Brottsplats Huddinge

trenterUr Lek, lilla Louise, Stieg Trenter, 1950:

– Du förstår, jag ska ut med en massa fågelskådare i övermorgon. Den här gången ska vi till Lissma och trakterna omkring. Vet du var Lissma ligger?
– Nånstans åt Drevviken till?
Han nickade.
– Och det är ett litet helsicke att komma dit, urusla förbindelser. Vi åker i en abonnerad buss.
Nu skymtade Albysjön bakom den timrade gästgivargården.
– Det låter utomordentligt intressant.
– Jag vet att du aldrig intresserat dej vidare för fåglar, sade han nedslaget. Det är ju inte så underligt att man suckar.
Klaffbron dundrade under bildäcken. Han fortfor nästan desperat:
– Jag borde ha varit ute i veckan och rekognoscerat lite – det bör man nästan göra före en exkursion. Men jag har faktiskt inte hunnit, och så är det som sagt så fördömt krångligt att ta sig ut dit – om man inte har bil.
– Men med bil är det väl en enkel match?
Han nickade ivrigt.
– Sju kilometer från Huddinge bara, en lattjo väg, fin körbana. Orden forsade ur hans mun.
– Eftersom du håller på att vricka tungan, sade jag, anar jag att vi närmar oss den avtagsväg som du hoppas att jag ska svänga in på.
Vikbos grova arm flög ut genom fönsteröppningen.
– Där har du den, utropade han. Vägen till Huddinge.

Så här inför påsken skulle Huddinge 150, på norskt manér, vilja tipsa om några deckare som i större eller mindre utsträckning utspelas i vår fridfulla kommun. Lite påskekrim helt enkelt. Listan gör på inget sätt anspråk att vara fullständig, tips mottages därför tacksamt. Använd gärna kommentarfältet!

Vi börjar med 1950-talsgiganten Stieg Trenter. Han är ju mest känd för sina fina stockholmsskildringar men han rörde sig inte sällan också utanför tullarna. I Lek, lilla Louise (1950) är en väsentlig del av handlingen förlagd vid ett sommartorp i Lissma. På hemväg från ett fotouppdrag i Södertälje hamnar Harry Friberg ute i naturen tillsammans med den fågelskådande medarbetaren Vikbo. Vid ett ödetorp upptäcker de en konstruktion som utan tvekan är en giljotin.

bolinder-1970-hogsta-rattI Folke Mellvigs Briljantarmbandet (1967) utspelas själva den rafflande slutuppgörelsen på slingriga vägar ute vid Gladö och Lida (jag vet: Botkyrka!). Bokens intrig rör annars tidstypiskt nog smuggling av det då sedan något år tillbaka förbjudna bantningspreparatet Preludin (!). I Jean Bolinders Högsta rätt (1970) blir vi medbjudna på en fest i en fashionabel villa i Stuvsta som kanske i ärlighetens namn vore bättre placerad i Djursholm. I Maj Sjöwalls och Per Wahlöös Den vedervärdige mannen från Säffle (1971), underlaget till Bo Widerbergs film Mannen på taket, figurerar en anspråkslös villa i Segeltorp som hastigast.

Så ett hopp till mera nutida miljöer:
Theodor Kallifatides är kanske flitigast. Han har skrivit tre böcker om Kristina Vendel och Huddingepolisens rotel 6. I den första Ett enkelt brott (2000) hittas en kvinna i en plastsäck som flutit iland vid Vårbyfjärden. De påföljande titlarna i denna serie heter Den sjätte passageraren (2002) och I hennes blick (2004). Slutligen Helgonet (2011), som är den fjärde delen i Carin Gerhardsens Hammarbyserie. I denna utspelas hemskheter i trakterna kring Gömmarenskogen.

En sökning i bibliotekskatalogen ger vid handen att samtliga ovanstående böcker (med ett undantag) finns att låna på Huddinges förträffliga huvudbibliotek. Undantaget är Folke Mellvig-boken som får eftersökas på antikvariat.


