Millennieskiftet

hum00015I morgon är det nyårsafton, vilket kommer mig att tänka på nyårsafton 1999 och hotet om den stora millenniebuggen. Minns ni? Hotet om buggen orsakade stor uppståndelse när millennieskiftet närmade sig, och stora summor pengar spenderades av företag, organisationer och myndigheter över hela världen för att åtgärda problemet och korrigera programmen. Millennieskiftet kom och gick emellertid utan att några större problem uppstod. I media talades det om antiklimax och många människor reagerade med upprördhet över att så mycket pengar och arbete hade slösats bort i onödan på något som tydligen inte var något större problem.

Också i Huddinge kommun gjordes ett omfattande förberedelsearbete. Ett särskilt ”Projekt 2000” tillsattes av kommunstyrelsen redan 1998. En politisk styrgrupp inrättades och tjänstgöring på nyårsnatten aviserades. Projektgruppen bemannades av bl a IT-strateg, IT-chef, kanslichef och informationschef och särskilda 2000-samordnare inrättades på respektive förvaltning och i kommundelarna. Reservrutiner sågs över, el- och vattenförsörjning garanterades, medicinsk utrustning kontrollerades, en lista över kritiska produkter med allt från kärnkraftverk till videoapparater upprättades av regeringens 2000-delegation. Innevånare och personal informerades i Vårt Huddinge och interntidningen HUM. Det första numret 1999 av den senare ägnades helt millennieproblematiken. Ni kan se omslaget högst upp och den inledande artikeln om hotbilden nedan. Tonläget var onekligen uppskruvat.

När sedan januari inföll var det som om frågan bara dog. I ovan nämnda publikationer, inte en rad. Inget hade hänt och allt var som vanligt.
Det är ju lätt att bli upprörd eller göra sig lustig över hela historien men som det heter, efterklokhet är en exakt vetenskap. Eller, för att citera den store filosofen Homer J Simpson: After the event, even a fool is wise.

hum200016


Vintersport

fri100006Snart jul men vintervädret lyser med sin frånvaro. För att få den där rätta vintersportkänslan vänder vi oss därför till arkivet. Ur Fritidsnämndens arkiv hämtar vi dagens bildkavalkad av foton och trycksaker.

Som en särskild hyllning till Jessica Lindell Vikarby, som för tillfället framgångsrikt vässar OS-formen, tar vi med några bilder från hemmabacken Flottbro. Den fina kvällsbilden från backen är tagen av Bengt H Malmqvist. Dagsbilden från backen är tagen av Stig Almqvist och bilden på gratisbussen av Ulf Tingström. På bilden av konståkaren saknas uppgift. Trycksakerna är från 1967 och 1980. Miniatyrbilden går att klicka på för att göra större.

fri600011
fri200007
fri500010
fri400009
fri300008


1862 års kommunalförordning

förordning00107Så här i jubileumsårets elfte timme är det dags återvända till själva förutsättningen till jubileet, nämligen 1862 års kommunalförordning. Förordningen trädde i kraft den första januari 1863. I och med detta kan man säga att kommunerna kommer till. 1863 bildades förutom ett hundratal stadskommuner hela 2400 s k landskommuner, bland dem Huddinge.
Därmed inte sagt att det inte funnits gemensam eller ”kommunal” verksamhet i bygderna också före 1863. På landsbygden hade det sedan medeltiden varit på sockenstämman som man behandlade gemensamma angelägenheter. Där dryftades bl a kyrkliga ärenden, frågor om eldbekämpning, snöröjning och, inte minst, hur man skulle ta om hand fattiga och äldre.

Reformen innebar att det tidigare förvaltningsorganet socknen ersattes med två olika sorters kommuner. Dels den borgerliga- och dels den kyrkliga kommunen; bägge med skilda organ och med skilda uppgifter.

kommunaltjänstemän00108

Kommunalförordningen kan sägas vara ett decentraliseringsprojekt. Syftet var att flytta makt från staten till förmån för ett lokalt styre. I förordningens förarbeten heter det att decentraliseringen skulle främja utveckling och upplysning i demokratisk anda och fostra människor till medborgaransvar och fosterlandskärlek. Samtidigt innebar reformen att den kostsamma statsförvaltningen blev billigare.

Frågan är hur mycket denna förändring märktes i det vardagliga politiska arbetet? Om man närmare studerar första kommunalstämmoprotokollet från 17 februari 1863 nedan får man intrycket av ”business as usual”. Futtiga fyra paragrafer, där två utgör val till taxeringsberedningen och av revisorer, ett handlar om avlöning av barnmorskan och ett en fråga om fattigvårdsunderstöd till änkan Larsson.

prot00104

Fotografiet ovan visar en grupp kommunaltjänstemän (i huvudsak kvinnor) utanför dåvarande kommunalkontoret i numera rivna Klockargården. Bilden är från 1940-talet, fotografen okänd.


Tingshuset sjunker!

tingsart200103Huddinge Centrum och Tingshuset är ju som bekant byggda på gammal sjöbotten, området heter ju trots allt Sjödalen! Under 1970-talet pågick till synes ständiga insatser för att säkra den då bara drygt tioåriga bebyggelsen. Specialister konsulterades, geotekniska undersökningar gjordes, schaktning, pålning och grundförstärkningar utfördes. Värst utsatt var nog ändå Tingshuset på motsatta sidan om järnvägen. Huset blev rentav en riksbekant symbol för Huddinge. Hösten 1972 blev läget plötsligt akut. Byggnadsstyrelsen kallade till krismöte med berörda myndigheter och beslut fattades om utrymning.

Ni kan läsa mer om detta i Expressenartikeln från 18 oktober längst ner (klicka för att göra den större). Bilden på flyttbilen högst upp är hämtad ur Aftonbladet samma dag och vykortet nedan är taget av Ragnar Larsson 1959.

tingshus00101

Tingshuset byggdes 1959 och invigdes året därpå. Arkitekt var Karl J Karlström. I boken 1900-talsarkitektur i Huddinge, utgiven av kommunen under Arkitekturåret 2001 heter det: ”att byggnaden har 1960-talets förenkling i storlek och form men däremot har det kvar 1950-talets omsorg i detaljer och materialval. Rättegångslokalerna var de modernaste i landet med flera tekniska finesser.” Stora salen pryds bland annat av en stor väggmålning signerad Einar Forseth, väl värd att se om ni har möjlighet.

Tingshuset byggdes för tre myndigheter: polisen, åklagarämbetet och domsagan. När huset utrymdes flyttades verksamheten till Fittja och Årstadal. De två vid tillfället arresterade glömdes inte bort utan flyttades till Södertälje. Förstärkningsarbetena pågick till 1974. Idag huserar där helt andra hyresgäster och den vackra tingshusskylten är nedtagen – men i folkmun är och förblir byggnaden ändå Tingshuset.

tingsart00102