Millennieskiftet

hum00015I morgon är det nyårsafton, vilket kommer mig att tänka på nyårsafton 1999 och hotet om den stora millenniebuggen. Minns ni? Hotet om buggen orsakade stor uppståndelse när millennieskiftet närmade sig, och stora summor pengar spenderades av företag, organisationer och myndigheter över hela världen för att åtgärda problemet och korrigera programmen. Millennieskiftet kom och gick emellertid utan att några större problem uppstod. I media talades det om antiklimax och många människor reagerade med upprördhet över att så mycket pengar och arbete hade slösats bort i onödan på något som tydligen inte var något större problem.

Också i Huddinge kommun gjordes ett omfattande förberedelsearbete. Ett särskilt ”Projekt 2000” tillsattes av kommunstyrelsen redan 1998. En politisk styrgrupp inrättades och tjänstgöring på nyårsnatten aviserades. Projektgruppen bemannades av bl a IT-strateg, IT-chef, kanslichef och informationschef och särskilda 2000-samordnare inrättades på respektive förvaltning och i kommundelarna. Reservrutiner sågs över, el- och vattenförsörjning garanterades, medicinsk utrustning kontrollerades, en lista över kritiska produkter med allt från kärnkraftverk till videoapparater upprättades av regeringens 2000-delegation. Innevånare och personal informerades i Vårt Huddinge och interntidningen HUM. Det första numret 1999 av den senare ägnades helt millennieproblematiken. Ni kan se omslaget högst upp och den inledande artikeln om hotbilden nedan. Tonläget var onekligen uppskruvat.

När sedan januari inföll var det som om frågan bara dog. I ovan nämnda publikationer, inte en rad. Inget hade hänt och allt var som vanligt.
Det är ju lätt att bli upprörd eller göra sig lustig över hela historien men som det heter, efterklokhet är en exakt vetenskap. Eller, för att citera den store filosofen Homer J Simpson: After the event, even a fool is wise.

hum200016


Vintersport

fri100006Snart jul men vintervädret lyser med sin frånvaro. För att få den där rätta vintersportkänslan vänder vi oss därför till arkivet. Ur Fritidsnämndens arkiv hämtar vi dagens bildkavalkad av foton och trycksaker.

Som en särskild hyllning till Jessica Lindell Vikarby, som för tillfället framgångsrikt vässar OS-formen, tar vi med några bilder från hemmabacken Flottbro. Den fina kvällsbilden från backen är tagen av Bengt H Malmqvist. Dagsbilden från backen är tagen av Stig Almqvist och bilden på gratisbussen av Ulf Tingström. På bilden av konståkaren saknas uppgift. Trycksakerna är från 1967 och 1980. Miniatyrbilden går att klicka på för att göra större.

fri600011
fri200007
fri500010
fri400009
fri300008


1862 års kommunalförordning

förordning00107Så här i jubileumsårets elfte timme är det dags återvända till själva förutsättningen till jubileet, nämligen 1862 års kommunalförordning. Förordningen trädde i kraft den första januari 1863. I och med detta kan man säga att kommunerna kommer till. 1863 bildades förutom ett hundratal stadskommuner hela 2400 s k landskommuner, bland dem Huddinge.
Därmed inte sagt att det inte funnits gemensam eller ”kommunal” verksamhet i bygderna också före 1863. På landsbygden hade det sedan medeltiden varit på sockenstämman som man behandlade gemensamma angelägenheter. Där dryftades bl a kyrkliga ärenden, frågor om eldbekämpning, snöröjning och, inte minst, hur man skulle ta om hand fattiga och äldre.

Reformen innebar att det tidigare förvaltningsorganet socknen ersattes med två olika sorters kommuner. Dels den borgerliga- och dels den kyrkliga kommunen; bägge med skilda organ och med skilda uppgifter.

kommunaltjänstemän00108

Kommunalförordningen kan sägas vara ett decentraliseringsprojekt. Syftet var att flytta makt från staten till förmån för ett lokalt styre. I förordningens förarbeten heter det att decentraliseringen skulle främja utveckling och upplysning i demokratisk anda och fostra människor till medborgaransvar och fosterlandskärlek. Samtidigt innebar reformen att den kostsamma statsförvaltningen blev billigare.

Frågan är hur mycket denna förändring märktes i det vardagliga politiska arbetet? Om man närmare studerar första kommunalstämmoprotokollet från 17 februari 1863 nedan får man intrycket av ”business as usual”. Futtiga fyra paragrafer, där två utgör val till taxeringsberedningen och av revisorer, ett handlar om avlöning av barnmorskan och ett en fråga om fattigvårdsunderstöd till änkan Larsson.

prot00104

Fotografiet ovan visar en grupp kommunaltjänstemän (i huvudsak kvinnor) utanför dåvarande kommunalkontoret i numera rivna Klockargården. Bilden är från 1940-talet, fotografen okänd.