Huddingeprofil: Gösta Frändfors

Frändfors1Om man ställer frågan om vem som är kommunens främsta idrottare genom tiderna kanske man får till svar Michael Nylander, ”Lill-Kenta” Johansson eller någon annan ishockeyspelare. Någon lyfter kanske fram alpina stjärnan Jessica Lindell Vikarby, löparen Monica Westén eller om man vidgar begreppen schackspelaren Pia Cramling. Den historiskt bevandrade säger måhända Ivar Lundberg, maratonlöpare som deltog i Stockholms-OS 1912 eller tyngdlyftaren Carl ”Atlet” Janzon. Utmärkta namn allihop, men Huddinge 150 vill nog ändå slå ett slag för brottaren Gösta Frändfors.
Gösta Valdemar Frändfors, ursprungligen Jönsson (född 1915 i Stockholm) var en brottare i absolut världsklass. Bland Frändfors meriter finns brons vid OS i Berlin 1936, EM-guld i grekisk-romersk stil 1947 och OS-silver i London i fri stil 1948. Han tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj 1947 för EM-segern i Prag. Utöver detta deltog han i 23 SM vilket renderar honom en femteplats i Svenska Brottningsförbundets maratontabell.

Frändfors 2

Frändfors inspirerade också andra huddingebrottare till framgångar, t ex Bengt Fahlqvist och Urban Frändfors. Faktum är att klubben han representerade, Huddinge Brottarklubb alltjämt är mycket framgångsrik. Vi läser på föreningens Facebooksida att man blev bästa klubb på junior-SM 2013.

spoke_pa_semester_51På 40- och 50-talen var det inte ovanligt att idrotts- och sångstjärnor som ett slags slutlig bekräftelse på sin popularitet fick medverka i någon lagom lättsam biofilm. Så också Frändfors som gjorde sin enda roll i filmen Spöke på semester 1951. I filmen ingår ett krogslagsmål (!) där man engagerat ett antal starka svenska karlar, bland annat då Gösta Frändfors. I huvudrollerna syns Stig Järrel, Douglas Håge och Git Gay. Se och klicka på filmaffischen här intill.

Efter den aktiva karriären drev han företaget Stuvsta rörledningsentreprenör. Gösta Frändfors dog 1973 och ligger begravd på Tomtberga kyrkogård. Bilderna som är tagna av Ragnar Larsson saknar dessvärre årtal.


Tomtbergaskolan snart 90 år

I år firar Tomtbergaskolan 90-årsjubileum. Skolan invigdes 1923 och hette då Centralskolan eller möjligen Huddinge Nya Kyrkskola som framgår av programmet längst ner. Namnet ändrades till Tomtberga först i början av 1950-talet. Invigningen hölls den 10 juni och förutom anföranden av byggnadskommitténs- respektive skolrådets ordföranden hördes musik av Richard Wagner och den något mindre världsberömde Cyrus Granér. Till den senares kantat svarade en E. Evers för texten. I koralen heter det bl a: Lärarn i hans möda gläd / Gud hans trohet löna / Låt var planta svag och späd / Milt hans omsorg röna. Kanske något att damma av inför det stundande jubileet?

fosseliusSkolan kom till i en period av stark expansion. 1914 byggdes nuvarande Kyrkskolan. När den invigdes påstås prosten Forssman ha fällt de legendariska orden om att Huddinges behov av skollokaler nu för all framtid var tillgodosett. Men redan 1923 står alltså Centralskolan färdig, med åtta nya salar och specialsalar. För att Huddinges alla skolbarn skulle få plats måste man emellertid snart återigen tillgripa förmiddags- och eftermiddagsundervisning. 1931 utvidgades Centralskolan med en flygelbyggnad. 1958 och 1997 byggdes paviljonger och 1991 tillkom Tomtbergahallen. Idag är Tomtbergaskolan arbetsplats för ca 480 elever i åldern 6-16 år samt ett sextiotal vuxna.

