1862 års kommunalförordning

förordning00107Så här i jubileumsårets elfte timme är det dags återvända till själva förutsättningen till jubileet, nämligen 1862 års kommunalförordning. Förordningen trädde i kraft den första januari 1863. I och med detta kan man säga att kommunerna kommer till. 1863 bildades förutom ett hundratal stadskommuner hela 2400 s k landskommuner, bland dem Huddinge.
Därmed inte sagt att det inte funnits gemensam eller ”kommunal” verksamhet i bygderna också före 1863. På landsbygden hade det sedan medeltiden varit på sockenstämman som man behandlade gemensamma angelägenheter. Där dryftades bl a kyrkliga ärenden, frågor om eldbekämpning, snöröjning och, inte minst, hur man skulle ta om hand fattiga och äldre.

Reformen innebar att det tidigare förvaltningsorganet socknen ersattes med två olika sorters kommuner. Dels den borgerliga- och dels den kyrkliga kommunen; bägge med skilda organ och med skilda uppgifter.

kommunaltjänstemän00108

Kommunalförordningen kan sägas vara ett decentraliseringsprojekt. Syftet var att flytta makt från staten till förmån för ett lokalt styre. I förordningens förarbeten heter det att decentraliseringen skulle främja utveckling och upplysning i demokratisk anda och fostra människor till medborgaransvar och fosterlandskärlek. Samtidigt innebar reformen att den kostsamma statsförvaltningen blev billigare.

Frågan är hur mycket denna förändring märktes i det vardagliga politiska arbetet? Om man närmare studerar första kommunalstämmoprotokollet från 17 februari 1863 nedan får man intrycket av ”business as usual”. Futtiga fyra paragrafer, där två utgör val till taxeringsberedningen och av revisorer, ett handlar om avlöning av barnmorskan och ett en fråga om fattigvårdsunderstöd till änkan Larsson.

prot00104

Fotografiet ovan visar en grupp kommunaltjänstemän (i huvudsak kvinnor) utanför dåvarande kommunalkontoret i numera rivna Klockargården. Bilden är från 1940-talet, fotografen okänd.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*