Tingshuset sjunker!

tingsart200103Huddinge Centrum och Tingshuset är ju som bekant byggda på gammal sjöbotten, området heter ju trots allt Sjödalen! Under 1970-talet pågick till synes ständiga insatser för att säkra den då bara drygt tioåriga bebyggelsen. Specialister konsulterades, geotekniska undersökningar gjordes, schaktning, pålning och grundförstärkningar utfördes. Värst utsatt var nog ändå Tingshuset på motsatta sidan om järnvägen. Huset blev rentav en riksbekant symbol för Huddinge. Hösten 1972 blev läget plötsligt akut. Byggnadsstyrelsen kallade till krismöte med berörda myndigheter och beslut fattades om utrymning.

Ni kan läsa mer om detta i Expressenartikeln från 18 oktober längst ner (klicka för att göra den större). Bilden på flyttbilen högst upp är hämtad ur Aftonbladet samma dag och vykortet nedan är taget av Ragnar Larsson 1959.

tingshus00101

Tingshuset byggdes 1959 och invigdes året därpå. Arkitekt var Karl J Karlström. I boken 1900-talsarkitektur i Huddinge, utgiven av kommunen under Arkitekturåret 2001 heter det: ”att byggnaden har 1960-talets förenkling i storlek och form men däremot har det kvar 1950-talets omsorg i detaljer och materialval. Rättegångslokalerna var de modernaste i landet med flera tekniska finesser.” Stora salen pryds bland annat av en stor väggmålning signerad Einar Forseth, väl värd att se om ni har möjlighet.

Tingshuset byggdes för tre myndigheter: polisen, åklagarämbetet och domsagan. När huset utrymdes flyttades verksamheten till Fittja och Årstadal. De två vid tillfället arresterade glömdes inte bort utan flyttades till Södertälje. Förstärkningsarbetena pågick till 1974. Idag huserar där helt andra hyresgäster och den vackra tingshusskylten är nedtagen – men i folkmun är och förblir byggnaden ändå Tingshuset.

tingsart00102


Utställning om Trångsund

wiwelarsson5Trångsunds torg och bibliotek har blivit 50 år. Det firas med en fotoutställning i biblioteket med bilder från Trångsund. Vernissagen är nu på lördag den 30 november kl 11-15. Utställningen kan sedan ses fram till 10 januari nästa år. För arrangemanget står Trångsunds bibliotek, hembygdsföreningen Amarillis, konstföreningen Bellis och PRO-cirkeln Trångsunds historia.

Huddinge 150 ska givetvis besöka utställningen och bidrar här med en bild på Wive Larssons skulptur Vattenträdet som står på torget. Fotografen är okänd, bilden tagen 1964. Dessutom kan ni nedan ta del av ett helt uppslag om torgets färdigställande ur Vårdkasen, nr 11, oktober 1963. Klicka på artikeln för att göra den större.

trånkan00083


Vårby Slott brinner

VGbrandVårby herrgårds huvudbyggnad, i folkmun ofta kallad ”slottet”, ödelades fullständigt i en brand i maj 1975. Elden tog en våldsam fart i den putsbeklädda träbyggnaden, brandmän från Skärholmen, Huddinge, Kungsholmen och Brännkyrka deltog i släckningsarbetet. Ni kan läsa en notis ur Dagens Nyheter härintill (klicka för att göra den större). En aktionsgrupp hade under flera år försökt rädda gården från rivning. Omständigheterna kring vad som orsakat branden var oklara. Huset byggdes på 1700-talet och försågs under 1800-talet med diverse slottsliknande torn och tinnar. Idag utgörs området för den tidigare mangårdsbyggnaden vid Vårbyfjärden huvudsakligen av park och koloniträdgårdar.

I kommunarkivet har vi en serie diabilder (Vårby Kommundelsnämnds arkiv, volym K1:2) bestående av ”syster” Märta Olssons bildarkiv. Vem hon är vet jag inte säkert men sannolikt var hon knuten till gården under de år Stockholm stad bl a drev ett konvalescenthem i byggnaden (fram till 1968). Motiven är hämtade från Vårbys omgivningar och består av byggnader och naturskildringar. Enligt en medföljande förteckning sägs att dessa bilder är tagna av Sven Lindelöf. Bilderna är sannolikt från 1950-talet. Kvaliteten är inte den bästa: färgerna förändrade och skärpan dålig. Men just därför ger bilderna ett lite drömskt intryck av ett Vårby för länge sedan. En pastoral idyll i väntan på miljonprogrammets grävskopor. Nedan kan ni se ett litet urval.
Uppifrån och ner: Vårby slott; slottets rosengård med utsikt över Mälaren; möjligen del av Vårby Allé (fel i registret); ”flickan i parken” samt solnedgång över Vårbyfjärden.

