… och den ljusnande framtid är vår

student2Så här i studenttider vill vi påminna om att det 2013 är jämt 50 år sedan den första kullen gymnasister tog studentexamen i Huddinge. 1960 startades ett försöksgymnasium på Kvarnbergsskolan med tre årskurs 1-klasser och tre år senare var det alltså dags för examen. Ni kan läsa mer om detta i pressklippet hämtat ur Vårdkasen, nr 6 1963 härintill. Ur samma nummer hämtar vi också bilden på Yvonne Svenström som var en av studenterna, vid det här laget rentav riksbekant som utmanare till indianexperten Erik ”Uncas” Englund i 10.000-kronorsfrågan 1960. Klicka på bilderna för att göra dem större!

student1Redan 1954 presenterade en kommunalt tillsatt skolutredningskommitté en utredning angående behovet av högre skolform i Huddinge. Man konstaterade att ungdomen i Huddinge praktiskt taget saknade möjligheter att i hemkommunen få teoretisk och praktiskt utbildning efter folkskolan, med undantag av den nyligen och i blygsam form startade yrkesskolan. De möjligheter till gymnasieutbildning som stod öppna för Huddinges del var läroverken i Stockholm. Resorna och inte minst kostnaderna för dessa resor kan innebära att man helt avstår från högre utbildning, menade utredningen. Det hade dessutom blivit allt svårare för huddingeungdomarna att vinna inträde till de för varje år alltmer överbelagda gymnasierna i huvudstaden. Platsbristen hade lett till att inträdeskraven blivit höga – minst AB i varje ämne krävdes. Utredningen konstaterar med viss framsynthet: Detta system har fått synnerligen otrevliga följder på så sätt, att en olidlig betygshets skapats i folkskolan, som medfört otrivsel för såväl lärare som elever. Utredningens förslag att så snart som möjligt inrätta ett s k statligt försöksgymnasium blev som synes verklighet först sex år senare.

I Huddinge finns idag fyra kommunala gymnasieskolor med drygt 3 400 elever – Huddingegymnasiet, Östra Gymnasiet, Sjödalsgymnasiet och Sågbäcksgymnasiet. I kommunen finns även två fristående gymnasieskolor, IT-gymnasiet och Yrkesgymnasiet. Vid sidan om försöksgymnasiet på Kvarnberga och Sågbäck (yrkesskola då) var Huddingegymnasiet först ut. Jättebygget planerades under senare delen av 60-talet, byggstart skedde 1970-71 och skolan togs i bruk höstterminen 1972. På bilden nedan syns hörnet Huddingevägen/ Lännavägen innan den nya skolan börjat byggas eller ens villorna utmed Lännavägen rivits. Framför husen vid Kvarnbergsplan syns den gamla filadelfiakyrkan. Bilden är tagen 1969 eller 1970, troligen av Ingvar Larsson.

gymntomt

Senast i raden av kommunala gymnasieskolor är Östra Gymnasiet i Skogås som stod klar 2005. Faktum är att behovet av ett gymnasium i de östra kommundelarna första gången uppmärksammades 1963! Östra gymnasiet är kommunens arkitektoniskt mest anmärkningsvärda skolbyggnad, djärvt men smakfullt ritad av Fråne Hedréus Malmström. Definitivt värd ett besök.

ostra_506px


Bröllopsfoto efterlyses!

DOC270513-27052013114108-0001Från 1967 har man kunnat gifta sig borgerligt i Huddinge kommunalhus. Om det kan man läsa i klippet från socialdemokraternas tidning Vårdkasen från augusti 1966 här intill. Tydligen har vi förslagsställaren Märta Sandström (s) att tacka för detta. Ironisk nog slutade man publicera bröllopsfoton i sagda publikation kort därefter! Vigsel har genom åren förrättats i sammanträdesrummet Kajutan, i sessionssalen och sedan några år i ett särskilt vigselrum intill receptionen. Går ni i giftastankar kan ni spana in vad som gäller på länken här:  huddinge.se/vigsel

Till nästa nummer av Vårt Huddinge planeras en artikel om borgerliga vigslar. Till denna söks privata bilder på brudpar som gift sig i kommunalhuset. Har du själv gift dig eller känner du någon som gifte sig borgerligt i slutet av 60-talet eller början av 70-talet i Huddinge kommun och har kvar bröllopsfoton? Kontakta då lotta.segelberg@huddinge.se senast den 31 maj.


