Striden om Fållan

fållanDen 30 januari 1973 stod slutstriden om Fållan. 150 poliser sattes då in för att rensa området. Med striden om almarna i Kungsträdgården i färskt minne hade varsamhet beordrats. För motståndet stod ca 300 miljökämpar, många tillhörande aktionsgruppen ”Rädda Fållan”. Ni kan läsa mer om detta i Aftonbladet-artikeln här intill. Bilden längst ner är ur Dagens Nyheter. Observera att uppgifterna om antalet poliser vs demostranter varierar starkt mellan de olika tidningsartiklarna. Fållan var då sedan en tid riksbekant på grund av de starka protester som framfördes mot det sexfiliga motorvägsbygge (Nynäsvägen) som planerades rakt genom området. Evert Taube var en av många som lade in sina protester mot vägbygget och för räddande av Fållans gård. Men protesterna hjälpte inte helt. Mark skövlades och vägen byggdes men gården bevarades.
Sett i ett större perspektiv är Fållanstriden en del i den proteströrelse som riktade sig mot massbilismen i synnerhet och tidens regionplaner i allmänhet.

Ursprungligen utgjorde Fållan ett torp under Länna by. Under 1700-talet har Fållan mestadels fungerat som sommarnöje och bland många som besökt platsen märks Carl Mikael Bellman, som vistades här en del av sommaren 1773. Hans vistelse på Fållan inspirerade till ett flertal dikter. Den mest berömda av dessa är Opp Amaryllis (Fredmans sång nr 31). Om ni letar er ut på udden i Magelungen där Fållans gård ligger kan ni än idag beskåda ett par vackra lindar som fått namn efter skalden.

fållanbild


Tore och Goldis i Ormen Långe

dnormenI år är det 50 år sedan Ormen Långe började byggas i Masmo. Då menar vi inte de sex punkthus som stod där redan utan givetvis det 300 meter långa slingrande lamellhuset. Inflyttningsklart var det i maj 1964. Arkitekt var Andreas Carstens och byggherre Huge. Fastighetsbeteckningen var från början Solgården men i folkmun ändrades det genast till Ormen Långe, efter det berömda vikingaskeppet.

Ormen Långe är ett av de mest kontroversiella och omdebatterade byggprojekten i kommunens historia. Debattens vågor stod höga i stockholmspressen. Ormen Långe blev själva symbolen för det socialt undermåliga byggandet: fort, mycket och ogenomtänkt, enligt kritikerna. I kommunalhuset orsakade bygget en intern kris inom socialdemokraterna. En fraktion inom partiet, ledd av Sune Tidefeldt, ville att hela byggplanen skulle arbetas om. Så blev det inte, majoriteten inom partiet ledd av ordförande Nils Eliasson, vann och arbetet påbörjades.

Debatten tystnade emellertid ganska snart efter det att huset börjat fyllas – folk verkade faktiskt trivas här! Flera familjer intervjuades i pressen. Så var fallet med Tore, Inger och Goldis Östlund som kom nerflyttades från Medelpad. Ta er tid med att läsa artikeln från Dagens Nyheter den 31 mars 1964 här intill. (Klicka på den två gånger så blir det förstorad och skarp).
Drygt trettio år senare 1995 följdes artikeln upp i boken Huge bygger Huddinge. På frågan om hur de trivts alla dessa år och om de funderat på att flytta, svarar Tore och Goldis nekande: Vi har bott i samma lägenhet hela tiden och har aldrig haft en tanke på att flytta. Härifrån flyttar vi först när det blir dags för en servicelägenhet. Men inledningsvis var det ändå vissa problem: Det var som att komma till en byggarbetsplats. Huset var kringgärdat och det fanns en vakt som vi fick övertyga om att vi skulle bo i huset, berättar Tore

Inte riktigt lika prydligt som på arkitektmodellen nedan alltså.

ormen


Samhällsvård 1869

protokollUr ordinarie kommunalstämma § 5, 30 oktober 1869:

Då ett arf af 641 Rr 60 öre, hvilket tillfallit Fattighjonet i Huddinge prestgård Ulrika Forsmark, efter sluten rättstvist kommit Fattigvårdsstyrelsen till godo, beslöt Kommunalstämman på grund deraf att Kyrkoherden Lind visat sig sedan sitt tillträde till pastoratet ha för henne utgivit 185 Rr 3 öre, att nämnda arf skulle till Kyrkoherden Lind öfverlemnas att af honom för fattighjonets underhåll disponeras sedan han gjort sig betäckt för ofvan förmäldta 185 Rr 3 öre. Deremot skulle Herr Kyrkoherden, såsom han sjelf föreslog, för den händelse försörjningsskyldigheten af Ulrika Forsmark för honom skulle upphöra, innan dessa arfsmedel blifvit till fullo använda, till Fattigvårdsstyrelsen efter skedd redovisning för deras åtgång, öfverlemna skillnaden.

