Barnens hälsotillstånd rapporterades noggrant, för att se om kolonivistelsen hade givit det resultat som förväntades. Vistelsen indelades enligt ett väl inrutat schema. Måltider och viltimmar avlöstes av simskola och mer fria aktiviteter. Barnen spelade gärna tunnelboll, fotboll och krocket eller ägnade sig åt terränglekar. Fiske och sångstund var andra aktiviteter på kolonin. Vissa dagar stortvättades barnen i tvättstugan och om söndagarna lästes högmässotext och sjöngs psalmer. Ett stort bekymmer för föreståndarna var de många och stora paket med godsaker som en del av barnen fick av sina föräldrar, vilket skapade avundsjuka bland de barn som inte fick något. Självklart reformerades verksamheten och kriterierna för urval vid kolonierna och den närmast militära disciplinen lättades. 1968 blev Huddinge skollovskoloniers sista verksamhetsår. Huddinge kommun övertog föreningens tillgångar och skulder för att låta kommunens barnavårdsnämnd driva koloniverksamheten vidare. Samtliga fastigheter är idag sedan länge sålda.

perols300009Arkivet efter Huddinge skollovskolonier finns förvarat hos Huddinge kommunarkiv . Handlingarna består bland annat av årsmötes- och styrelseprotokoll med tillhörande verksamhetsberättelser, där man kan få utförlig information om den verksamhet som föreningen bedrivit genom åren. Berättelser från de barn som vistades på kolonierna lyser emellertid med sin frånvaro. Har ni erfarenheter och vill dela med er av dessa får ni gärna komentera inlägget eller skicka ett mail till redaktören. Alla bilder går som vanligt att klicka på för att göra större. Pressklippen är från Södra Dalarnas Tidning 1963 och skollovskoloniernas vårtidning Solkatten 1944. Bilden från sandgropen är från Södra Dalarnas tidning 1967 och teckningen från Per-Ols högst upp är av okänd konstnär.


Huddinge åren omkring 1950 – en historisk kavalkad

bokbild00001På 1970-talet, när Huddinges historia skulle skrivas, tillsattes en särskild historiekommitté för att genomföra projektet. Resultatet blev inte något tjockt praktverk utan istället i tio tunna volymer som behandlar historien ur olika aspekter. Böckerna gavs ut mellan 1981 och 1992 och finns att låna på biblioteket. I och med arbetet samlades fotografier och också en del rörlig bild in. Klipp ur en del av dessa smalfilmer användes i den videofilm ni kan se ovan. Dessa äldre filmer har titlar som Flydda tider, Kommunalhusets tillkomst, Kommunalfullmäktige sammanträder, Sista municipalsammanträdet och, håll i er nu, Medaljutdelning i kommunalhuset. Arbetet med att sammanfoga detta till en film gjordes 1988 av Ingvar Larsson, klipp och Gunilla Sandén, manus och speakertext och var en beställning av historiekommittén.

filmbildI filmen möter vi ett Huddinge på tröskeln till den moderna tiden. Municipalorganisationen håller på att fasas ut, ett nytt fint kommunalhus står färdigt och det byggs som aldrig förr. Bland berättarrösterna kan ni höra socialdemokraterna Wilgot Blixman som bl a var ordförande i fullmäktige fram till sin pensionering 1954 och Nils Eliasson, ordförande i kommunstyrelsen och en av arkitekterna i Huddinges snabba förändring under dessa år. Blixman talar här främst om flydda tider men var på många sätt den som överbryggade det nya och det gamla. Vill ni läsa mer om dessa herrar rekommenderas särskild del 10 i historiesviten, den om Huddingeprofiler. I ett annat avsnitt kan vi höra Sven X-et Erixson berätta om tillkomsten av den stora fresken i kommunhusets sessionssal.

Videofilmen har nu digitaliserats och finns, förutom här, också på kommunens youtube-sida. Tanken är att de gamla originalfilmerna på sikt ska digitaliseras i sin helhet, eftersom de innehåller en del material som inte använts i videon och att kvaliteten blir bättre om man digitaliserar från smalfilmen.


Med anledning av fredsdagen 7 maj 1945

FREDMed anledning av att det idag är 70 år sedan freden i Europa, visar vi ett utdrag ur protokoll hållet vid sammanträde med Huddinge sockens kommunalnämnd torsdagen den 17 maj 1945.

§116

Vid sammanträdets öppnande erinrande ordförande (Wilgot Blixman, vår anm.) om krigets avslutande i Europa, varigenom Nordens länder återfått sin frihet. Idag den 17 maj firar Norge icke enbart sin nationaldag utan också sin frihetsdag och föreslog han fördenskull att kommunen måtte deltaga i den startade insamlingen till Norges frihetsgåva genom att lämna ett anslag å 1000 :- kronor.

Kommunalnämnden beslöt biträda ordförandens förslag och hemställer att anslaget i fråga måtte få utgå av det i årets utgiftsstat under18/30 upptagna anslaget för oförutsedda utgifter.