Huddinge 150 på Huddingedagarna

Fredag den 31 maj och lördag den 1 juni går Huddingedagarna av stapeln i Sjödalsparken. Samtidigt pågår jazzfestivalen i samma park. Vi på kommunarkivet kommer givetvis vara där! Besök gärna vår monter där ett par gamla huddingefilmer och ett väl tilltaget bildspel med fotografier ur kommunarkivets samlingar kommer att visas. Vi gör dessutom ett upprop om värdefulla huddingefotografier som ni kan läsa nedan.

image003


Huddingevägen då och nu

Korsningen Huddingevägen/Ågestavägen är ett av de objekt där särskild vikt bör läggas på att minska barriäreffekterna för gående, prioritera kollektivtrafik samt komplettera och effektivisera cykelstråken. Prioriterat är också oskyddade trafikanters säkerhet. Allt enligt den trafikstrategi som beslutades i fullmäktige den 13 maj. Läs mer här: http://www.huddinge.se/sv/trafik-vagar-och-resande/utredningar-och-planering/trafikstrategi/

Nedan kan ni först se platsen på 1940-talet (fotograferad av Ragnar Larsson) och sedan samma plats idag.

huddingev

hväg


Koleran i Huddinge

gravstenNär man ägnar sig åt tillbakablickar kan man ibland bli anklagad för överdriven nostalgi. Knappast denna gång – här handlar det verkligen inte om den gamla goda tiden. Nu gör vi en djupdykning i historien och hamnar i förra delen av 1800-talet, alltså egentligen innan kommunen Huddinge fanns!

Under 1800-talet härjade koleran över hela världen och minst 100 miljoner människor sägs ha dött. Sommaren 1834 spreds smittan till vårt land. Ett skepp med besättningsmän lade till i Göteborg för att sedan fortsätta mot Ängskär i norra Uppland och därmed började den dödliga bakterien att sprida sig. Koleran spreds bl.a. via avföring, flugor och födoämnen. Feber, diarréer och kräkningar ledde till uttorkning och den sjuke blev blåaktig i huden. Döden inträffade då urinförgiftningen var ett faktum. De första fallen i Sverige visade sig i juli 1834 och redan i september samma år dog den första huddingebon i farsoten. Det var änkan Catharina Eriksdotter i Bergtorpet. Troligen hade hon fått smittan av sin dotter som bodde på Södermalm i Stockholm där koleran redan härjat svårt. Innan september månad var till ända hade ytterligare 2 personer avlidit på Bergtorpet och 11 i de närliggande torpen och gårdarna.
9652En särskild gravplats upprättades snart i socknen. Denna kolerakyrkoård kom i dagen när man sysslade med grustäkt vid Masmo äng hösten 1930. Resterna efter nio personer hittades. Dessa flyttades senare till en gravplats på Tomtberga kyrkogård, varvid minnestenen på bilden högst upp restes. Om ni vill besöka den ursprungliga platsen vid Masmo äng så ligger den ca 400-500 meter söder om Häggstavägen utmed Glömstavägen, ungefär vid krysset på kartan här intill.

instruktion1instruktion2instruktion3instruktion4

Sjukdomen var känd långt innan det första utbrottet i Sverige och åtgärder planerades och vidtogs för att skydda befolkningen flera år före utbrottet. I alla städer och landsförsamlingar i Sverige rekommenderades inrättandet av s k Sundhetsnämnder enligt Kgl. Majt:s befallning. En instruktion för nämndens verksamhet egenhändigt författad av ordföranden i Huddinge Sockens Sundhetsnämnd D F Hagelstam, 25/9 1831 kan ni läsa här ovan. Den omfattar drygt tre sidor och är en intressant om än lite mödosam läsning. Se det som en övning i att tyda äldre skrivstil och inte minst ordbruk! Verksamheten ville informera om insatser för att förhindra farsotens spridande samt olika behandlingar när smittan slagit till. Allmän renlighet och måttfullhet rekommenderades. Tryckta informationsblad (se nedan) spreds till varje gård, hemman och torp med uppmaningen att dessa måtte uppspikas på wäggen i boningsrummet, till allas läsning och dagliga påminnelse.
Här beskrivs också tillagandet av tjärvatten kryddat med vitlök, svettdrivande téer, senapsdegar, smördukar, utvärtes ingnidning med kamfersprit, imbad m m. För säkerhets skull avslutar man med punkten 6:0, vilken lyder: Att, jämte nu nämde försiktighetsmått, dock alltid vara vid friskt mod, och muntert sinne, samt icke låta sig intagas af en oförståndig fruktan för den befarade Cholera-sjukdomen, hwarigenom man (enligt erfarenhet) af densamma lättare angripes, samt om den werkligen hemsöker äfven oss, framför allt besluta sig om att behålla sinneslugn, grundadt på fast religiöst förtroende och tillförsigt till Försynen.
koleraanslag
Samtliga bilder blir större om man klickar på dem.
Källor: förutom kommunarkivet, Riksantikvarieämbetet och Huddinge Hembygdsförening.