Under inte mindre än 40 år av skolans 90-åriga historia tjänstgjorde Margit Fosselius som lärare. På bilden nedanför syns hon i sin krafts dagar, saxad från ett skolfoto tillsammans med överläraren Harry Claëson, läsåret 1957/58. Ovan kan ni läsa en artikel om Margit ur DN Runt Stan 18 maj 1983.

tomtfoto
I och med 1842 års folkskolestadga, vilken innebar att minst en folkskola skulle inrättas i varje socken blev också Huddinge nödsakat att ordna sin folkundervisning. Första skolan kom att inrymmas i fattighuset som låg vid kyrkan. Därtill inrättades s.k. hjälpskolor vid Vårby, Glömsta, Sundby, Ågesta, Lisma, Länna och Balingsta. Även om varje distrikt fick sköta sig självt fanns en skolstyrelse som rådde över det hela. Från 1863 kallades styrelsen skolråd och utgjordes av samma herrar som satt i kyrkorådet. Skolan förblev under den kyrkliga förvaltningen till 1932.

tomtprogram


Huddinge – AIK i Globen 1993

löpDen 19 januari 1993 spelade Huddinge Hockey sin hittills mest uppmärksammade match. I ett utsålt Globen (12 487 åskådare) stod Huddinge som hemmalag mot AIK i allsvenskan (som var en kvalserie för uppflyttning till elitserien). Annat det än de drygt 1000 åskådare som vanligtvis brukade se klubbens matcher i Björkängshallen. Matchen slutade med en 5-3 seger för Huddinge. I Youtubeklippet längst ner kan ni först se kvällens lineup och därefter ett reportage om Huddinge och sammandrag av matchen från Sportnytt.
Efter seriens slut hamnade Huddinge som tvåa och fick spela final om en elitserieplats mot seriesegrarna Västra Frölunda. En final som göteborgarna dessvärre vann i tre raka matcher. I den påföljande kvalserien misslyckades man helt och den andra elitserieplatsen gick till Björklöven. Det var inte första gången man snubblat på mållinjen till elitserien, allra närmast var det kanske 1978 då man med ett futtigt måls marginal tappade elitserieplatsen till Örebro.
nicke

Huddinge Ishockeyklubb kom till efter en utbrytning ur Huddinge IF. Bildandet skedde 8 januari 1950. Drivkraften bakom bildandet var Wilhelm Wallenkampf. Annars är utan tvivel Bengt ”Nicke” Nilsson klubbens främste ledarfigur. Han var aktiv som spelare 1954-56 och 1963-65, tränade laget 1963-72 och 1973-74 samt var klubbens ordförande 1974-76 och från 1977 fram till sin död 1994. Självklart var han på plats den där sagolika tisdagskvällen i januari 1993 …

Bilden på ”Nicke” ovan är hämtad ur klubbens arkiv. Något årtal eller vem som tagit bilden framgår dessvärre inte.


Huddinge kyrka 1865

Bilden nedan är sannolikt det äldsta fotografiet som finns i kommunens bildarkiv. Kanske är det rentav en av de äldsta fotografiska avbildningarna av Huddinge överhuvudtaget. Bilden är ursprungligen från 1865 enligt Riksantikvarieämbetet. Det ”original” man har på RAÄ är i själva verket ett reprofotografi av H. Andersson från 1931. Originalet lär vara av någon med namnet Osti.
Det är i alla fall lätt att tidsbestämma bilden till före 1877 eftersom det gamla gravkoret från 1700-talet finns kvar, liksom klockstapeln (1600-tal) som skymtar bakom kyrkan. Dessa revs nämligen för att lämna plats för det nya torn som stod färdigt 1878 och bekostades av änkefru Birgitta Pettersson på Fullersta. Onekligen utgör bilden en fascinerande och annorlunda bild av kommunens mest avfotograferade byggnad, utan dess lättigenkännliga torn.

gamlakyrkan