641 riksdaler (Rr) motsvarar ungefär 35-40 000 kronor i dagens valuta, (källa: www.historia.se).

prästgård

Vykort Huddinge prästgård, ca 1920-tal, okänd fotograf.


Skolminnen

DOC070213-07022013072136-0001När kommunen skulle skriva Huddinge skolors historia i slutet på 1990-talet efterlystes och insamlades minnen från f d elever och lärare för att levandegöra innehållet. Delar av detta material vävdes sedan in i den färdiga boken Från griffeltavla till IT (red Peter Eneström, Huddinge kommun, 1999), men mycket av de insamlade minnena användes aldrig. Synd tycker Huddinge 150, här finns mycket intressant att hämta. Lite på måfå bland dessa totalt 45 inkomna hågkomster väljer vi att citera delar av Lena Lindhs bidrag. Lena föddes 1922 och gick i Centralskolan (nuvarande Tomtbergaskolan) från 1929.

Jag bodde … långväga från själva samhället – i en stuga upp i skogen mellan Sofieberg och Högmora och där var långt till grannar och lekkamrater. Vägen var lång att gå – över en halv mil – mellan åkrar och bondgårdar. De vägar som fanns blev inte alltid plogade vintertid av bönderna men man tog sig fram med skidor eller spark och fick nog en seg grundkondition. Och jag ninns – att redan mitt andra skolår ordnades en liten skidtävling som startade vid ”Döda bron” och gick förbi Kyrkskolan. Det var inte alla som ägde ett par skidor utan fick delta i ”Sparkstöttingstävling”. Den som där tog första pris vann ett par skidor. Den som vann skidtävlingen erhöll en reservoirpenna i gulddoublé – det vet jag, för det var jag som vann och min fader var mäkta stolt för vinnarlistan stod att läsa i ”Södra Förstadsbladet”.
Jag tror inte så många i sitt årsbetyg hade noterat ”Frånvaro på grund av naturhinder”. Det stod i mitt ett år – det var de gånger jag måst vända om när snödrivorna var för höga att ta sig fram – jag minns att jag grät – ville ju så gärna gå till skolan. Skolan – som min far varit med om att bygga på 20-talet – var ganska snart fylld av skolklasser för samhället var på stark tillväxt, och – klassrummen måste tidvis delas upp på förmiddags- och eftermiddagsklasser. När man då kanske började efter kl. 12 och det var hösttermin med tidig kväll gällde det att inte vara mörkrädd på hemvägen för lyktor utmed ”mina vägar” förekom ej och inga kommunikationer fanns.
Men att gå i skolan var roligt. Bra lärare var det också och svenska språket med stavning därtill präntades in.

Bilden föreställer en andraklass vid Centralskolan 1932, fotografen är okänd.


När rocken kom till Huddinge

gerhard3Idag är det på dagen 54 år sedan rocken kom till Kvarnbergsskolan. Under arrangemanget ”Ungdomens dag” äntrade den då 24-årige Little Gerhard nämligen aulans scen. Karl-Gerhard Lundkvist som han egentligen heter, kallade sig, inte utan fog, ”the scandinavian king of rock ’n’ roll” vid den här tiden.
Tänka sig att denna musik och dess utövare en gång ansågs vara ungdomens fördärv. En onsdagskväll i en skolaula i ABF:s regi, kan det bli mer folkhem än så? Vem som har tagit de fina bilderna från konserten vet vi inte. Biljetten finns med som bevis för att det verkligen ägt rum. Någon har med blyertspenna skrivit årtalet 1957 på biljetten men det riktiga är 1959 – se där ett försök till historieförfalskning!

gerhard2

gerhard1

gerhard4