Huddingeprofil: Margareta Seth-Stenung

seth3Huddinge 150 saluterar idag en folkbildare med stor betydelse för oss med intresse för Huddinges historia. Boken på bilden här intill heter Huddinge en socken i storstadens skugga. Den utkom 1956 och är den första samlade beskrivningen av Huddinges historia. Den är metodiskt och traditionellt upplagd med särskilda kapitel kring natur, kyrka, folkundervisning, gårdar, bebyggelse osv. En självklar utgångspunkt för att besvara frågor om Huddinges förflutna, vilket inte minst bevisas av skicket på kommunarkivets väl tummade exemplar. Författare var hembygdsföreningens dåvarande sekreterare och tillika folkskolläraren Margareta Seth-Stenung (1912-1977). Boken utgavs av Huddinge hembygdsförening med visst ekonomiskt bistånd från kommunen. Den är självklart utgången sedan länge men dyker då och då upp på antikvariat. Givetvis finns den också att låna på Huddinges bibliotek. Förutom genom studier i kommunens- och pastorsexpeditionens arkiv föregicks bokens tillkomst av kurser i ABF:s regi där urkunder studerades och gamla huddingebor intervjuades. Kurserna leddes av Seth-Stenung tillsammans med Sven Dahlin från riksantikvarieämbetet. Som den goda pedagog hon var tog hon dessutom hjälp av sina elever vid Tomtbergaskolan i arbetet med att intervjua personer inom kommunalförvaltningen och näringslivet. Dessa elever tackas särskilt med namn och allt i bokens inledning. Snyggt!

seth2Som en följd av arbetet med hembygdsboken sammanställde Margareta även värdefulla inventeringar av arkivmaterial och litteratur rörande Huddinge. Hon har även författat arbetsböcker i hembygdskunskap för Huddinge skolor.

1966 invigdes Nyboda hembygds- och skolmuseum. Bakom museets tillkomst låg till stor del Seth Stenung och hembygdsföreningens ordförande, rektor Harry Claeson. Huset från 1850-talet, var ursprungligen klockarbostad och hade på senare tid använts som telefonstation och nödbostad och riskerade att förfalla. Här lyckades man således slå två flugor i en smäll: rädda ett värdefullt hus och samtidigt inrätta ett hembygdsmuseum. Det är väl värt ett besök. För öppettider o dyl kan ni läsa mer på föreningens hemsida http://www.hhbf.se

Nedan kan ni läsa en artikel om invigningen av museet ur Stockholmstidningen 1966.

nyboda


Huddingeprofiler: the Shamrocks

shamrocks-Cadillac2-50Popbandet the Shamrocks, hemmahörande i Huddinge, tillhör samma 60-talsgeneration som Hep Stars, Tages och Shanes. Har du inte hört talas om dem är det kanske inte så konstigt – i Sverige nådde man nämligen inga större framgångar. Men faktum är att Shamrocks sannolikt var det internationellt mest framgångsrika svenska bandet under 60-talet!

Bandet bildades 1962 av kärnan Björn Wrangert och Jan Granath. Senare tillkom bland andra Dieter Feichtinger och Kent Risberg. Gruppens förebilder uppdaterades tidigt från Shadows till Beatles och framgångarna lät inte vänta på sig. 1963 blev man först korade till ”Stockholms Beatles” och som lök på laxen därefter till ”Nordens Beatles”. Debutsingeln kom 1964 och senare samma år följdes den av en inspelning av Vince Taylors hit Cadillac. Men på Tio i Topp ville det sig inte, Hep Stars spelade som bekant också in Cadillac och fick sitt stora genombrott med låten.

Ridå, skulle man kunna tro. Men bandet hamnade snart på det internationella skivbolaget Polydor som satsade på gruppen. Man började turnera runt i Europa med berömdheter som Animals, Pretty Things, Manfred Mann och Johnny Halliday. Cadillac blev en stor hit i Frankrike och framgångar följde i en rad andra länder så långt bort som i Japan.

Vill ni läsa mer om gruppen föreslår vi den här siten: www.bn-beat.de. Det är ju ganska talande att denna sida är författad på tyska!

Tack vara gruppens internationella framgångar finns det mycket levande bilder att välja bland på Youtube. Vi väljer därför dels ett framförande av Nobody Cares About Me från 1967 och dels en längre ”turistfilm” från Paris 1966 där flera av gruppens låtar hörs samtidigt som grabbarna på sedvanligt 60-talsvis fånar sig framför kameran.

Bandet är fortfarande aktiva och kunde senast höras vid en popgala på Tyrol i Stockholm den 23 mars.