Märta Ohlsson 9Märta Ohlsson 20Märta Ohlsson 5Märta Ohlsson 42Märta Ohlsson 100


Huddingeprofiler: Monica och Carl-Axel Dominique

Dominique300018Det är lite lustigt att man ofta tänker på paret Carl-Axel och Monica Dominique som ett gemensamt konstnärskap fastän de vid sidan av olika samarbetsprojekt har egna och vitt skilda karriärer. Carl-Axel är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och vida berömd för sina tolkningar av framför allt Olivier Messiaens pianomusik. Monica Dominique (f Danielsson) har gjort sig känd som jazzpianist, medlem av sånggruppen Gals & Pals och som revyartist hos bl a Hasse & Tage.

Mest kända är de kanske dock för sitt samarbete inom gruppen Solar Plexus som man bildade 1969 med Georg Wadenius och Slim Borgudd. Efter framgångarna med första skivan blev Wadenius erbjuden en plats i Blood, Sweat & Tears och Bosse Häggström från Made in Sweden hoppade på. Även Tommy Körberg som medverkat redan på den engelska versionen av första skivan blev nu en fast del av gruppen som i och med detta till 3/5 bestod av Huddingebor. Först 1973 spelade man för första gången i kommunen som framgår av pressklippet från Huddingeposten från 10/10 1973 nedan.

Dominique400019Till Huddinge flyttade paret 1963 och har sedan dess varit Apelvägen i Hörningsnäs trogna. Dominiques har alltid varit starkt engagerade i den lokala kulturen och inte minst miljön och förärades 1989 kommunens hedersstipendium för betydande insatser inom kulturlivet.

De fina bilderna på Monica och Carl-Axel är tagna av Lars Groth 1970 under repetitionerna av barnmusicalen En Månresa som framfördes i Skogås Fritidsgård detta år. Man repeterade med start 16.00 och framförde resultatet för föräldrarna 17.45. De deltagande uppmanades att ta med 50 öre till saft och bullar!

Dominique100016
Dominique200017
Ett inlägg om två musiker vore ju lite futtigt utan musikinslag. Vi har därför lånat två exempel från Youtube. Är ni intresserade av Solar Plexus finns det betydligt mer att hämta där. Det ena visar hela familjen Dominique (med minstingen Johannes på skallra) musicerandes till Charlie Parkers Ornithology och i det andra exemplet med Solar Plexus hörs framför allt Monica på Hammondorgel.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=QaujxOVZN98&w=420&h=315]

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=ZHx19XpDwrQ&w=420&h=315]


Valet 1973

Scan000042014 är ju som bekant ett ”supervalår” med val till Europaparlamentet (25 maj) och val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige (14 september).

Huddinge 150 väljer att uppmärksamma ett annat historiskt valår, nämligen 1973. Ett val som innebar att Huddinge fick borgerligt styre och att socialdemokraterna kom i opposition för första gången sedan 1920-talet. S tappade tre mandat till 20. Enligt tidningarna var missnöjet med kommunalrådet Henry Ericson en starkt bidragande orsak till förlusten. I artikeln från DN Sydväst nedan spekuleras i att många socialdemokrater röstade i protest mot Ericson på framför allt centerpartiet.
Valets stora segrare var otvivelaktigt Centerpartiet som snudd på fördubblade sin utdelning då man gick från 8 mandat 1970 till 14 1973. Att centerpartisterna andades kaxig tillförsikt kan nästan anas i flygbladet till partiets valvaka härintill. Maktfördelningen var emellertid inte alldeles självklar efter valet då vissa folkpartister sade sig hellre samarbeta med Socialdemokraterna än med Centern och Moderaterna. Så blev det nu inte, det borgerliga blocket landade på 27 mandat mot 24. Hela valresultatet kan ni se nedan.

Scan00002

1973 års val inledde en period av växlande majoriteter och redan 1976 var det socialistiska blocket tillbaka i majoritet. Med tanke på de senaste valens borgerliga majoritet är väl frågan om perioden med växlande majoriteter är över eller inte. I september 2014 vet vi svaret! Nedan kan ni läsa DN Sydvästs rapportering från valnatten, där både vinnare och förlorare kommer till tals. Om ni klickar på artikeln blir den lättare att läsa.

Scan00003


Kommunalvägen – då och nu

Visst är det fascinerande med bilder på Huddinge strax innan den stora moderniseringen inleddes på 50-talet? Som bilden från Kommunalvägen nedan. Den måste vara tagen på 40-talet eller möjligen alldeles i början av 50-talet (fotograf okänd). Byggena vid nuvarande Klockarvägen har inte påbörjats, där är ännu en vacker björkdunge. SJ ansvarar för busstrafiken. Ladan nedanför kyrkan står kvar. Om ni jämför med det nytagna fotot är det egentligen bara Kyrkskolan som ännu finns. Huset till vänster om skolan är den gamla klockargården som innan den revs tjänade som både kommunkontor och huvudbibliotek.

kommunalvväg
kväg

Om Kommunalvägen kan man läsa i boken Huddinge Vägnamn (Huddinges Historia 8) av Alf Nordström:
Motsvarar i sin sträckning Huddinge station – Kvarnbergsplan den tidigare Huddingevägen, som var första vägförbindelsen från centrala Huddinge via Brännkyrka till Skanstull. Vägen byggdes under 1860-talet på initiativ av ”Patron Pehr”, godsägaren Pehr Pettersson på Fullersta gård. Kommunalvägen passerar Huddinge kommunalhus, vilket motiverat namnet.

Vi plussar på med en ofta repriserad gammal bild från översvämningarna 1930, tagen på ungefär samma ställe som de ovan. Fotograf: Ragnar Larsson.
översväm2


Tallgården – en mönsteranstalt

Tall1Äldreomsorgen i kommunen sköttes i äldre tid av fattigvårdsstyrelsen som först sorterade under den kyrkliga socknen och från 1863 den borgerliga kommunen. Verksamheten vilade på två ben, dels fattighuset, dit i huvudsak endast vanföra och åldringar som ej var försörjningsförmögna hänvisades och dels ett system som brukar kallas husbondeansvar/husbonderätt. Detta innebar att åldringar och fattiga som i någon men ringa omfattning kunde bidra till sin egen försörjning bortackorderades under husbondeansvar att vårdas och försörjas. Husbonden hade då rätt att dra nytta av den arbetsinsats dessa kunde bidra med. Då denna insats inte översteg kostnaden för vård och försörjning utgick ett understöd per ackorderad person.
002Vid ingången av 1900-talet spelade gårdarnas ägare inte längre samma roll som arbetsgivare varför uppkomsten av moderna inrättningar s k ålderdomshem blev nödvändiga. Fattigvårdsstyrelsens mångårige (1909-44) ordförande Emil Andersson var drivande bakom realiserandet av ett sådant i Huddinge.
1912 invigdes hemmet av landshövdingen Sahlin och lär då ha varit det första ålderdomshemmet med enskilda rum i Sverige. På ritningen härintill förefaller dock de flesta rum vara för två personer men sovsalar lyser onekligen med sin frånvaro. Överhuvudtaget var Tallgården, som det senare kom att kallas, en modern mönsteranstalt med praktiska anordningar för vatten och avlopp, värmeledning och vädringskanaler. 1928 byggdes ytterligare en byggnad på samma tomt. 1961 revs de gamla byggnaderna för att ge plats åt en ny anläggning som invigdes året efter.

Tall2
Bilden högst upp torde vara tagen vid själva invigningen. På bilden trängs kända Huddingepotentater från såväl kommun som kyrka med personal och, vad jag kan se, en av de inneboende. Han står längst till vänster på verandan och heter Johan Kling. Vi lämnar alla de andra därhän denna gång och koncentrerar oss på denna Johan. I boken Huddingeprofiler (Huddinges Historia 10, 1992) beskriver författaren Alf Nordström honom så här:
kling/…/ Johan Kling, det något förståndshandikappade originalet eller ”byfånen”, som det hette på dåtida språk. Också han ömmade för sina medmänniskor och hade sett som sin uppgift här i livet att varna alla som tog genvägen över spåren nere vid stationen – gångtunnel kom först 1922. Som hans tal var något obegripligt och främlingen kanske inte alltid förstod hans högljudda ”Se upp för tåget!” brukade han bryskt greppa tag i den försumlige vare sig faran var överhängande eller ej. Något som gjorde att Johan Kling fick sluta med sin välmenande verksamhet.
Kling finns förevigad på den fina bilden härintill där han syns hämtandes posten till Tallgården. I bakrunden Huddinge kyrka. Alla fotografier är tagna av Ragnar Larsson och visar uppifrån och ner: invigningen av ålderdomshemmet 1912 (möjligen visar bilden invigningen av den nya byggnaden 1928), Tallgården 1928 och Johan Kling, 1927. Klicka på bilderna för att göra dem större.